Denna rapport är resultatet av ett examensarbete som utfördes under våren 2011. Centralt placerat i Uppsala ligger idag Österängens Idrottsplats som inrymmer en fotbollsplan samt möjlighet att utöva friidrott. Tanken med arbetet har varit att utreda behovet av en ny inomhusanläggning för idrott på denna plats samt hur denna skulle kunna gestaltas. Som en del av arbetet har det gjorts intervjuer med personer kunniga inom ämnet, granskning av området kring Österängen samt för arkitekturens skull gjordes en inspirationsresa till Köpenhamn. Arbetet är uppdelat i två huvuddelar, en utredningsdel och en gestaltningsdel. Utredningsdelen har resulterat i argument som stödjer idén om en inomhusanläggning på Österängens IP. I gestaltningsdelen har det arbetats fram ett program som legat till grund för de ritningar som redovisas i rapporten. Dessa är förslagsritningar i form av planer, sektioner och renderade bilder. Examensarbetet är gjort tillsammans med Werket Arkitekter i Uppsala där Anders Eriksson varit till stor hjälp.

Det byggdes många byggnader med fasader av glas under 90-talet. Arkitekterna ville med detta framhäva en design som var luftig, ljus, genomskinlig och som hade god tillgång till naturligt dagsljus. Dock finns problem med dessa byggnader eftersom de ofta har hög energianvändning och dålig termisk komfort. I denna fallstudie undersöktes glasbyggnaden Bråbänken i Gävle, den hade vid till- fället problem med den termiska komforten då byggnaden upplevdes för varm på sommaren och för kall på vintern. Vidare var energianvändningen för byggnaden hög då den var dåligt isolerad och hade hög solinstrålning. Studien gick ut på att komma till rätta med dessa problem genom att bygga en termisk numerisk modell av byggnaden i simuleringsprogrammet IDA-ICE och sedan studera olika förbätt- ringsåtgärder genom att ändra indatan för byggnadens olika komponenter. Resultatet av simuleringarna visade att en reduktion av solinstrålningen genom sol- film och screenväv förbättrade den termiska komforten på sommaren men margi- nellt försämrade den på vintern. Årsenergianvändningen reducerades för åtgärderna genom att byggnaden i högre grad bibehöll sin värme på vintern och minimerade kylbehovet på sommaren. Slutsatsen blev att en kombinerad åtgärd med ickemetallisk solfilm på väggfönster och screenväv på taket är den bästa lösningen för att komma tillrätta med problemen vad gäller termisk komfort och energianvändning för glasbyggnaden Bråbänken. / There was a lot of construction of buildings with glazed facades during the 90 ́s. The architects wanted to show a design that was airy, bright, transparent and that had a good availability of natural daylight. However there is a problem with these build- ings because they have a high energy consumption and bad thermal comfort. In this case study a glass building in Gävle called Bråbänken was studied, which at the moment has problems with thermal comfort according to the occupants who complained about it being to hot in the summer and to cold in the winter. Further- more the energy consumption for the building was high because it was poorly insu- lated and had high solar radiation. The study aimed at addressing these problems by creating a thermal model of the building in the energy simulation program IDA-ICE and then study different improvements by changing the input values for various components of the model. The results of the simulations showed that by reducing the solar radiation through solar film and screen fabrics improved the thermal comfort in the summer but mar- ginally deteriorated it in the winter. The annual energy consumption was reduced by minimizing the use of energy for heating in the winter and of cooling in the sum- mer. The conclusion was that a combination of non-metallic solar film on walls and screen fabrics on the roof is the best solution to improve the thermal comfort and energy consumption for the glass building Bråbänken.

The building and property sector stands for one third of the final energy usage in Sweden and this should be diminished, in order to reach goals within environmental sustainability. Glass is a poor thermal insulator but nevertheless a popular choice of material when constructing new buildings. The contradiction between need of energy efficiency and the wish for “glass buildings” led to the subject of this report. This Bachelor’s thesis examines how demands on energy efficiency is met in nine glass buildings in Stockholm. Glass buildings and the current legislation is discussed from a perspective of environmental sustainability. This was done by investigating the demands stated by Boverket from a historical perspective, executing quantitative measurements of heat transfer on elected objects, and interviewing stakeholders linked to the buildings and the Swedish legislation. The study shows that the construction of glass buildings has been possible due to a restructuring of the demands on energy efficiency and technical development. It was found, in most cases, that the shares of glass were in fact lower than apparent. A larger share of glass in the building envelope required creative measures to achieve energy solutions, within legislative demands. Nevertheless, the inlet of solar radiation heat is the greatest challenge. Despite the challenges, the desire for glass is rooted in well-being and aesthetic values, which insinuate that glass buildings will be included in the cityscape henceforth. The conclusions drawn from these results are that the energy performance of glass buildings is still weaker than conventional “solid wall buildings”. Enhancement regarding insulation abilities and improvements of excluding solar radiation must be realized to strengthen the environmental sustainability of this category of buildings. / Bygg- och fastighetssektorn står för en tredjedel av den slutliga energianvändningen i Sverige, vilken måste minimeras för att nå miljömässiga hållbarhetsmål. Att bygga i glas är populärt bland moderna byggnader, trots att glas har relativt låg termisk isolationsförmåga. Motsättningen mellan behovet av energieffektivitet och efterfrågan på “glashus” skapade ämnet för denna rapport. Detta kandidatexamensarbete utforskar hur energieffektivitetskrav möts i nio olika glasbyggnader i Stockholm. Glashus och nuvarande lagstiftning diskuteras ur ett miljömässigt hållbarhetsperspektiv. Detta gjordes genom undersökningar av Boverkets krav ur ett historiskt perspektiv, kvantitativa mätningar av värmeflöden, samt intervjuer med aktörer kopplade till byggnaderna och svensk bygglagstiftning. Studien visar att byggnation av glashus har blivit möjlig på grund av en omstrukturering av energieffektivitetskraven samt teknisk utveckling. Det visade sig att andelen glas i de undersökta byggnaderna oftast var lägre än det såg ut. Större andel glas i klimatskalet krävde kreativa åtgärder för att uppnå energilösningar inom lagstiftningen. Det visade sig också att solinstrålning var den största energiutmaningen för glasbyggnaderna. Trots utmaningarna finns värden anknutna till estetik och välmående som skapar en efterfrågan på glashus, och detta leder till att glashus fortfarande kommer inkluderas i stadsmiljön framöver. En slutsats från arbetet är att energiprestandan i glasbyggnader är svagare än för konventionella “tätväggsbyggnader”. Förbättringar av glaskonstruktionen gällande isolationsförmåga och utestängning av värme från solinstrålning måste realiseras för att stärka den miljömässiga hållbarheten för denna byggnadskategori.