<p>The purpose of the thesis is to identify relationships between economic factors and the probability to vote on populist parties. The results are in turn based on the populist parties’ outcome in the 2006 Swedish election to parliament. Parties below the 4 percent margin, prior to the election, which is the percentage point required to enter the parliament, are defined as populist parties. Furthermore, based on theoretical and previous empirical research, seven economic variables are chosen; disposable income, income distribution, municipal tax rate, unemployment and higher education. In addition to these five, are the number of crime incidents reported, and the share of people born outside of the European Union also included. Moreover, the study is conducted at a regional, or more explicitly, at a municipal level, implying that 290 observations are used for each variable, in a total of five regressions. These are performed to test the diversity of populist parties.</p><p>The findings confirm that there are obvious relationships between the chosen variables and the probability of voting on populist parties, as the majority of the regressions explain 25 to 35 percent of the variation in the voting decision. These figures seem consistent, since ideological and factual issues are more important to populist party sympathizers.</p><p>Nevertheless, the results show that when it comes to the economic variables - unemployment, education, disposable income and consequently the municipal tax rate are the ones which concerns people the most when voting on populist parties. Additionally, as the share of people born outside of the European Union increases, the probability of voting in favor of Sverigedemokraterna also increases.</p><p>Finally, the growth of populist parties or of Sverigedemokraterna in particular, forces the conventional parties to adopt similar political standpoints in order to gain votes. Implying that if the present economic and political situation persists, populist parties’, especially Sverigedemokraterna’s policies will thrive in Swedish politics.</p> / <p>Avsikten med denna studie är att identifiera samband mellan ekonomiska faktorer och sannolikheten att rösta på populistpartier. Genomförandet är i sin tur baserat på 2006 års riksdagsvalresultat. Partier som innan valet befann sig under 4 procentsmarginalen definieras som populistiska partier. Grundat i tidigare forskning och teori, har sju ekonomiska variabler valts; disponibel inkomst, inkomstfördelning, kommunskatt, arbetslöshet och högre utbildning. Förutom dessa fem, är även antalet anmälda brott och andelen människor födda utanför den Europiska Unionen inkluderade. Vidare utförs studien på regional, närmare bestämt kommunalnivå, där 290 observationer används för varje variabel, i totalt fem regressioner. Detta med syfte att testa populistpartiers mångfald.</p><p>De empiriska resultaten bekräftar att det finns uppenbara samband mellan de valda variablerna och sannolikheten att rösta på populistpartier, då en majoritet av regressionerna förklarar 25 till 35 procent av variationen i röstningsavgörandet. Dessa siffror verkar stämma överens med verkligheten, eftersom ideologi och sakfrågor är viktigare för populistpartianhängare.</p><p>Gällande de ekonomiska variablerna är det arbetslösheten, utbildningsnivån, disponibla inkomsten och kommunalskatten som påverkar människor mest när de röstar på populistpartier. Det visar sig även att när andelen människor födda utanför den Europiska Unionen ökar, ökar även sannolikheten att man röstar på Sverigedemokraterna.</p><p>Till sist, tillväxten av populistpartier, speciellt av Sverigedemokraterna, har på senare tid tilltagit, vilket leder till att de konventionella partierna måste anamma likartade politiska ståndpunkter för att kunna få fler röster. Innebärande att om den rådande ekonomiska och politiska situationen består, kommer populistpartiers och i synnerhet Sverigedemokraternas riktlinjer att i framtiden få ett mycket större utrymme i den svenska politiken.</p>

How does political competition affect investments in local governments? Previous research and theories suggests that less political competition increases public investments. Theory suggests that due to political parties feeling safer in their seats, they can plan more long-term without losing elections. However, this paper suggests that the opposite might be true; by using multiple regression analysis on a dataset containing 288 Swedish municipalities and examining the correlation between political competition and investments controlling for differences between municipalities, I’ve gotten results pointing in the opposite direction. My findings suggest that less political competition correlates with lower investments overall and in strategically chosen sub-categories. On investments in water and sanitation the effect was a 33 percent decrease in municipalities with low political competition, this is however the only statistically significant result. Total investments were down about 8 percent, investments in specifically targeted programs were 35 percent lower and investment in local politics where 67 percent lower. More research is needed to know if these findings are genuine, but as they contrast previous findings, further work should prove interesting.

The purpose of the thesis is to identify relationships between economic factors and the probability to vote on populist parties. The results are in turn based on the populist parties’ outcome in the 2006 Swedish election to parliament. Parties below the 4 percent margin, prior to the election, which is the percentage point required to enter the parliament, are defined as populist parties. Furthermore, based on theoretical and previous empirical research, seven economic variables are chosen; disposable income, income distribution, municipal tax rate, unemployment and higher education. In addition to these five, are the number of crime incidents reported, and the share of people born outside of the European Union also included. Moreover, the study is conducted at a regional, or more explicitly, at a municipal level, implying that 290 observations are used for each variable, in a total of five regressions. These are performed to test the diversity of populist parties. The findings confirm that there are obvious relationships between the chosen variables and the probability of voting on populist parties, as the majority of the regressions explain 25 to 35 percent of the variation in the voting decision. These figures seem consistent, since ideological and factual issues are more important to populist party sympathizers. Nevertheless, the results show that when it comes to the economic variables - unemployment, education, disposable income and consequently the municipal tax rate are the ones which concerns people the most when voting on populist parties. Additionally, as the share of people born outside of the European Union increases, the probability of voting in favor of Sverigedemokraterna also increases. Finally, the growth of populist parties or of Sverigedemokraterna in particular, forces the conventional parties to adopt similar political standpoints in order to gain votes. Implying that if the present economic and political situation persists, populist parties’, especially Sverigedemokraterna’s policies will thrive in Swedish politics. / Avsikten med denna studie är att identifiera samband mellan ekonomiska faktorer och sannolikheten att rösta på populistpartier. Genomförandet är i sin tur baserat på 2006 års riksdagsvalresultat. Partier som innan valet befann sig under 4 procentsmarginalen definieras som populistiska partier. Grundat i tidigare forskning och teori, har sju ekonomiska variabler valts; disponibel inkomst, inkomstfördelning, kommunskatt, arbetslöshet och högre utbildning. Förutom dessa fem, är även antalet anmälda brott och andelen människor födda utanför den Europiska Unionen inkluderade. Vidare utförs studien på regional, närmare bestämt kommunalnivå, där 290 observationer används för varje variabel, i totalt fem regressioner. Detta med syfte att testa populistpartiers mångfald. De empiriska resultaten bekräftar att det finns uppenbara samband mellan de valda variablerna och sannolikheten att rösta på populistpartier, då en majoritet av regressionerna förklarar 25 till 35 procent av variationen i röstningsavgörandet. Dessa siffror verkar stämma överens med verkligheten, eftersom ideologi och sakfrågor är viktigare för populistpartianhängare. Gällande de ekonomiska variablerna är det arbetslösheten, utbildningsnivån, disponibla inkomsten och kommunalskatten som påverkar människor mest när de röstar på populistpartier. Det visar sig även att när andelen människor födda utanför den Europiska Unionen ökar, ökar även sannolikheten att man röstar på Sverigedemokraterna. Till sist, tillväxten av populistpartier, speciellt av Sverigedemokraterna, har på senare tid tilltagit, vilket leder till att de konventionella partierna måste anamma likartade politiska ståndpunkter för att kunna få fler röster. Innebärande att om den rådande ekonomiska och politiska situationen består, kommer populistpartiers och i synnerhet Sverigedemokraternas riktlinjer att i framtiden få ett mycket större utrymme i den svenska politiken.