I denna rapport undersöks på vilka sätt grupphandledning kan vara utvecklande för den enskilde pedagogen och vilka effekter grupphandledningstillfällena har givit dem. Vi har även undersökt vad det är i grupphandledning som ger dessa effekter. Kvalitativa intervjuer ligger till grund för vår undersökning. De respondenter som deltar i undersökningen är fyra verksamma pedagoger som deltagit i grupphandledning. I vårt resultat har vi kommit fram till att pedagoger känner en stark må bra-känsla efter att ha deltagit vid grupphandledningstillfällen. Flera effekter som framkommer är att kommunikationen förbättras och att pedagogerna ser grupphandledning som en mycket god kompetensutveckling. Vi kom även fram till att det är flera olika faktorer som påverkar så att det blir en god grupphandledning.

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka vad tio deltagare i ett rehabiliteringsprojekt med inriktning på natur, har för uppfattning av naturen och stadsmiljön utifrån en hälsoaspekt. Intervjuer valdes som metod då det ansågs att det var den mest lämpliga metoden för att svara på syftet. Med intervju som metod fanns möjlighet att fördjupa sig i individens syn och tankar kring området natur. Intervjuerna analyserades med inspiration från Steinar Kvales meningskategorisering. Resultatet visade att majoriteten av respondenterna mår bra av att vistas i naturen och i dess omgivning bland växter och djur. Deltagarna upplever att stadsmiljön är en plats där stress och buller från trafik är framträdande men trots det ser många staden som sin naturliga miljö. Flertalet av respondenterna framhåller ett lugn i naturen och en möjlighet att koppla av samt en tystnad som inte finns i samma utsträckning som i staden. Det är inte ansträngande att vistas i naturen och där det finns möjlighet att hämta kraft för att klara av vardagen.</p> / <p>The purpose with this paper is to examine the view of nature and the urban environment from a health point of view, from ten individuals in a rehabilitation Program, with focus on nature. Interview was chosen as method due to it was considered to be the most appropriate method to respond to the purpose of the paper. Using interview as method made it possible to understand the insights and thoughts of the individuals about the nature. The interviews where analyzed with inspiration from Steinar Kvale and his “meningskategorisering”. The result showed that the majority of the individuals experienced wellbeing when visiting the nature and its environment among plants and animals. The individuals experienced that the urban environment is a place where stress and noise from traffic is frequent. Despite that, many individuals feel that the natural environment for them is the urban environment. Most of the individuals points out that there is calm in the nature and a possibility for relaxation that does not exist in the urban environment in the same extent. The individuals describe the possibility to cope with the everyday life through the strength they receive from the nature.</p>

<p>The purpose of this survey was to map out the health pf some of the 11 and 12 years old children in the city of Umeå, as well as to find out what factors intend to influense the children´s health. A questionnaire was distributed in four 6th grade classes whitin the municipality of Umeå. Two of the schools were located in the city while two were located in near villages. This selection was decided in order to map out diffrences in health related to the children´s home environment. 80 pupils took part of this study. The answers to the questionnaire were put together whit the SPSS softwere. The results showed that children who was living with both the parents in the same household tend to experience anxiety more often than children who was living with separate parents. Futhermore the study showed that children living in the city very often went home together with a friend or to a friends house after, while children living in the village mainly went home alone to an empty house after school. When comparing the children´s physical exercise habits and their tirednedd, the result showed that children who more often subject to tiredness are those who seldom practise physical exercise as well as those who exercise a lot. Most of the children pointed out that family and friends were the most important factors relevant for a good health.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med studien har varit att undersöka flickors syn på hälsa i år 9. Våra frågeställningar var följande: Vad lyfter flickor i år 9 själva fram som viktiga faktorer för att må bra? Vad tror flickor i år 9 är viktiga faktorer för andra flickor i motsvarande ålder ska må bra? Vilka faktorer uppger elevvårdspersonal som bidragande till unga flickors hälsa?</p><p>Metod</p><p>Datainsamlingen har skett på två olika sätt, dels genom en kvalitativ enkät, dels genom halvstrukturerade intervjuer. Enkäten genomfördes på 80 flickor i år 9 från två skolor norr om Stockholm. Enkäten syftar till att ge en bild av flickors syn på hälsa i år 9. Totalt skedde fyra intervjuer, två på vardera skola. Respondenterna var en skolpsykolog, skolsyster, en kurator och skolsyster. Intervjufrågorna var inriktade mot faktorer som bidrar till ohälsa i år 9. Som analysredskap har vi använt oss av Thomas Scheffs teori samt Robert Karasek och Töres Thorells krav-stöd-kontrollmodell, vilket redovisas i diskussionsdelen. Det externa bortfallet i vår undersökning uppgick till 13.9 %, inget internt bortfall förekom.</p><p>Resultat</p><p>Studiens resultat visar att sociala faktorer, ett nätverk av vänner och en bra relation till familjen är viktiga faktorer för flickors välmående. Även träning/motion, att ha fritidsintressen, att sova och äta rätt/bra ansågs av dessa flickor som viktigt för deras hälsa. Resultatet visade även att det sociala var den faktor som dessa flickor trodde var viktigast för andra flickors välmående i deras ålder. I intervjuerna med elevvårdspersonal framträder flera faktorer till ohälsa hos unga flickor såsom höga krav, otrygg hemmiljö, skönhetsideal och mobbning, press från vänner eller brister i det sociala umgänget. I intervjuerna kunde även urskiljas att en trygg relation till familjen, ett bra socialt nätverk, en meningsfull fritid, trivsel och rimliga krav i skolan som en bra grund till flickors hälsa.</p><p>Slutsats</p><p>Att ha en god relation till familjen och ett tryggt hem samt goda vänskapsrelationer är de faktorer flickor i år 9 anser sig må bra av. Det är även missförhållanden inom dessa områden som skapar ohälsa bland flickorna. Slutsatsen är att de sociala relationerna är den mest avgörande faktorn till hälsa för flickorna i vår studie.</p>

The purpose of this survey was to map out the health pf some of the 11 and 12 years old children in the city of Umeå, as well as to find out what factors intend to influense the children´s health. A questionnaire was distributed in four 6th grade classes whitin the municipality of Umeå. Two of the schools were located in the city while two were located in near villages. This selection was decided in order to map out diffrences in health related to the children´s home environment. 80 pupils took part of this study. The answers to the questionnaire were put together whit the SPSS softwere. The results showed that children who was living with both the parents in the same household tend to experience anxiety more often than children who was living with separate parents. Futhermore the study showed that children living in the city very often went home together with a friend or to a friends house after, while children living in the village mainly went home alone to an empty house after school. When comparing the children´s physical exercise habits and their tirednedd, the result showed that children who more often subject to tiredness are those who seldom practise physical exercise as well as those who exercise a lot. Most of the children pointed out that family and friends were the most important factors relevant for a good health.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien har varit att undersöka flickors syn på hälsa i år 9. Våra frågeställningar var följande: Vad lyfter flickor i år 9 själva fram som viktiga faktorer för att må bra? Vad tror flickor i år 9 är viktiga faktorer för andra flickor i motsvarande ålder ska må bra? Vilka faktorer uppger elevvårdspersonal som bidragande till unga flickors hälsa? Metod Datainsamlingen har skett på två olika sätt, dels genom en kvalitativ enkät, dels genom halvstrukturerade intervjuer. Enkäten genomfördes på 80 flickor i år 9 från två skolor norr om Stockholm. Enkäten syftar till att ge en bild av flickors syn på hälsa i år 9. Totalt skedde fyra intervjuer, två på vardera skola. Respondenterna var en skolpsykolog, skolsyster, en kurator och skolsyster. Intervjufrågorna var inriktade mot faktorer som bidrar till ohälsa i år 9. Som analysredskap har vi använt oss av Thomas Scheffs teori samt Robert Karasek och Töres Thorells krav-stöd-kontrollmodell, vilket redovisas i diskussionsdelen. Det externa bortfallet i vår undersökning uppgick till 13.9 %, inget internt bortfall förekom. Resultat Studiens resultat visar att sociala faktorer, ett nätverk av vänner och en bra relation till familjen är viktiga faktorer för flickors välmående. Även träning/motion, att ha fritidsintressen, att sova och äta rätt/bra ansågs av dessa flickor som viktigt för deras hälsa. Resultatet visade även att det sociala var den faktor som dessa flickor trodde var viktigast för andra flickors välmående i deras ålder. I intervjuerna med elevvårdspersonal framträder flera faktorer till ohälsa hos unga flickor såsom höga krav, otrygg hemmiljö, skönhetsideal och mobbning, press från vänner eller brister i det sociala umgänget. I intervjuerna kunde även urskiljas att en trygg relation till familjen, ett bra socialt nätverk, en meningsfull fritid, trivsel och rimliga krav i skolan som en bra grund till flickors hälsa. Slutsats Att ha en god relation till familjen och ett tryggt hem samt goda vänskapsrelationer är de faktorer flickor i år 9 anser sig må bra av. Det är även missförhållanden inom dessa områden som skapar ohälsa bland flickorna. Slutsatsen är att de sociala relationerna är den mest avgörande faktorn till hälsa för flickorna i vår studie.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad tio deltagare i ett rehabiliteringsprojekt med inriktning på natur, har för uppfattning av naturen och stadsmiljön utifrån en hälsoaspekt. Intervjuer valdes som metod då det ansågs att det var den mest lämpliga metoden för att svara på syftet. Med intervju som metod fanns möjlighet att fördjupa sig i individens syn och tankar kring området natur. Intervjuerna analyserades med inspiration från Steinar Kvales meningskategorisering. Resultatet visade att majoriteten av respondenterna mår bra av att vistas i naturen och i dess omgivning bland växter och djur. Deltagarna upplever att stadsmiljön är en plats där stress och buller från trafik är framträdande men trots det ser många staden som sin naturliga miljö. Flertalet av respondenterna framhåller ett lugn i naturen och en möjlighet att koppla av samt en tystnad som inte finns i samma utsträckning som i staden. Det är inte ansträngande att vistas i naturen och där det finns möjlighet att hämta kraft för att klara av vardagen. / The purpose with this paper is to examine the view of nature and the urban environment from a health point of view, from ten individuals in a rehabilitation Program, with focus on nature. Interview was chosen as method due to it was considered to be the most appropriate method to respond to the purpose of the paper. Using interview as method made it possible to understand the insights and thoughts of the individuals about the nature. The interviews where analyzed with inspiration from Steinar Kvale and his “meningskategorisering”. The result showed that the majority of the individuals experienced wellbeing when visiting the nature and its environment among plants and animals. The individuals experienced that the urban environment is a place where stress and noise from traffic is frequent. Despite that, many individuals feel that the natural environment for them is the urban environment. Most of the individuals points out that there is calm in the nature and a possibility for relaxation that does not exist in the urban environment in the same extent. The individuals describe the possibility to cope with the everyday life through the strength they receive from the nature.

Motivation har en betydande roll när det kommer till att människor väljer att motionera. Syftet med studien var att se om yngre motionärer mellan 18 och 30 år samt äldre motionärer på 65 år och uppåt motionerar på träningslokaler för samma motivationsfaktorer, samt att se vilken av de fem motivationsfaktorerna (fysiskt, psykiskt, socialt, må bra och yttre faktorer) som är viktigast och även om det finns några könsskillnader. Genom en kvantitativ enkätundersökning har 40 respondenter från två olika träningslokaler i Karlstad, Friskis och svettis samt Livskraft deltagit och resultatet har visat att det inte finns några större skillnader mellan varken åldersgrupperna eller könen i urvalsgruppen. Utöver detta visade resultatet att ”må bra” faktorn var den viktigaste motivationen, tätt följt av den ”psykiska” som bland annat innefattar att klara av stress, bli glad och få bättre självförtroende; samt den ”fysiska” som innebär att man vill förbättra sitt utseende, komma i form och även vill att kroppen ska må bra. Det visar på att hälsa är viktigt för respondenterna, i form av att ”fysiskt” och ”psykiskt” har värderats högt. Resultatet visade även att det inte fanns något samband mellan kön och ålder i förhållande till motivationsfaktorerna samt att ”yttre faktorer” inte är lika relevant för respondenterna som de övriga motivationsfaktorerna. / Motivation plays a significant role when it comes to why people choose to exercise. The aim off the study was to see if young athletes between 18-30 years of age and older athletes of 65 years and older exercise on training facilities for the same motivation factors, and to see which of the five motivation factors (physical, psychological, social, feel good and external factors) is most important, and even if there are any gender differences. Through a quantitative survey 40 respondents from two different training facilities in Karlstad, Friskis och svettis and Livskraft have participated and the results have shown that there are no major differences between either age groups or gender in the selection group. In addition, the results showed that the “feel good”-factor was the main motivation, closely followed by the “psychological” that includes coping with stress, be happy and self-confident; and the “physical” which means that they want to improve their body appearance, getting in shape and also want the body to feel good. This shows that health is important for the respondents; in terms of that “physical” and “psychological” have been valued highly. The results also showed that there were no connection between gender and age in relation to motivation factors and the external factors are not as relevant to the respondents as the other motivational factors.