<p>I denna uppsats undersöks under vilka omständigheter det är mer sannolikt att lokala partier uppstår. Partibildningar åren 1982 till 2002 undersöks och ett flertal hypoteser kring varför partier bildas testas med regressionsanalys. Det tycks som att den ekonomiska situationen i en kommun inte påverkar sannolikheten för att ett nytt parti uppstår. Däremot finns det en spridningseffekt av partier, nya partier bildas i högre utsträckning i områden där det sedan tidigare är vanligt med partibildningar. Vi finner också att ett byte av styrande föregående val ökar sannolikheten för att nya partier bildas, i motsats till vad vi förväntat oss. Slutligen finner vi att ett nytt lokalt parti tar proportionellt fler röster från det styrande blocket än från oppositionen.</p>

I denna uppsats undersöks under vilka omständigheter det är mer sannolikt att lokala partier uppstår. Partibildningar åren 1982 till 2002 undersöks och ett flertal hypoteser kring varför partier bildas testas med regressionsanalys. Det tycks som att den ekonomiska situationen i en kommun inte påverkar sannolikheten för att ett nytt parti uppstår. Däremot finns det en spridningseffekt av partier, nya partier bildas i högre utsträckning i områden där det sedan tidigare är vanligt med partibildningar. Vi finner också att ett byte av styrande föregående val ökar sannolikheten för att nya partier bildas, i motsats till vad vi förväntat oss. Slutligen finner vi att ett nytt lokalt parti tar proportionellt fler röster från det styrande blocket än från oppositionen.

<p>The purpose of the thesis is to identify relationships between economic factors and the probability to vote on populist parties. The results are in turn based on the populist parties’ outcome in the 2006 Swedish election to parliament. Parties below the 4 percent margin, prior to the election, which is the percentage point required to enter the parliament, are defined as populist parties. Furthermore, based on theoretical and previous empirical research, seven economic variables are chosen; disposable income, income distribution, municipal tax rate, unemployment and higher education. In addition to these five, are the number of crime incidents reported, and the share of people born outside of the European Union also included. Moreover, the study is conducted at a regional, or more explicitly, at a municipal level, implying that 290 observations are used for each variable, in a total of five regressions. These are performed to test the diversity of populist parties.</p><p>The findings confirm that there are obvious relationships between the chosen variables and the probability of voting on populist parties, as the majority of the regressions explain 25 to 35 percent of the variation in the voting decision. These figures seem consistent, since ideological and factual issues are more important to populist party sympathizers.</p><p>Nevertheless, the results show that when it comes to the economic variables - unemployment, education, disposable income and consequently the municipal tax rate are the ones which concerns people the most when voting on populist parties. Additionally, as the share of people born outside of the European Union increases, the probability of voting in favor of Sverigedemokraterna also increases.</p><p>Finally, the growth of populist parties or of Sverigedemokraterna in particular, forces the conventional parties to adopt similar political standpoints in order to gain votes. Implying that if the present economic and political situation persists, populist parties’, especially Sverigedemokraterna’s policies will thrive in Swedish politics.</p> / <p>Avsikten med denna studie är att identifiera samband mellan ekonomiska faktorer och sannolikheten att rösta på populistpartier. Genomförandet är i sin tur baserat på 2006 års riksdagsvalresultat. Partier som innan valet befann sig under 4 procentsmarginalen definieras som populistiska partier. Grundat i tidigare forskning och teori, har sju ekonomiska variabler valts; disponibel inkomst, inkomstfördelning, kommunskatt, arbetslöshet och högre utbildning. Förutom dessa fem, är även antalet anmälda brott och andelen människor födda utanför den Europiska Unionen inkluderade. Vidare utförs studien på regional, närmare bestämt kommunalnivå, där 290 observationer används för varje variabel, i totalt fem regressioner. Detta med syfte att testa populistpartiers mångfald.</p><p>De empiriska resultaten bekräftar att det finns uppenbara samband mellan de valda variablerna och sannolikheten att rösta på populistpartier, då en majoritet av regressionerna förklarar 25 till 35 procent av variationen i röstningsavgörandet. Dessa siffror verkar stämma överens med verkligheten, eftersom ideologi och sakfrågor är viktigare för populistpartianhängare.</p><p>Gällande de ekonomiska variablerna är det arbetslösheten, utbildningsnivån, disponibla inkomsten och kommunalskatten som påverkar människor mest när de röstar på populistpartier. Det visar sig även att när andelen människor födda utanför den Europiska Unionen ökar, ökar även sannolikheten att man röstar på Sverigedemokraterna.</p><p>Till sist, tillväxten av populistpartier, speciellt av Sverigedemokraterna, har på senare tid tilltagit, vilket leder till att de konventionella partierna måste anamma likartade politiska ståndpunkter för att kunna få fler röster. Innebärande att om den rådande ekonomiska och politiska situationen består, kommer populistpartiers och i synnerhet Sverigedemokraternas riktlinjer att i framtiden få ett mycket större utrymme i den svenska politiken.</p>

The purpose of the thesis is to identify relationships between economic factors and the probability to vote on populist parties. The results are in turn based on the populist parties’ outcome in the 2006 Swedish election to parliament. Parties below the 4 percent margin, prior to the election, which is the percentage point required to enter the parliament, are defined as populist parties. Furthermore, based on theoretical and previous empirical research, seven economic variables are chosen; disposable income, income distribution, municipal tax rate, unemployment and higher education. In addition to these five, are the number of crime incidents reported, and the share of people born outside of the European Union also included. Moreover, the study is conducted at a regional, or more explicitly, at a municipal level, implying that 290 observations are used for each variable, in a total of five regressions. These are performed to test the diversity of populist parties. The findings confirm that there are obvious relationships between the chosen variables and the probability of voting on populist parties, as the majority of the regressions explain 25 to 35 percent of the variation in the voting decision. These figures seem consistent, since ideological and factual issues are more important to populist party sympathizers. Nevertheless, the results show that when it comes to the economic variables - unemployment, education, disposable income and consequently the municipal tax rate are the ones which concerns people the most when voting on populist parties. Additionally, as the share of people born outside of the European Union increases, the probability of voting in favor of Sverigedemokraterna also increases. Finally, the growth of populist parties or of Sverigedemokraterna in particular, forces the conventional parties to adopt similar political standpoints in order to gain votes. Implying that if the present economic and political situation persists, populist parties’, especially Sverigedemokraterna’s policies will thrive in Swedish politics. / Avsikten med denna studie är att identifiera samband mellan ekonomiska faktorer och sannolikheten att rösta på populistpartier. Genomförandet är i sin tur baserat på 2006 års riksdagsvalresultat. Partier som innan valet befann sig under 4 procentsmarginalen definieras som populistiska partier. Grundat i tidigare forskning och teori, har sju ekonomiska variabler valts; disponibel inkomst, inkomstfördelning, kommunskatt, arbetslöshet och högre utbildning. Förutom dessa fem, är även antalet anmälda brott och andelen människor födda utanför den Europiska Unionen inkluderade. Vidare utförs studien på regional, närmare bestämt kommunalnivå, där 290 observationer används för varje variabel, i totalt fem regressioner. Detta med syfte att testa populistpartiers mångfald. De empiriska resultaten bekräftar att det finns uppenbara samband mellan de valda variablerna och sannolikheten att rösta på populistpartier, då en majoritet av regressionerna förklarar 25 till 35 procent av variationen i röstningsavgörandet. Dessa siffror verkar stämma överens med verkligheten, eftersom ideologi och sakfrågor är viktigare för populistpartianhängare. Gällande de ekonomiska variablerna är det arbetslösheten, utbildningsnivån, disponibla inkomsten och kommunalskatten som påverkar människor mest när de röstar på populistpartier. Det visar sig även att när andelen människor födda utanför den Europiska Unionen ökar, ökar även sannolikheten att man röstar på Sverigedemokraterna. Till sist, tillväxten av populistpartier, speciellt av Sverigedemokraterna, har på senare tid tilltagit, vilket leder till att de konventionella partierna måste anamma likartade politiska ståndpunkter för att kunna få fler röster. Innebärande att om den rådande ekonomiska och politiska situationen består, kommer populistpartiers och i synnerhet Sverigedemokraternas riktlinjer att i framtiden få ett mycket större utrymme i den svenska politiken.