<p>I denna uppsats undersöks under vilka omständigheter det är mer sannolikt att lokala partier uppstår. Partibildningar åren 1982 till 2002 undersöks och ett flertal hypoteser kring varför partier bildas testas med regressionsanalys. Det tycks som att den ekonomiska situationen i en kommun inte påverkar sannolikheten för att ett nytt parti uppstår. Däremot finns det en spridningseffekt av partier, nya partier bildas i högre utsträckning i områden där det sedan tidigare är vanligt med partibildningar. Vi finner också att ett byte av styrande föregående val ökar sannolikheten för att nya partier bildas, i motsats till vad vi förväntat oss. Slutligen finner vi att ett nytt lokalt parti tar proportionellt fler röster från det styrande blocket än från oppositionen.</p>

I denna uppsats undersöks under vilka omständigheter det är mer sannolikt att lokala partier uppstår. Partibildningar åren 1982 till 2002 undersöks och ett flertal hypoteser kring varför partier bildas testas med regressionsanalys. Det tycks som att den ekonomiska situationen i en kommun inte påverkar sannolikheten för att ett nytt parti uppstår. Däremot finns det en spridningseffekt av partier, nya partier bildas i högre utsträckning i områden där det sedan tidigare är vanligt med partibildningar. Vi finner också att ett byte av styrande föregående val ökar sannolikheten för att nya partier bildas, i motsats till vad vi förväntat oss. Slutligen finner vi att ett nytt lokalt parti tar proportionellt fler röster från det styrande blocket än från oppositionen.

Denna studie undersöker förutsättningarna för införandet av elektronisk röstning i Sveriges allmänna val genom att sammanställa främst styrdokument från offentliga organ inom området. Det huvudsakliga målet är att ge en heltäckande översiktsbild av de politiska respektive juridiska ambitionerna och hindren för att röstning i svenska val skulle kunna digitaliseras helt eller delvis.  Studien identifierar vilka möjligheter och utmaningar som finns i dagsläget genom en litteraturstudie. / This paper examines the prerequisites for implementing electronic voting in Sweden’s general elections by compiling policies of public organs in this area. The main goal is to give a comprehensive overview of the political and juridical ambitions or hindrances, respectively, in order to fully or partly digitise Swedish elections.   The study identifies the present opportunities and challenges by the means of a literature study.

This study examines the current situation regarding e-voting in four selected European countries as well as whether Sweden can implement e-voting and achieve success. With the help of a literature study, the study defines the advantages and disadvantages of e-voting and the traditional voting procedure and through a case study, the current situation is identified by the selected European countries and an interview is conducted to gain an insight into the Swedish voting procedure and where Sweden stands when it comes to e-voting. By analyzing the interview and doing a comparative analysis of the key factors that affected the failure or success of e-voting in the selected countries with the key factors identified in Sweden, the result will be clear whether an implementation in Sweden can be successful or not. / Denna studie undersöker den nuvarande situationen gällande e-röstning i fyra valda europeiska länder samt om Sverige kan implementera e-röstning och nå framgång. Med hjälp av en litteraturstudie definierar studien för- och nackdelarna med e-röstning samt det traditionella röstningsförfarandet och genom en fallstudie identifieras den nuvarande situationen av dom valda europeiska länderna samt att en intervju utförs för att få en inblick av det svenska röstningsförfarandet samt vart Sverige står när det gäller e-röstning. Genom att analysera intervjun och göra en jämförelseanalys av nyckelfaktorerna som påverkat misslyckandet eller framgången av e-röstning i dom valda länderna med dom nyckelfaktorerna som identifierats i Sverige kommer resultatet vara tydligt om en implementering i Sverige hade nått framgång eller inte.

<p>The purpose of the thesis is to identify relationships between economic factors and the probability to vote on populist parties. The results are in turn based on the populist parties’ outcome in the 2006 Swedish election to parliament. Parties below the 4 percent margin, prior to the election, which is the percentage point required to enter the parliament, are defined as populist parties. Furthermore, based on theoretical and previous empirical research, seven economic variables are chosen; disposable income, income distribution, municipal tax rate, unemployment and higher education. In addition to these five, are the number of crime incidents reported, and the share of people born outside of the European Union also included. Moreover, the study is conducted at a regional, or more explicitly, at a municipal level, implying that 290 observations are used for each variable, in a total of five regressions. These are performed to test the diversity of populist parties.</p><p>The findings confirm that there are obvious relationships between the chosen variables and the probability of voting on populist parties, as the majority of the regressions explain 25 to 35 percent of the variation in the voting decision. These figures seem consistent, since ideological and factual issues are more important to populist party sympathizers.</p><p>Nevertheless, the results show that when it comes to the economic variables - unemployment, education, disposable income and consequently the municipal tax rate are the ones which concerns people the most when voting on populist parties. Additionally, as the share of people born outside of the European Union increases, the probability of voting in favor of Sverigedemokraterna also increases.</p><p>Finally, the growth of populist parties or of Sverigedemokraterna in particular, forces the conventional parties to adopt similar political standpoints in order to gain votes. Implying that if the present economic and political situation persists, populist parties’, especially Sverigedemokraterna’s policies will thrive in Swedish politics.</p> / <p>Avsikten med denna studie är att identifiera samband mellan ekonomiska faktorer och sannolikheten att rösta på populistpartier. Genomförandet är i sin tur baserat på 2006 års riksdagsvalresultat. Partier som innan valet befann sig under 4 procentsmarginalen definieras som populistiska partier. Grundat i tidigare forskning och teori, har sju ekonomiska variabler valts; disponibel inkomst, inkomstfördelning, kommunskatt, arbetslöshet och högre utbildning. Förutom dessa fem, är även antalet anmälda brott och andelen människor födda utanför den Europiska Unionen inkluderade. Vidare utförs studien på regional, närmare bestämt kommunalnivå, där 290 observationer används för varje variabel, i totalt fem regressioner. Detta med syfte att testa populistpartiers mångfald.</p><p>De empiriska resultaten bekräftar att det finns uppenbara samband mellan de valda variablerna och sannolikheten att rösta på populistpartier, då en majoritet av regressionerna förklarar 25 till 35 procent av variationen i röstningsavgörandet. Dessa siffror verkar stämma överens med verkligheten, eftersom ideologi och sakfrågor är viktigare för populistpartianhängare.</p><p>Gällande de ekonomiska variablerna är det arbetslösheten, utbildningsnivån, disponibla inkomsten och kommunalskatten som påverkar människor mest när de röstar på populistpartier. Det visar sig även att när andelen människor födda utanför den Europiska Unionen ökar, ökar även sannolikheten att man röstar på Sverigedemokraterna.</p><p>Till sist, tillväxten av populistpartier, speciellt av Sverigedemokraterna, har på senare tid tilltagit, vilket leder till att de konventionella partierna måste anamma likartade politiska ståndpunkter för att kunna få fler röster. Innebärande att om den rådande ekonomiska och politiska situationen består, kommer populistpartiers och i synnerhet Sverigedemokraternas riktlinjer att i framtiden få ett mycket större utrymme i den svenska politiken.</p>

The purpose of the thesis is to identify relationships between economic factors and the probability to vote on populist parties. The results are in turn based on the populist parties’ outcome in the 2006 Swedish election to parliament. Parties below the 4 percent margin, prior to the election, which is the percentage point required to enter the parliament, are defined as populist parties. Furthermore, based on theoretical and previous empirical research, seven economic variables are chosen; disposable income, income distribution, municipal tax rate, unemployment and higher education. In addition to these five, are the number of crime incidents reported, and the share of people born outside of the European Union also included. Moreover, the study is conducted at a regional, or more explicitly, at a municipal level, implying that 290 observations are used for each variable, in a total of five regressions. These are performed to test the diversity of populist parties. The findings confirm that there are obvious relationships between the chosen variables and the probability of voting on populist parties, as the majority of the regressions explain 25 to 35 percent of the variation in the voting decision. These figures seem consistent, since ideological and factual issues are more important to populist party sympathizers. Nevertheless, the results show that when it comes to the economic variables - unemployment, education, disposable income and consequently the municipal tax rate are the ones which concerns people the most when voting on populist parties. Additionally, as the share of people born outside of the European Union increases, the probability of voting in favor of Sverigedemokraterna also increases. Finally, the growth of populist parties or of Sverigedemokraterna in particular, forces the conventional parties to adopt similar political standpoints in order to gain votes. Implying that if the present economic and political situation persists, populist parties’, especially Sverigedemokraterna’s policies will thrive in Swedish politics. / Avsikten med denna studie är att identifiera samband mellan ekonomiska faktorer och sannolikheten att rösta på populistpartier. Genomförandet är i sin tur baserat på 2006 års riksdagsvalresultat. Partier som innan valet befann sig under 4 procentsmarginalen definieras som populistiska partier. Grundat i tidigare forskning och teori, har sju ekonomiska variabler valts; disponibel inkomst, inkomstfördelning, kommunskatt, arbetslöshet och högre utbildning. Förutom dessa fem, är även antalet anmälda brott och andelen människor födda utanför den Europiska Unionen inkluderade. Vidare utförs studien på regional, närmare bestämt kommunalnivå, där 290 observationer används för varje variabel, i totalt fem regressioner. Detta med syfte att testa populistpartiers mångfald. De empiriska resultaten bekräftar att det finns uppenbara samband mellan de valda variablerna och sannolikheten att rösta på populistpartier, då en majoritet av regressionerna förklarar 25 till 35 procent av variationen i röstningsavgörandet. Dessa siffror verkar stämma överens med verkligheten, eftersom ideologi och sakfrågor är viktigare för populistpartianhängare. Gällande de ekonomiska variablerna är det arbetslösheten, utbildningsnivån, disponibla inkomsten och kommunalskatten som påverkar människor mest när de röstar på populistpartier. Det visar sig även att när andelen människor födda utanför den Europiska Unionen ökar, ökar även sannolikheten att man röstar på Sverigedemokraterna. Till sist, tillväxten av populistpartier, speciellt av Sverigedemokraterna, har på senare tid tilltagit, vilket leder till att de konventionella partierna måste anamma likartade politiska ståndpunkter för att kunna få fler röster. Innebärande att om den rådande ekonomiska och politiska situationen består, kommer populistpartiers och i synnerhet Sverigedemokraternas riktlinjer att i framtiden få ett mycket större utrymme i den svenska politiken.

Kan ett e-röstningssystem som tillåter röstning i okontrollerad miljö över internet vara säkertnog för att användas i en såpass viktig process som den svenska valprocessen? För att besvaradenna fråga har tidigare undersökningar och användning av elektronisk röstning utförts. Denteori som används är grundad i Europarådets rekommendationer för säkerhet av e-röstning,Estlands användning av e-röstning samt IT-säkerhet och risker. För att besvarafrågeställningen används teoretiska krav på vad ett system ska uppnå för att kunna anses somsäkert. För att undersöka denna fråga utfördes intervjuer med personer som har erfarenhetinom IT-säkerhet och valprocessen, där teorin var grunden för intervjufrågorna. Empirinanalyserades utifrån de krav som ställs för att en digital resurs ska kunna ses som säker, samtundersöktes ur perspektivet av befolkningens tillit till systemet. Dessutom jämfördes riskernainvolverade med e-röstning med risker som är relevanta i dagens analoga valprocess.Slutsatsen som kan dras utifrån analysen är att man kan uppfylla de tekniska krav för säkerhetför att nå en liknande säkerhetsnivå som dagens valprocess uppnår, men att potentiellaförändringar i valprocessens grunder skulle krävas för att implementera e-röstning.

Hade en fungerande demokrati som Sverige gynnats av att byta röstningssystem och använda sig av elektronisk röstning? År 2013 diskuterades det på en nationell politisk nivå om e- röstning var något som skulle införas i Sverige, men sen utredningen släpptes har inget nytt hänt inom området. Denna studie undersöker varför ett digitaliserat land som Sverige inte har infört e-röstning. För att undersöka denna fråga har en intervju med den svenska Valmyndigheten genomförts samt en litteraturstudie av Estlands e-röstningssystem genomförts. Estland har valts ut som exempel i denna studie då det är ett land som tidigt implementerade e-röstning och fortfarande använder det. Den empiri som samlats in analyseras utifrån ett teoretiskt ramverk, det teoretiska ramverket är en kravlista på vad ett elektroniskt röstningssystem ska uppfylla för att det ska anses vara säkert och fungerande. Slutsatsen som kan dras utifrån analysen är att de tekniska kraven i Estlands valsystem lever upp till kraven i det teoretiska ramverket samt Sveriges krav i dagsläget. Dock framgår det från intervjun med valmyndigheten att de inte vill införa e-röstning i dagsläget, främst på grund av att de inte vill riskera deras höga förtroende hos medborgarna. Studiens slutsats blev därmed att visar att frågan om e-röstning är en komplex fråga där frågor om tekniska krav och sociala parametrar måste tas i beaktning

Electronic voting systems have the potential to offer a cost effective, secure and transparent way of communicating with the citizens, increasing trust and participation. However creating a secure open source electronic voting system providing confidentiality and transparency with sufficient performance has long been a challenge.This thesis proposes a Proof-of-Concept (PoC) for a blockchain-based e-voting system in the absence of government-approved digital ID, aiming to provide a resource for public actors, offering a functional smart contract implementation and suggests an infrastructure design it can utilize. The infrastructure design for the PoC features Hyperledger Besu in a permissioned configuration using PoA (QBFT) algorithm with14 nodes. The voting process involves: account generation and distribution via mail by the government, voter-created passwords encrypting browser generated wallets with voting rights acquired by blind signatures. These components work in conjunction with a smart contract, which serves as the central mechanism for handling the voting process. The thesis finds the system meets the key criterias for an evidence-based e-voting system to a high degree but require testing of the infrastructure design together with the smart contract to assess the performance in order to determine the practical feasibility.

No description available.