Syfte och frågeställningar Syftet med studien har varit att jämföra föreningsaktiva elevers utövande av spontanidrott jämfört med elever som inte är föreningsaktiva. Vi har använt oss av följande frågeställningar: Vilka olika spontanidrotter ägnar sig elever åt på fritiden? Hur ofta ägnar sig eleverna åt spontanidrott inom ramen för skoldagen? I vilken typ av miljö sker spontanidrotten? Saknar eleverna någon plats eller miljö för att kunna utöva spontanidrott? Metod I studien använder vi oss av en kvantitativ enkätundersökning med i huvudsak slutna svarsalternativ. Totalt har 289 högstadieelever i årskurs 6-9, fördelat på två skolor i södra delen av Stockholm läns, deltagit i studien. Resultaten har analyserats med hjälp av Pierre Bourdieus kultursociologiska teori. Resultat Totalt sett visar resultatet på att det finns tydliga skillnader när det gäller utövande av spontanidrott beroende på om du är föreningsaktiv eller inte. Framförallt finns det skillnader vad gäller deras spontana idrottsutövande på fritiden. Inom ramen för skoldagen är skillnaden inte lika stor. Den vanligaste spontanidrotten på fritiden är för de icke föreningsaktiva promenad och löpträning och för de föreningsaktiva löpträning och fotboll. Under skoldagen är fotboll den vanligaste aktiviteten och även den spontanaktivitet där det är som störst skillnad mellan grupperna. Förutom fotboll är den vanligaste spontanaktiviteten inom ramen för skoldagen promenad, "annat", basket och bordtennis. De föreningsaktiva är även mer aktiva inom friluftsliv, där de dominerar fyra av aktiviteterna och är procentuellt sett mer aktiva. Vandring i naturen och klättring är de enda av de i svaren förutbestämda aktiviteterna där det inte är någon skillnad. Det finns tydliga skillnader mellan grupperna när det gäller i vilken typ av miljö spontanidrottandet på fritiden sker. Fotbollsplan, idrottshall och näridrottsplats dominerar de platser där de föreningsaktiva eleverna utövar sin spontanaktivitet. Däremot är skatepark och lekpark de miljöer där de icke föreningsaktiva eleverna återfinns. Även under ramen för skoldagen är skillnaderna desamma, enda undantaget är lekparken som inte visar någon tydlig skillnad. De föreningsaktiva eleverna är i större utsträckning aktiva på fritiden tillsammans med sina föräldrar: om eleven är aktiv tillsammans med dina föräldrar så är han/hon även aktiv inom en föreningsidrott. Slutsats Utifrån vårt resultat och vår diskussion har vi dragit följande slutsatser: Föreningsaktiva ungdomar är mer fysiskt aktiva på sin fritid, både vad gäller spontanidrott och utövande av friluftsaktiviteter. Ungdomar som genomfört träning, motion eller friluftsaktivitet med sina föräldrar är också i större utsträckning föreningsaktiva och mer aktiva på sin fritid. Hos de föreningsaktiva eleverna är fotboll den populäraste aktiviteten att utöva på sin fritid och under skoldagen. Hos de icke föreningsaktiva eleverna är promenad den populäraste aktiviteten att utöva på sin fritid och under skoldagen. Fotbollsplanen är den miljö som är mest använd i samband med spontanidrott, och är den miljö för spontanidrott som ungdomarna vill ha mer av. / Aim The purpose of this study was to compare students in organized sport compared to students who are not active in organized sport. We used the following questions: What different spontaneous sports engage students in their leisure time? How often engage students to spontaneous sport within the school day? In what type of environment is spontaneous sport located? Are the students missing any place or environment to practise spontaneus sports? Method In this study we used a quantitative questionnaire with mainly closed responsed options. A total of 289 secondary school students in grades 6-9, divided into two schools in the southern part of Stockholm County participated in the study. The results were analyzed with the help of Pierre Bourdieu's theory of cultural sociology. Results Overall results show that there are an clear difference in the spontaneous sport activity depending on whether you are involved in organized sports or not. Above all, there are differences in terms of their spontaneous sport in their leisure time. As part of the school day, the difference is not as great. The most common spontaneous sport during leisure time is for the non-organized sport students active walking and jogging, and the organized sport students it is jogging and soccer. During the school day is football the most common activity and also the spontaneous sport where there is the greatest difference between the groups. Besides football, the most common spontaneous activity within the school day is: walk, "other", basketball and table tennis. The organized sport students is also more active in outdoor activities, where they dominate four of the activities and are proportionally more active. Natural Trail and climbing are the only activities of the responses where there is no difference. There are clear differences between the groups in terms of what type of environment the spontaneous sport is practised during leisure time. Football pitch, sports hall and ”näridrottsplats” dominate where the organized sport students exercise their spontaneous sport. However, in the skatepark and in the playground is where the non-organized sport students are being found. Even in the school day the differences are the same, only exception is the playground which shows no clear difference. The organized sport students are more active on their leisure time with their parents. If the student is active with their parents so is he/she also active in an organized sport. Conclusions Based on our results and our discussion, we have the following conclusions: The organized sports students are more physically active in their leisure time, both in spontaneous sports and outdoor activity. If the students had completed training, exercise or outdoor activity with their parents, they are more widely active in organized sports and more active on their leisure time. Students who is organized in sport has football as their most popular activity to exercise on their spare time and during the school day. In the non-organized students are walking the most popular activity to exercise in their spare time and during the school day. The football field is the environment that is most used in conjunction with spontaneous sport, and that it is also the environment that students lack the most.

Participation in organized sport has been in a decline for the past decade, but there is still an exercisetrend in Sweden, as people are training individually. For that reason, the purpose of this study is tounderstand how the sport movement relates to the exercise trend. The study addresses the followingquestions: How do sport clubs perceive the exercise trend? Have sport clubs worked and adaptedactivities around the exercise trend? Are there any difficulties working with the exercise trend? How canthe clubs work around the exercise trend and develop according to the clubs themselves? The study wasdone using a qualitative method interviewing eight sport clubs using semi-structured interviews. Theresults show that every sport club in the study have worked towards the exercise trend in one way oranother. Sport clubs are mostly aware of the exercise trend and are trying to adapt to it. Some of theclubs are going great lengths to work and adapt to the exercise trend while some clubs are not. Based onthe results there are some challenges the clubs need to consider internally and externally.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att belysa vilka de viktigaste komponenterna och faktorerna inom leisure constraints theory är hos tjejer, 21 år eller äldre, som fortsätter med organiserad idrott. Frågeställningarna som behandlades var: vilken komponent inom leisure constraints theory är den viktigaste? och vilka faktorer inom de tre olika komponenterna är de viktigaste? Metod: Detta var en tvärsnittsstudie där 53 tjejer mellan 21–30+ år svarade på en kvantitativ enkät om anledningar att fortsätta idrotta baserad på leisure constraints theory. Enkäten använde påståenden där respondenterna fick svara på en likertskala från 1–5, “stämmer inte alls” till “stämmer helt”. Likertskalan omvandlades till poäng 1–5 som nyttjades till att räkna ut medelvärde för varje komponent och totalpoäng för varje faktor. Resultat: Studien visade att faktorer inom den intrapersonella komponenten, såsom glädje för idrotten och inre motivation, skattades högst. De interpersonella faktorer som ansågs viktigast var support från familjen och ingen upplevd press från vänner utanför idrotten. Att ekonomi inte var ett hinder för fortsatt idrottande samt att träningsanläggningen och organisationen ansågs vara tillfredsställande var de viktigaste strukturella faktorerna. Slutsats: Inom leisure constraints theory är det intrapersonella faktorer som är viktigast för tjejer, 21 år eller äldre som fortsatt med organiserad idrott. Genom att ta hänsyn till de faktorer som visade sig vara viktigast för fortsatt idrottande kan idrottsrörelsen i stort och lokala föreningar främja ett livslångt organiserat idrottande för tjejer, så att de kan ta del av alla de fysiska, psykiska och sociala hälsofördelar idrotten medför.