Studien har genomförts med syfte att undersöka hur friskvårdstimmen upplevs ur arbetstagarens perspektiv. Studien gjordes inom olika yrkesområden inom både privat och offentliga sektorn. I dagens arbetsliv är vi i högre grad stillasittande än tidigare och därför har behovet av fysisk aktivitet ökat. I studien ställer vi oss frågande till i vilken utsträckning friskvårdstimman nyttjas, vilka motivationsfaktorer som påverkar nyttjandet samt vilka effekter arbetstagaren upplever av friskvårdstimmen. Vi har en gjort en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genom att intervjua sju respondenter. Resultatet från studien visar att de respondenter som nyttjar friskvårdstimmen regelbundet är de som har möjlighet att självständigt planera sin dag. De respondenter som inte har samma möjlighet att självständigt planera sin arbetsdag uppger att schemalagd friskvårdstimme skulle öka nyttjandet. Arbetsgivarens inställning visade sig vara en betydande faktor för nyttjandet. Att schemalägga friskvårdstimmen skulle uppfattas som en uppmuntran från arbetsgivaren vilket skulle underlätta för de respondenter som inte har möjlighet att styra sin arbetsdag. Resultatet visar också på att nyttjandet av friskvårdstimmen ökar respondenternas arbetsmotivation. Resultatet har diskuterats utifrån Self-determination-theory av Richard Ryan och Edward Deci, Frederick Herzbergs tvåfaktorteori samt tidigare forskning.

<p>Friskvårdstimmar, i form av fysisk aktivitet under betald arbetstid, är ett alltmer vanligt sätt för arbetsgivare att försöka påverka sina anställdas hälsa. Vad som visar sig på många arbetsplatser är dock det låga utnyttjandet av friskvårdstimmarna. Många undersöker hur man på bästa sätt motiverar människor till nya livsstilsvanor, men vems är egentligen ansvaret att friskvårdstimmarna utnyttjas? Syftet med den här studien var att undersöka hur några anställda på Livgardet – ett regemente inom det svenska försvaret, som erbjuder sina anställda tre timmar friskvård varje vecka – uppfattar friskvårdstimmarna och ansvar för fysisk aktivitet och hälsa. Fem kvalitativa intervjuer genomfördes och analyserades, med inspiration av den fenomenografiska ansatsen, för att få fram de anställdas uppfattningar. Friskvårdstimmarna uppfattades av deltagarna som en förmån men även som en rättighet. De ansågs även vara positivt för såväl arbetsgivare som arbetstagare. Ansvar för fysisk aktivitet låg både på individen och på arbetsgivaren. Deltagarna kände ett ansvar för sin egen skull, och individens handlingar kunde kopplas till det moraliska ansvaret. Arbetsgivaren å andra sidan hade en stor möjlighet att påverka och motivera sina anställda, och tilldelades därför ett stort ansvar. Även ansvaret för hälsan låg på såväl, individen, arbetsgivaren och samhället. Individen hade ansvar för vissa riskbeteenden, men även sina tankar, medan arbetsgivaren hade ansvaret för arbetsmiljön, som enligt deltagarna ansågs påverka hälsan. Samhället hade tillsist det slutliga ansvaret, för de faktorer som påverkar hälsa, som individen själv inte kan påverka.</p>

Friskvårdstimmar, i form av fysisk aktivitet under betald arbetstid, är ett alltmer vanligt sätt för arbetsgivare att försöka påverka sina anställdas hälsa. Vad som visar sig på många arbetsplatser är dock det låga utnyttjandet av friskvårdstimmarna. Många undersöker hur man på bästa sätt motiverar människor till nya livsstilsvanor, men vems är egentligen ansvaret att friskvårdstimmarna utnyttjas? Syftet med den här studien var att undersöka hur några anställda på Livgardet – ett regemente inom det svenska försvaret, som erbjuder sina anställda tre timmar friskvård varje vecka – uppfattar friskvårdstimmarna och ansvar för fysisk aktivitet och hälsa. Fem kvalitativa intervjuer genomfördes och analyserades, med inspiration av den fenomenografiska ansatsen, för att få fram de anställdas uppfattningar. Friskvårdstimmarna uppfattades av deltagarna som en förmån men även som en rättighet. De ansågs även vara positivt för såväl arbetsgivare som arbetstagare. Ansvar för fysisk aktivitet låg både på individen och på arbetsgivaren. Deltagarna kände ett ansvar för sin egen skull, och individens handlingar kunde kopplas till det moraliska ansvaret. Arbetsgivaren å andra sidan hade en stor möjlighet att påverka och motivera sina anställda, och tilldelades därför ett stort ansvar. Även ansvaret för hälsan låg på såväl, individen, arbetsgivaren och samhället. Individen hade ansvar för vissa riskbeteenden, men även sina tankar, medan arbetsgivaren hade ansvaret för arbetsmiljön, som enligt deltagarna ansågs påverka hälsan. Samhället hade tillsist det slutliga ansvaret, för de faktorer som påverkar hälsa, som individen själv inte kan påverka.

<p>Ohälsan ökar i västvärlden som en följd av bland annat försämrade kostvanor och alltför lite fysisk aktivitet. För att öka aktivitetsgraden hos den vuxna befolkningen i Sverige erbjuds många via arbets¬givaren möjlighet till friskvård på betald arbetstid. Syftet med denna studie var att undersöka olika aspekter av motivation och inställ¬ning till motion hos individer som nyttjar respektive inte utnyttjar friskvårdsförmånen. Data samlades in genom semistruktu¬rerade intervjuer med tio personer vilka sedan analyserades enligt teoristyrd tematisk analys. Deltagarna besvarade även ett standardiserat mät¬instrument (Sport Motivation Scale). Undersökningen utgick från Self-Determination Theory som bygger på tanken att beteenden som styrs av inre motivation har större chans att upprätthållas än de som styrs av yttre motivation. Resultatet visade att de som nyttjar frisk¬vårdstimmen i större utsträckning drivs av inre motivation än de som inte nyttjar denna. För att fler anställda skall utnyttja frisk¬vårdsförmånen bör arbetsgivaren satsa på personlig rådgivning samt skapa en organisa¬tions¬kultur där motion är ett naturligt inslag och där den inre motiva¬tionen uppmuntras.</p>

Ohälsan ökar i västvärlden som en följd av bland annat försämrade kostvanor och alltför lite fysisk aktivitet. För att öka aktivitetsgraden hos den vuxna befolkningen i Sverige erbjuds många via arbets¬givaren möjlighet till friskvård på betald arbetstid. Syftet med denna studie var att undersöka olika aspekter av motivation och inställ¬ning till motion hos individer som nyttjar respektive inte utnyttjar friskvårdsförmånen. Data samlades in genom semistruktu¬rerade intervjuer med tio personer vilka sedan analyserades enligt teoristyrd tematisk analys. Deltagarna besvarade även ett standardiserat mät¬instrument (Sport Motivation Scale). Undersökningen utgick från Self-Determination Theory som bygger på tanken att beteenden som styrs av inre motivation har större chans att upprätthållas än de som styrs av yttre motivation. Resultatet visade att de som nyttjar frisk¬vårdstimmen i större utsträckning drivs av inre motivation än de som inte nyttjar denna. För att fler anställda skall utnyttja frisk¬vårdsförmånen bör arbetsgivaren satsa på personlig rådgivning samt skapa en organisa¬tions¬kultur där motion är ett naturligt inslag och där den inre motiva¬tionen uppmuntras.

Bakgrund Sjukskrivningar ökar bland människor och arbetsbelastningen blir allt tyngre för arbetstagarna som kan leda till olika skador och sjukdomar. Därför har de börjat satsas på olika hälsofrämjande insatser på företag. Friskvårdstimmen är en sådan insats som finns att ge till sina medarbetare för att de ska kunna förebygga och bevara en god fysisk och psykisk hälsa. Syfte Syftet med denna undersökning är att bland gymnasielärare i en mellan svensk stad undersöka om det finns skillnader mellan män och kvinnor när det gäller utnyttjandet av friskvårdstimmen. Samt undersöka vad som motiverar personalen till att använda friskvårdstimmen men även undersöka om kvinnor och män motiveras olika och vad som skulle kunna motivera dem att utnyttja friskvårdstimmen. Vi vill också undersöka om ledningen motiverar personalen till användandet av friskvårdstimmen. Metod För att undersöka detta har en kvantitativ metod använts och en jämförande design där vi gjorde en enkätundersökning via internet. 70 enkäter skickades ut och svarsprocenten blev 63 %. Datan analyserades i det statistiska programmet SPSS och vårt resultat presenterades i form av olika tabeller. N= 70st och n= 44st. Resultatet visar att det inte finns en markant skillnad mellan män och kvinnor när det gäller utnyttjandet av sin friskvårdstimme. Män och kvinnor tränar lika regelbundet och vad de gör på sin friskvårdstimme är konditionsträning och styrketräning. De som motiverar dem är också lika då de är oftast handlar om att få psykisk hälsa, förbättra sin hälsa och förebygga ohälsa som är de största motivationsfaktorerna för både könen. Något som skulle kunna motivera både män och kvinnor att använda sig av friskvårdstimmen är om det finns tid för insatsen, de blir erbjuden personlig rådgivning eller så är de motiverade självmant att använda den. Slutsats De slutsatser vi ser är att skillnaden mellan män och kvinnor både när det gäller utnyttjandet av friskvårdstimmen och motivationen till den är inte markant. Frågorna kring friskvård, ledningens ansvar och motivation är besvarad lika bland könen.

Syftet med denna studie var att studera de hälsofrämjande insatser som avser att främja fysisk aktivitet på en stillasittande arbetsplats. Detta gjordes genom intervjuer för att undersöka kontorsmedarbetares erfarenheter och uppfattningar om friskvårdstimmen på arbetstid och friskvårdsbidrag samt hur de upplever att dessa metoder har en inverkan på deras fysiskaaktivitetsnivå. Studien ämnade även att undersöka framgångsfaktorer inom hälsofrämjande insatser. Detta undersöks utifrån såväl HR- som medarbetarperspektiv. Frågeställningar: - Vilken inverkan har friskvårdsbidraget på den fysiska aktivitetsnivån hoskontorsmedarbetare? - Vilken inverkan har friskvårdstimmen på den fysiska aktivitetsnivån hoskontorsmedarbetare? - Vad upplever kontorsmedarbetare är framgångsfaktorer för en hälsofrämjande insats? Tillvägagångssättet och metoden denna studie har utgått ifrån är en kvalitativforskningsdesign. Sammanlagt har fem semistrukturerade intervjuer genomförts för att samla in data och material i syfte att svara på studiens frågeställningar. Urvalet gjordes genombekvämlighets- och snöbollsurval samtidigt som respondenterna var tvungna att uppnå vissa urvalskriterier. För att dra slutsatser och få svar på samtliga frågeställningar analyserades data i form av en innehållsanalys där teman, subkategorier och meningsbärande enheter genererades. Resultatet visade på att friskvårdsbidragets inverkan gav en ekonomisk lättnad och bidrogdelvis till att de anställda bibehöll deras fysiska aktivitetsbeteende. Friskvårdstimmensinverkan på de anställdas fysiska aktivitet upplevdes till stor del bero på arbetsgivarens rolloch den anställdes arbetsbelastning. Framgångsfaktorerna som de anställda ansåg vara viktiga inom hälsofrämjande insatser var samhörighet, systematik och struktur. Friskvårdsbidraget och friskvårdstimmens inverkan på den fysiska aktivitetsnivån hos kontorsmedarbetare kan möjligen grunda sig i vilken motivation individen utgår ifrån samtarbetsgivarens förmåga att ge medarbetarna förutsättningar för att främja det fysiska aktivitetsbeteendet. / The aim of this qualitative study was to investigate health promotion interventions aimed atpromoting physical activity in an office workplace. This was collected through interviews toinvestigate office workers' perceptions and experiences of financial incentives and physicalactivity during work hours, as well as if they experienced whether these methods had an impact on their physical activity level. The study also aimed at identifying experiences of success factors for health promotion interventions. This was studied both from HR- andemployee perspectives. Research questions: - What impact does financial incentives have on office workers physical activity level? - What impact does the physical activity during work hours have on office workersphysical activity level? - Which factors does office workers consider to be successful within health promotinginterventions? A total of five semi-structured interviews were conducted. To draw conclusions and to obtainanswers to all the research questions, the data was analyzed through content analysis wherethemes, subcategories and meaning units were generated. The qualitative results showed that the participants thought that the impact of financialincentives provided financial relief and partly contributed to the employees maintaining theirphysical activity behavior. The participants physical activity during work hours depended onthe workload and employer. The success factors that the employees considered to beimportant in health-promoting efforts were relatedness, systematics and structure. The participants regard the impact of financial incentives and physical activity during workhours partly depending on which motivation the individual is driven by and the employer's ability to provide conditions for the employees to promote a physical activity behavior.