No description available.

Det finns väldigt många sätt att arbeta både med jämställdhet i stort och med kvalitativ jämställdhet. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur fyra olika verksamheter integrerar arbetet med kvalitativ jämställdhet i verksamheten. Utifrån detta arbetades det fram en frågeställning om hur jämställdhetsarbetet beskrevs, motiverades och vad det visade på för förståelse av genus och jämställdhet. Metoden jag använt mig av är semistrukturerade intervjuer. I själva analysen har jag utgått från teorier om jämställdhet och jämställhetsarbete, makt, genus och perspektiv på organisationer. Resultatet visar på att det finns många olika sätt att arbeta med jämställdhet och också flera olika anledningar som motiverade till ett jämställdhetsarbete. De offentliga organisationerna framhävde motiv om rättvisa och demokrati medan de privata organiastionerna dessutom lyfte fram ett ekonomiskt perspektiv som viktigt. Alla informater menade att det fanns en stor fördel att arbeta med kvalitativ jämställdhet. Slutsatsen blir att det finns många olika sätt att arbeta integrerat med kvalitativ jämställdhet, men för att det ska få någon genomgripande effekt måste det vara ett långsiktigt arbete.

<p>På uppdrag av Thule Möbler utformades ett designförslag utifrån deras nuvarande katalog. Syftet var att ur ett informationsdesignperspektiv utveckla deras produktkatalog så att användarna lättare skulle kunna hitta i katalogen.</p><p>Den här rapporten beskriver hela processen från idé till färdigt designförslag.</p><p>Med hjälp av analyser, enkäter och intervjuer har material tagits fram som sedan testats på målgruppen genom utprovningar.</p><p>Utifrån resultaten utformades ett designförslag som var anpassat till användarna och som förmedlade ett budskap om Thule Möbler, dess historia och produkter genom en enhetlig grafisk form som finns som en röd tråd genom hela katalogen.</p><p>Enhetligheten skapas genom en tydlig linjering som stärker igenkänningen hos användaren, genomgående marginaler samt tydligheten mellan ordens, bildernas och den grafiska formens samspel till varandra.</p>

På uppdrag av Thule Möbler utformades ett designförslag utifrån deras nuvarande katalog. Syftet var att ur ett informationsdesignperspektiv utveckla deras produktkatalog så att användarna lättare skulle kunna hitta i katalogen. Den här rapporten beskriver hela processen från idé till färdigt designförslag. Med hjälp av analyser, enkäter och intervjuer har material tagits fram som sedan testats på målgruppen genom utprovningar. Utifrån resultaten utformades ett designförslag som var anpassat till användarna och som förmedlade ett budskap om Thule Möbler, dess historia och produkter genom en enhetlig grafisk form som finns som en röd tråd genom hela katalogen. Enhetligheten skapas genom en tydlig linjering som stärker igenkänningen hos användaren, genomgående marginaler samt tydligheten mellan ordens, bildernas och den grafiska formens samspel till varandra.

Bakgrund: Omvårdnad är sjuksköterskans huvudområde som har ett ansvar för att hjälpa patienter få en bättre hälsa, återfå sin hälsa eller bevara sin hälsa.  Sjuksköterskan är den som prioriterar, leder, fördelar och samordnad vården av patienten och får under sin utbildning kunskap om både vårdvetenskap och medicinsk vetenskap. Den första tiden som nyutexaminerad sjuksköterska har visat sig vara utmanande. Syfte: Syftet var att beskriva hur vården av patienten kan påverkas om sjuksköterskan är nyutexaminerad.  Metod: Designen var en induktiv kvalitativ litteraturstudie och utgick från åtta vetenskapliga artiklar från databaserna Cinahl och Pubmed och analyserades enligt manifest innehållsanalys.  Resultat:De nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde att vårdandet av patienten var svårt eftersom de var nya och upplevde sig sakna kunskap och erfarenhet som krävs för att ge en god vård samt upplevde att de inte var tillräckligt förberedda för yrkesrollen. Det som påverkades mest i vården av patienten var bristen på helhetssynen, kommunikationen till patienter och kollegor, att vårda säkert samt tidspressen. Slutsats: Vården av patienten kan påverkas om sjuksköterskan är nyutexaminerad eftersom de saknar kunskap och erfarenhet som behövs för att ge en god vård.

Amputation innebär en kroppslig förändring som inte enbart medför en funktionsnedsättning utan även påverkar den subjektiva upplevelsen av kroppen. De personer som genomgår en benamputation utgör en relativt liten patientgrupp sett ur ett samhällsperspektiv, trots detta är den påföljande rehabiliteringen både tidskrävande och kostsam. I sjuksköterskans arbete ingår att tillgodose patienters unika behov samt att i rehabiliteringsarbetet, understödja patienters egna resurser. Det är således viktigt för sjuksköterskan att nå ökad förståelse för de upplevelser som är förenade med en amputation samt att ha kunskap om de faktorer som kan bidra till en hälsosam rehabilitering. Syftet med denna studie är att utifrån ett patientperspektiv belysa upplevelser av benamputation. Studien bygger på analys av vetenskapligt granskade intervjustudier. Materialet är analyserat utifrån Evans (1997) kvalitativa innehålls- analys. De tre huvudteman som har framkommit i denna studie är: Initiala reaktioner på den levda kroppens förändring, Betydelsen av andras närvaro i efterförloppet av amputationen samt Att gradvis acceptera sin nya livssituation. Dessa huvudteman påvisar att de upplevelser som följer en amputation är bundna till patienters förväntningar, förberedelse, förkunskap samt var i rehabiliteringsprocessen patienten befinner sig. I resultatdiskussionen diskuteras sedan de faktorer som kan bidra till en hälsosam rehabilitering samt hur de benamputerade upplever vikten av dessa faktorer. Vidare diskuteras hur ökad kunskap och förståelse för dessa patienters upplevelser kan användas i det praktiska vårdarbetet och förhoppningsvis förkorta rehabiliteringstiden för denna patientgrupp. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

<p>Riksdagen har beslutat om 15 nationella miljökvalitetsmål, ett av dessa är Hav i balans samt levande kust och skärgård. I uppsatsen studeras detta måls uppföljningsarbete, vilket är baserat på indikatorer. Syftet med den här studien är att undersöka hur arbetet med indikatorerna fungerar och om det finns ett behov av både kvalitativa och kvantitativa indikatorer. Våra övergripande frågeställningar behandlar bland annat om det finns olika typer av indikatorer, täcker de i så fall upp alla aspekter av miljömålet och finns det behov av både kvalitativa och kvantitativa indikatorer. Intervjuer har gjorts med miljömålsansvarig myndighet, två länsstyrelser och två kommuner för att få inblick i hur uppföljningsarbetet fungerar på de olika nivåerna.</p><p>Under intervjuerna framkom det att målet Hav i balans samt levande kust och skärgård är komplext och därför svårt att arbeta med. Det finns en inneboende konflikt i målet, där det strävas både efter utveckling och bevarande. Det är svårt att ta fram indikatorer till målet, vilket till viss del beror på att det inte finns klara definitioner av vad som menas med exempelvis levande skärgård.</p><p>Respondenterna är överens om att det finns olika typer av indikatorer och att det är nödvändigt att anpassa indikatorerna efter dess syfte. Det framkom även att vissa saker är svårare att mäta än andra, såsom de kvalitativa aspekterna. De kvalitativa aspekterna måste göras mätbara för att fungera i praktiken.</p><p>Heltäckande indikatorer behövs inte, menar respondenterna. Eftersom indikatorns syfte är att visa på trender kan en grupp av indikatorer tillsammans besvara om utvecklingen är på väg åt rätt håll. Men det är fortfarande viktigt att ha indikatorer som representerar alla aspekter av målet.</p><p>Intervjupersonerna pekar på att det finns svårigheter med uppföljningsarbetet, såsom att det finns behov av mer bakgrundsfakta och att indikatorer kan begränsa uppföljningsarbetet. Men trots det är respondenterna överlag positiva till indikatorbaserat uppföljningsarbete. Vi menar att det finns alla förutsättningar för att indikatorerna ska bli bra, men än är det en bit kvar.</p>

Forensiska tekniker såsom fingeravtryckstolkning har under senare år genomgått stora förändringar vad gäller exempelvis tekniska hjälpmedel, dock är människans roll i tolkningen fortfarande central i processen. Denna studie syftar till att öka kunskaperna om individernas kognitiva processer i tolkning av fingeravtryck genom ett experiment där fingeravtrycksforensiker, forensiker från andra fält än fingeravtryck samt noviser fick avgöra huruvida ett antal fingeravtryck härrörde från samma finger eller ej.  De kognitiva processerna studerades utifrån att testpersonerna fick rapportera sin tankar verbalt i form av att ”tänka-högt”. Resultaten transkriberades och analyserades sedan med mixade metoder (mixed methods), det vill säga med både kvantitativ och kvalitativ metod. Resultatet visar att fingeravtrycksforensiker signifikant bättre kan lösa denna typ av problem jämfört med övriga forensiker och noviser, men att det fortfarande finns kognitiva processer hos fingeravtrycksforesnikerna som medför risker i form av bias i förfarandeprocessen.

Att vara närstående till en person med schizofreni innebar en stor påfrestning, både i vardagen och i mötet med sjukvården. Studiens syfte var att beskriva hur närstående till personer med schizofreni upplevde sin livssituation, både i det dagliga livet och i mötet med vården. Metoden som valdes var en litteraturstudie med en kvalitativ ansats. Resultatet visade på att inverkan på det dagliga livet skedde i form av den förändrade vardagen, barnet som tidigare var som ”alla andra” barn samt att livet blev en som ständig kamp. Inverkan på det vardagliga livet skedde genom ökat ansvar och oro för den sjuke, en känsla av skam, misslyckande, anklagelse och skuld. Närstående kände att utbredda fördomar om schizofreni innebar att de drog sig undan från det sociala livet. Att ett barn drabbas av schizofreni innebar en känsla av sorg och förlust. Livssituationen för närstående innebar en ständig kamp för delaktighet och kunskap om den sjukes sjukdom och situation. Studien visade att sjukvården kunde förbättra mötet med närstående genom att göra dem delaktiga i vården och behandlingen samt ta del av deras kunskap och upplevelser.

<p>Att vara närstående till en person med schizofreni innebar en stor påfrestning, både i vardagen och i mötet med sjukvården. Studiens syfte var att beskriva hur närstående till personer med schizofreni upplevde sin livssituation, både i det dagliga livet och i mötet med vården. Metoden som valdes var en litteraturstudie med en kvalitativ ansats. Resultatet visade på att inverkan på det dagliga livet skedde i form av den förändrade vardagen, barnet som tidigare var som ”alla andra” barn samt att livet blev en som ständig kamp. Inverkan på det vardagliga livet skedde genom ökat ansvar och oro för den sjuke, en känsla av skam, misslyckande, anklagelse och skuld. Närstående kände att utbredda fördomar om schizofreni innebar att de drog sig undan från det sociala livet. Att ett barn drabbas av schizofreni innebar en känsla av sorg och förlust. Livssituationen för närstående innebar en ständig kamp för delaktighet och kunskap om den sjukes sjukdom och situation. Studien visade att sjukvården kunde förbättra mötet med närstående genom att göra dem delaktiga i vården och behandlingen samt ta del av deras kunskap och upplevelser.</p>