Being physically active is important for a healthty lifestyle, but what do the girls who have quit playing sports in an atheltic club do afterwards, or the girls who are not active within an athletic club what so ever. It is the girls who are not active in an athletic club that Karlstad municipality wants to attract to the spontaneous sports sites there are within the city limits. They also want the girls opinion on how to improve the sites in order for the girls to want to go there. The purpose with this study was to investigate this. This study used qalitative research method. The study interviewed seven girls aged 14-17 years. There were three interviews, including one group interview and two individual interviews. The study revealed that the municipity could improve in order to attract girls to the spontaneous sport sites. From the interviews we recevied the information that the placement of the sport sites and its usement have a significant role in order to attract girls to the sites. If one does not have information of where the surfaces are located or how to use them, one can not make use of them. Another conclusion we attained is that outlined activity days or nights would attract the girls to spend more time at the spontaneous sport sites. One of the conclusions we draw from the study was that if measures are at the worn spontaneous surfaces so would girls remained there more often. / Att vara fysiskt aktiv är viktigt för en hälsosam livsstil, men vad gör flickorna som slutat idrotta inom en förening eller de som inte föreningsidrottat alls? Det är de flickor som inte är aktiva i en förening som Karlstad kommun vill intressera till att aktivera sig på de spontanidrottsytor som finns. De vill även få fram information om vad flickorna tycker kan bli bättre för att de ska vilja gå dit. Syftet med vår studie blev då att undersöka detta. I denna studie användes den kvalitativa forskningsmetoden. I studien intervjuades sju flickor i åldern 14 - 17 år. Det blev tre intervjuer varav en gruppintervju och två enskilda intervjuer. I studien kom det fram att kommunen kan förbättra vissa delar för att intressera fler flickor till att gå till spontanidrottsytorna. Ur intervjuerna kom det fram att informationen om spontanidrottsytornas plats och användningsområden har en betydande roll. Vet man inte vart ytorna finns och vad man kan göra där, använder man dem inte. Det kom även fram att anordnade aktivitetsdagar eller kvällar skulle locka flickorna till att spendera mer tid på spontanidrottsytorna. En av slutsatserna i studien var att åtgärder vid slitna spontanidrottsytor skulle få flickor att vistats där oftare.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien har varit att jämföra föreningsaktiva elevers utövande av spontanidrott jämfört med elever som inte är föreningsaktiva. Vi har använt oss av följande frågeställningar: Vilka olika spontanidrotter ägnar sig elever åt på fritiden? Hur ofta ägnar sig eleverna åt spontanidrott inom ramen för skoldagen? I vilken typ av miljö sker spontanidrotten? Saknar eleverna någon plats eller miljö för att kunna utöva spontanidrott? Metod I studien använder vi oss av en kvantitativ enkätundersökning med i huvudsak slutna svarsalternativ. Totalt har 289 högstadieelever i årskurs 6-9, fördelat på två skolor i södra delen av Stockholm läns, deltagit i studien. Resultaten har analyserats med hjälp av Pierre Bourdieus kultursociologiska teori. Resultat Totalt sett visar resultatet på att det finns tydliga skillnader när det gäller utövande av spontanidrott beroende på om du är föreningsaktiv eller inte. Framförallt finns det skillnader vad gäller deras spontana idrottsutövande på fritiden. Inom ramen för skoldagen är skillnaden inte lika stor. Den vanligaste spontanidrotten på fritiden är för de icke föreningsaktiva promenad och löpträning och för de föreningsaktiva löpträning och fotboll. Under skoldagen är fotboll den vanligaste aktiviteten och även den spontanaktivitet där det är som störst skillnad mellan grupperna. Förutom fotboll är den vanligaste spontanaktiviteten inom ramen för skoldagen promenad, "annat", basket och bordtennis. De föreningsaktiva är även mer aktiva inom friluftsliv, där de dominerar fyra av aktiviteterna och är procentuellt sett mer aktiva. Vandring i naturen och klättring är de enda av de i svaren förutbestämda aktiviteterna där det inte är någon skillnad. Det finns tydliga skillnader mellan grupperna när det gäller i vilken typ av miljö spontanidrottandet på fritiden sker. Fotbollsplan, idrottshall och näridrottsplats dominerar de platser där de föreningsaktiva eleverna utövar sin spontanaktivitet. Däremot är skatepark och lekpark de miljöer där de icke föreningsaktiva eleverna återfinns. Även under ramen för skoldagen är skillnaderna desamma, enda undantaget är lekparken som inte visar någon tydlig skillnad. De föreningsaktiva eleverna är i större utsträckning aktiva på fritiden tillsammans med sina föräldrar: om eleven är aktiv tillsammans med dina föräldrar så är han/hon även aktiv inom en föreningsidrott. Slutsats Utifrån vårt resultat och vår diskussion har vi dragit följande slutsatser: Föreningsaktiva ungdomar är mer fysiskt aktiva på sin fritid, både vad gäller spontanidrott och utövande av friluftsaktiviteter. Ungdomar som genomfört träning, motion eller friluftsaktivitet med sina föräldrar är också i större utsträckning föreningsaktiva och mer aktiva på sin fritid. Hos de föreningsaktiva eleverna är fotboll den populäraste aktiviteten att utöva på sin fritid och under skoldagen. Hos de icke föreningsaktiva eleverna är promenad den populäraste aktiviteten att utöva på sin fritid och under skoldagen. Fotbollsplanen är den miljö som är mest använd i samband med spontanidrott, och är den miljö för spontanidrott som ungdomarna vill ha mer av. / Aim The purpose of this study was to compare students in organized sport compared to students who are not active in organized sport. We used the following questions: What different spontaneous sports engage students in their leisure time? How often engage students to spontaneous sport within the school day? In what type of environment is spontaneous sport located? Are the students missing any place or environment to practise spontaneus sports? Method In this study we used a quantitative questionnaire with mainly closed responsed options. A total of 289 secondary school students in grades 6-9, divided into two schools in the southern part of Stockholm County participated in the study. The results were analyzed with the help of Pierre Bourdieu's theory of cultural sociology. Results Overall results show that there are an clear difference in the spontaneous sport activity depending on whether you are involved in organized sports or not. Above all, there are differences in terms of their spontaneous sport in their leisure time. As part of the school day, the difference is not as great. The most common spontaneous sport during leisure time is for the non-organized sport students active walking and jogging, and the organized sport students it is jogging and soccer. During the school day is football the most common activity and also the spontaneous sport where there is the greatest difference between the groups. Besides football, the most common spontaneous activity within the school day is: walk, "other", basketball and table tennis. The organized sport students is also more active in outdoor activities, where they dominate four of the activities and are proportionally more active. Natural Trail and climbing are the only activities of the responses where there is no difference. There are clear differences between the groups in terms of what type of environment the spontaneous sport is practised during leisure time. Football pitch, sports hall and ”näridrottsplats” dominate where the organized sport students exercise their spontaneous sport. However, in the skatepark and in the playground is where the non-organized sport students are being found. Even in the school day the differences are the same, only exception is the playground which shows no clear difference. The organized sport students are more active on their leisure time with their parents. If the student is active with their parents so is he/she also active in an organized sport. Conclusions Based on our results and our discussion, we have the following conclusions: The organized sports students are more physically active in their leisure time, both in spontaneous sports and outdoor activity. If the students had completed training, exercise or outdoor activity with their parents, they are more widely active in organized sports and more active on their leisure time. Students who is organized in sport has football as their most popular activity to exercise on their spare time and during the school day. In the non-organized students are walking the most popular activity to exercise in their spare time and during the school day. The football field is the environment that is most used in conjunction with spontaneous sport, and that it is also the environment that students lack the most.

Bakgrund: Fysisk aktivitet är viktigt för människans hälsa. Man kan se att fysisk aktivitet har många positiva effekter på kroniska sjukdomar, funktionell rörlighet, allmän hälsa och livskvalitet. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga vilken målgrupp som använder Långvikens beachanläggning i kategorierna ålder och kön samt hur mycket de enskilda aktivitetsområdena används. Metod: Dolda observationer och anonyma intervjuer har använts för att kartlägga målgrupperna. Resultat: Killar/män har observerats 54,5% och tjejerna/kvinnorna 45,5% av alla observationer på Långvikens beachanläggning. Ålderskategorin vuxna (21–50 år) har observerats flest gånger med flest antal observationer på tjejer/kvinnor. Konklusion: Killarna/männen använder flest aktivitetsområden medan tjejerna använder promenadstråken i högre grad.

Denna rapport är resultatet av ett examensarbete som utfördes under våren 2011. Centralt placerat i Uppsala ligger idag Österängens Idrottsplats som inrymmer en fotbollsplan samt möjlighet att utöva friidrott. Tanken med arbetet har varit att utreda behovet av en ny inomhusanläggning för idrott på denna plats samt hur denna skulle kunna gestaltas. Som en del av arbetet har det gjorts intervjuer med personer kunniga inom ämnet, granskning av området kring Österängen samt för arkitekturens skull gjordes en inspirationsresa till Köpenhamn. Arbetet är uppdelat i två huvuddelar, en utredningsdel och en gestaltningsdel. Utredningsdelen har resulterat i argument som stödjer idén om en inomhusanläggning på Österängens IP. I gestaltningsdelen har det arbetats fram ett program som legat till grund för de ritningar som redovisas i rapporten. Dessa är förslagsritningar i form av planer, sektioner och renderade bilder. Examensarbetet är gjort tillsammans med Werket Arkitekter i Uppsala där Anders Eriksson varit till stor hjälp.

Syfte och frågeställningar Syftet med undersökningen var att kartlägga den fysiska aktiviteten utanför skolan för elever med Asperger syndrom i Stockholmsområdet. Hur ofta deltar eleverna i organiserad fysisk aktivitet utanför skolan? Hur ofta deltar eleverna i spontan fysisk aktivitet utanför skolan? Hur många elever skulle vilja delta i fysisk aktivitet utanför skolan? Vilka likheter eller skillnader finns det mellan pojkar och flickor jämfört med SIH 2001 undersökningen? Metod Metoden som används i denna studie var en kvantitativ enkätundersökning som utförts på sju skolor i Stockholmsområdet. Samtliga skolor valdes ut mot bakgrund av att eleverna på skolorna har diagnosen Asperger syndrom. Urvalet bestod totalt utav 96 elever, med ett bortfall på 14 elever så blev antalet respondenter 82 elever. Av dessa var 20 flickor och 62 pojkar.   Resultat Resultatet i denna studie visar att en majoritet av eleverna (74,5 %) inte deltar i någon form av föreningsidrott. Av de elever som inte deltar i någon form av föreningsidrott så svarade 70 % att de någon gång tidigare deltagit i föreningsidrott men slutat.  I frågan om hur ofta eleverna spontanidrottar visar det sig att 80 % av eleverna utövar spontanidrott minst en gång i veckan medan 20 % uppger att de aldrig spontanidrottar på sin fritid. Totalt sett så är 84 % av eleverna fysiskt aktiva minst en gång i veckan antingen genom föreningsidrott eller genom spontanidrott. Av samtliga elever är det också 57 % som skulle vilja idrotta mer än vad de gör idag. I jämförelse med SIH 2001-studien genomförd inom den ”vanliga” skolan så framgår det att eleverna i dessa skolor i stor utsträckning är fysiskt aktiva genom föreningsidrotten, medan eleverna i denna studie är det genom spontanidrotten. Barnen/ungdomarna är dock totalt fysiskt aktiva i ungefär samma utsträckning i båda undersökningarna.   Slutsats Barn/ungdomar med Asperger syndrom i Stockholmsområdet deltar i stor utsträckning inte i föreningsidrott p.g.a. dess utformning, och får därför ofta ägna sig åt spontanidrott istället. Dessa barn/ungdomar vill idrotta mer än vad de gör idag men förefaller inte ha möjligheter till detta i den form som de själva önskar. Det är av yttersta vikt att man fortsätter att forska i dessa frågor så att vi i framtiden får ett samhälle där alla barn/ungdomar erbjuds fysisk aktivitet utanför skolan utifrån deras intresse – inte utifrån deras funktionshinder.

För många skolor är daglig motion ett omdiskuterat ämne. Som verksam pedagog är det viktigt att nå ut med idrottsämnets innebörd till alla elever och framför allt till de som bäst behöver aktivera sig. Jag har skrivit ett arbete som handlar om barns motion- och föreningsaktiviteter i två diametralt olika stadsdelar i Malmö. Jag har studerat litteratur och gjort en enkätundersökning för att få ett svar på min problemformulering. Undersökningen har ägt rum på tre skolor i Malmö, där jag har gjort enkätundersökningar, det vill säga den kvantitativa metoden bland elever i årskurs fem och sex på skolorna Nydalaskolan, Ängslättskolan och Sundsbroskolan. Min utgångspunkt i examensarbetet är att undersöka om bakomliggande faktorer som boendemiljö, etnicitet och klass kan påverka barns motion- och föreningsaktiviteter. Problemformuleringen som jag har ställt är följande: Min problemformulering i den här undersökningen är att jämföra två skolor i Malmö, nämligen Nydalaskolan med Sundsbroskolan/Ängslättskolan som har fler idrottstimmar/vecka i skolan. Nydalaskolan har två idrottstimmar per vecka. Sundsbroskolan och Ängslättskolan är med i Bunkefloprojektet, det innebär att de varje dag har minst 45 minuter fysisk aktivitet. Är de sistnämnda eleverna mer fysiskt aktiva på sin fritid jämfört med dem som har ett mindre antal idrottstimmar/vecka, och vad beror det på i så fall? Mitt resultat från undersökningen visar att 55,4 % av eleverna från Nydalaskolan är aktiva med någon idrott på sin fritid. Av 74 tillfrågade elever på Nydalaskolan svarade 51,4 % att de var medlem i någon idrottsförening. De populäraste idrottsaktiviteterna på skolan är fotboll, samt någon annan idrott än de förslagna idrotterna på enkäten till exempel kampsport och friidrott. Den tredje populäraste idrottsaktiviteten hos eleverna är ridning. Jämför man skolorna finner man att Ängslättskolan/Sundsbroskolans elever är betydligt aktivare inom föreningslivet än vad Nydalaskolans elever är, samma sak gäller också när det gäller elevernas motionsvanor på fritiden. Detta stämmer väl överens med den hypotes som jag ställt. / Sporting activity among grade 5 – 6 students in three Malmoe schools.

<p>The purpose of this survey was to map out the health pf some of the 11 and 12 years old children in the city of Umeå, as well as to find out what factors intend to influense the children´s health. A questionnaire was distributed in four 6th grade classes whitin the municipality of Umeå. Two of the schools were located in the city while two were located in near villages. This selection was decided in order to map out diffrences in health related to the children´s home environment. 80 pupils took part of this study. The answers to the questionnaire were put together whit the SPSS softwere. The results showed that children who was living with both the parents in the same household tend to experience anxiety more often than children who was living with separate parents. Futhermore the study showed that children living in the city very often went home together with a friend or to a friends house after, while children living in the village mainly went home alone to an empty house after school. When comparing the children´s physical exercise habits and their tirednedd, the result showed that children who more often subject to tiredness are those who seldom practise physical exercise as well as those who exercise a lot. Most of the children pointed out that family and friends were the most important factors relevant for a good health.</p>

The purpose of this survey was to map out the health pf some of the 11 and 12 years old children in the city of Umeå, as well as to find out what factors intend to influense the children´s health. A questionnaire was distributed in four 6th grade classes whitin the municipality of Umeå. Two of the schools were located in the city while two were located in near villages. This selection was decided in order to map out diffrences in health related to the children´s home environment. 80 pupils took part of this study. The answers to the questionnaire were put together whit the SPSS softwere. The results showed that children who was living with both the parents in the same household tend to experience anxiety more often than children who was living with separate parents. Futhermore the study showed that children living in the city very often went home together with a friend or to a friends house after, while children living in the village mainly went home alone to an empty house after school. When comparing the children´s physical exercise habits and their tirednedd, the result showed that children who more often subject to tiredness are those who seldom practise physical exercise as well as those who exercise a lot. Most of the children pointed out that family and friends were the most important factors relevant for a good health.

No description available.

This master thesis examines sport habits among young people and a view of their future in sports. Research has shown that the majority of youth leave sport clubs during adolescence. The thesis questions were: How physically active are young people? Which sports do they practice? Regarding their future in sports, what kind of aspirations do the young people have? Are there any barriers that could complicate their involvement in these activities? These questions were examined by analyzing if there were any differences between boys and girls, youth in different grades and youth with Swedish or foreign backgrounds. Pierre Bourdieu´s theoretical framework about sports and economic capital has been used as a research framework. 248 students (6th to 9th grade) in Umeå answered a survey about their sport habits. The results showed that many adolescents participate in sports activities. Participation in sport clubs decreased with age, which lead to the fact that many young people do not meet the recommendation from WHO (2010) of one hour of physical exercise each day. Sport capital was an important factor for physical practice, while economic capital was important within sport clubs but not outside. Half of the studied population wanted to exercise more frequently but there were several factors that prevented them. The different groups that were analyzed showed varying results, especially about their habits within sport clubs. This study confirms research about drop-out during adolescence which could lead to large challenges for sport clubs and decision makers within sports in the future.