Under de senaste åren har sjukfrånvaron i vårt land varit ett mycket stort problem. En viktig sak är därför att ta reda på hur vi kan vända denna negativa trend för att skapa friskare arbetsplatser. Denna studie handlar om hur medarbetarna på två fjärrvärmeanläggningar upplever sin arbetssituation när det gäller välbefinnande och hälsa. Rapporten baseras på fem kvalitativa intervjuer med medarbetarna. De teman som berörts är: att skapa en lagom arbetsbelastning, ökat inflytande och delaktighet, konstruktivt ledarskap,ett positivt arbetsklimat, kompetensutveckling, friskvård, hälsa och välbefinnande. Studien inriktades på att se lösningar men lyfte även fram de problem som medarbetarna upplevde i sin arbetssituation. Undersökningen visade bland annat att medarbetarna önskade ett större inflytande på sin arbetsplats, de ville känna mera delaktighet och de ansåg att ledarskapet skulle kunna utvecklas.

No description available.

The aim of this study was to contribute with knowledge regarding the organizational structures for employees’ learning and how the learning techniques are applied by the employees at the contact centers within the financial sector. This was done through three research questions “To what extent do the employees acknowledge that they learn through  non-formal learning techniques?”, “To what extent do the employees acknowledge that they learn through informal learning techniques?” and “Which patterns can be seen based on the employees choices of learning techniques?”. The theoretical background was non-formal and informal learning and was defined through Michael Eraut’s typologies. The non-formal learning technique includes the information and educational activities that are conducted by the organization. The informal learning techniques, on the other hand, involves the learning which origins from individual reflection and also from the exchange of knowledge with colleagues. In order to investigate the research questions a survey was conducted at a contact center at a Swedish bank. The survey was answered by 70 respondents. The empirical data from the survey was then statistically analyzed and the result was interpreted with support from the theoretical background and previous studies within the field of research. The findings indicated that the respondents preferred to use the available information channels when needed to improve their knowledge and competence. This means that the respondents indicated that they learn to a higher extent from the non-formal learning techniques. However, the results also indicated that other non-formal learning techniques, especially meetings and educational activities, were just slightly more preferred than informal learning techniques, such as consulting a colleague. Furthermore, the result indicated that newly employed respondents are more likely to consult a colleague in order to learn. Whereas more experienced respondents to a higher extent used the informational channels in order to learn.   Keywords: Workplace learning, non-formal learning techniques, informal learning techniques, contact center, bank

No description available.

Brist på kommunikation mellan chef och medarbetare kan leda till missförstånd som iblandfår allvarliga konsekvenser. Missuppfattningar och missförstånd kan orsaka konflikter påarbetsplatsen, ekonomiska förluster och tidsödande arbete med att rätta till det som gått feloch de kan också medföra säkerhetsrisker. Brister i kommunikationen rubbar också vårarelationer på arbetsplatsen.Detta arbete utgår från utvecklingssamtalet mellan chef och medarbetare. Genom intervjuermed chefer och deras medarbetare om det gemensamma utvecklingssamtalet undersöks omchefer och medarbetare uppfattar utvecklingssamtalet på liknande sätt. Om inte; i så fall påvilka sätt?Med hjälp av en fenomenografisk ansats presenteras undersökningens resultat i kategorier,vilka representerar olika faktorer som påverkar utvecklingssamtalets tolkning.Det finns en ganska god förståelse för ordens betydelse i kommunikationen mellan chef ochmedarbetare, men över ordens betydelse står begreppens betydelse. Ordet utvecklingssamtalär inte att betrakta som bara ett ord utan som ett begrepp, som innefattar normer, känslor ochvärderingar vilka gör ordet till mer än bara ett ord. Chef och medarbetar må ha uppfattat deord som sagts på samma sätt, däremot förstås begrepp och fenomenen på skilda sätt, vilketsätter nivån för samtalet. Problem med förståelsen ligger inte bara i det som sägs, utan i detsom medvetet inte sägs. Där över styr självbild, diskursivt tänkande och begreppsuppfattningbaserat på tidigare.På vilket sätt och om vad det talas på utvecklingssamtalet beror även på vad de olika individernabygger in i sitt begrepp ”utvecklingssamtal” och vad de därmed förväntar sig av samtalet.Utvecklingssamtalet kan i föreliggande studie inte beskrivas som ett jämbördigt samtal.Samtalet speglar de samtalandes begreppsförståelse av utvecklingssamtalet som fenomenoch av den egna rollen i förhållande till samtalspartnerns roll.

<p>Friskvårdstimmar, i form av fysisk aktivitet under betald arbetstid, är ett alltmer vanligt sätt för arbetsgivare att försöka påverka sina anställdas hälsa. Vad som visar sig på många arbetsplatser är dock det låga utnyttjandet av friskvårdstimmarna. Många undersöker hur man på bästa sätt motiverar människor till nya livsstilsvanor, men vems är egentligen ansvaret att friskvårdstimmarna utnyttjas? Syftet med den här studien var att undersöka hur några anställda på Livgardet – ett regemente inom det svenska försvaret, som erbjuder sina anställda tre timmar friskvård varje vecka – uppfattar friskvårdstimmarna och ansvar för fysisk aktivitet och hälsa. Fem kvalitativa intervjuer genomfördes och analyserades, med inspiration av den fenomenografiska ansatsen, för att få fram de anställdas uppfattningar. Friskvårdstimmarna uppfattades av deltagarna som en förmån men även som en rättighet. De ansågs även vara positivt för såväl arbetsgivare som arbetstagare. Ansvar för fysisk aktivitet låg både på individen och på arbetsgivaren. Deltagarna kände ett ansvar för sin egen skull, och individens handlingar kunde kopplas till det moraliska ansvaret. Arbetsgivaren å andra sidan hade en stor möjlighet att påverka och motivera sina anställda, och tilldelades därför ett stort ansvar. Även ansvaret för hälsan låg på såväl, individen, arbetsgivaren och samhället. Individen hade ansvar för vissa riskbeteenden, men även sina tankar, medan arbetsgivaren hade ansvaret för arbetsmiljön, som enligt deltagarna ansågs påverka hälsan. Samhället hade tillsist det slutliga ansvaret, för de faktorer som påverkar hälsa, som individen själv inte kan påverka.</p>

Friskvårdstimmar, i form av fysisk aktivitet under betald arbetstid, är ett alltmer vanligt sätt för arbetsgivare att försöka påverka sina anställdas hälsa. Vad som visar sig på många arbetsplatser är dock det låga utnyttjandet av friskvårdstimmarna. Många undersöker hur man på bästa sätt motiverar människor till nya livsstilsvanor, men vems är egentligen ansvaret att friskvårdstimmarna utnyttjas? Syftet med den här studien var att undersöka hur några anställda på Livgardet – ett regemente inom det svenska försvaret, som erbjuder sina anställda tre timmar friskvård varje vecka – uppfattar friskvårdstimmarna och ansvar för fysisk aktivitet och hälsa. Fem kvalitativa intervjuer genomfördes och analyserades, med inspiration av den fenomenografiska ansatsen, för att få fram de anställdas uppfattningar. Friskvårdstimmarna uppfattades av deltagarna som en förmån men även som en rättighet. De ansågs även vara positivt för såväl arbetsgivare som arbetstagare. Ansvar för fysisk aktivitet låg både på individen och på arbetsgivaren. Deltagarna kände ett ansvar för sin egen skull, och individens handlingar kunde kopplas till det moraliska ansvaret. Arbetsgivaren å andra sidan hade en stor möjlighet att påverka och motivera sina anställda, och tilldelades därför ett stort ansvar. Även ansvaret för hälsan låg på såväl, individen, arbetsgivaren och samhället. Individen hade ansvar för vissa riskbeteenden, men även sina tankar, medan arbetsgivaren hade ansvaret för arbetsmiljön, som enligt deltagarna ansågs påverka hälsan. Samhället hade tillsist det slutliga ansvaret, för de faktorer som påverkar hälsa, som individen själv inte kan påverka.

Alkoholkonsumtion för med sig många negativa konsekvenser för såväl samhälle som arbetsgivare. Trots detta tycks alkoholen ha en självklar plats på de svenska arbetsplatserna. Syftet med denna studie är att undersöka vilken roll alkohol i samband med arbetet spelar samt hur denna roll uppfattas av de anställda. Detta undersöks kvalitativt genom tio semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma personer på olika arbetsplatser. Resultatet från studien har haft teorin om socialkonstruktivism som utgångspunkt och därefter analyserats tematiskt utifrån teorier om framför allt organisations- och alkoholkultur, samt konventioner och attityder.     Denna studie visar att alkoholens roll skiljer sig mellan organisationerna, vilket tyder på att företag i regel har olika kulturer. Detta innebär att en alkoholkultur skapas inom organisationen och beror på de olika attityder och värderingar som finns där. I resultatet kan dock även vissa likheter i alkoholens roll och de anställdas attityd till detta utläsas. Detta tyder på att det finns en samhällelig alkoholkultur eller konvention om alkoholens roll. Alkoholen har i samtliga organisationer en roll som socialt redskap för ökad samhörighet och trivsel och upplevs därmed generellt som någonting positivt. Det finns även en allmängiltig medvetenhet kring alkoholens negativa aspekter. Problemen upplevs dock finnas någon annanstans.

Vi ville med denna uppsats undersöka om instant messaging matchar de kommunikationsbehov som IT-anställda har. För att ta reda på detta använde vi oss av ett kvalitativt angreppssätt i form av intervjuer. Dessa intervjuer skapade även ytterligare kunskap vilken vi benämnt barriärer. En lista på IM-funktioner hämtades från Wikipedia och reviderades senare av oss. Kommunikationsbehoven identifierades under analysen av intervjuerna. Matchningen genererade en tabell som kan användas som karta över vilka IM-funktioner som tillgodoser några vanliga kommunikationsbehov som finns på datortäta arbetsplatser. Barriärerna är till för att visa vad som försvårar tillgodoseendet av behoven. Vidare erhöll vi även kunskap om att de av oss identifierade kommunikationsbehov som i dagsläget inte tillgodoses av IM inte heller behöver göra det. Vi kom också fram till att IM skulle kunna utvecklas till att vara en brygga mellan annan kommunicerande programvara och kollegor.

Syftet med denna studie är att genom en djupare analys skapa förståelse för hur kvinnor med utländsk bakgrund som arbetar inom kvalificerade yrken förhåller sig till sina roller på sina arbetsplatser, och hur de upplever att de bemöts av sin omgivning utifrån sin etnicitet samt hur de upplever att deras arbetsrelaterade relationer är. Varför just kvinnor valdes beror på att det skett en ökning i utbildningsnivå gentemot män enligt tidigare forskning. I och med att många individer utsätts för kränkning och diskriminering utifrån sin etnicitet valde vi att studera vidare kring hur det utspelar sig i dagens samhälle. Eftersom det största fokuset låg på kvinnornas egna upplevelser ansågs en kvalitativ forskningsmetod som mest lämplig för att kunna besvara de givna frågeställningarna. Det empiriska materialet till denna studie samlades in genom tio intervjuer med kvinnor som har utländsk bakgrund och arbetar inom kvalificerade yrken. Den tidigare forskningen som berör individer med utländsk bakgrund visar att det existerar en subtil diskriminering inom många yrken och på flertalet arbetsplatser. Detta medför att många använder sig av olika strategier för att anpassa sig för att exempelvis uppnå karriär inom deras yrken och för att passa in i den rådande arbetskulturen. Resultaten från denna studie visar att kvinnor med utländsk bakgrund får höra kränkande kommentarer utifrån deras etnicitet men att det ändå finns positiva upplevelser kring deras bakgrund då den tillför speciell kompetens inom olika yrken. I och med att det existerar olika arbetskulturer visar resultaten även att vissa informanter anpassar sig mer än andra till de informella regler och normer som finns beroende på vilken arbetsplats de befinner sig på. Vid analys av materialet hittades mönster och olika teman som sedan vid tolkning kunde kopplas till Goffmans teori om individens rolltagande vid social interaktion och Hochschilds teori om typer av agerande utifrån känslohantering.