Syftet med denna studie är att ur ett genusperspektiv undersöka representationen av kvinnliga elinstallatörer i ett urval branschtidningar från år 2012 och 2018 samt att ta reda på hur man skulle kunna locka fler tjejer till branschen. Arbetsdelning bestående av könssegregering har alltid existerat på arbetsmarknaden. Det medför att några yrken är dominerade av män medan det finns andra yrken där kvinnor framträder starkast. I dag är elektriker ett av Sveriges mest mansdominerade yrken. Endast två procent av landets elektriker är kvinnor. Andelen kvinnliga elinstallatörer är dock mycket lägre, inte ens en halv procent av de elinstallatörer som är aktiva i Sverige idag är kvinnor. I FN:s globala mål för hållbar utveckling utgör ökad jämställdhet det femte målet och menar att jämställdhet mellan kvinnor och män är en förutsättning för en hållbar och fredlig utveckling. I Sverige används medier i snitt sex timmar per dag. Media har blivit en naturlig del av vår vardag och formar vår syn på vår omvärld men också oss själva. De skildringar av människor som ses i medierna idag är ofta stereotypa vilket bidrar till att förutfattade meningar om kvinnor och män återskapas och förstärks. För att få bukt med de inrotade vanföreställningarna mot kvinnlig arbetskraft på ’manliga’ arbetsområden bör det utövas mer upplysningsverksamhet och propaganda. Baserat på data från kvantitativ innehållsanalys, intervju, surveyundersökning och visuell research undersöker denna studie hur representationen av kvinnor ser ut i ett urval branschtidningar, vilka faktorer som påverkar valet av gymnasieutbildning samt hur visuell kommunikation skulle kunna bidra till att fler tjejer väljer tekniska utbildningar. Med genusperspektiv och jämställdhet som analysverktyg skapas potential att finna relevanta hinder och därmed frambringa förklaring till orsakerna. Studien visar att elbranschen är kraftigt mansdominerad. Statistik visar att representationen i branschtidningar och informationsmaterial även där domineras av män. Ett genomgående ämne som tas upp flertal gånger från de deltagande i surveyundersökningen är bristen på bra visuell kommunikation. De anser att kvinnor bör synliggöras i bransch och skolor.

Studiens syfte är att beskriva och analysera omständigheter som inverkar på flickor och pojkars könsöverskridande val till gymnasiet. Vidare är syftet att få kunskap om dessa elevers upplevelser i samband med det könsöverskridande valet och under utbildningsperioden. Studiens empiri samlades in genom kvalitativa intervjuer. Detta sätt ansågs mest lämpligt då det var individers erfarenheter, upplevelser och tankar vi ville studera. Genomförandet skedde på intervjupersonernas skola, på en studie- och yrkesvägledares kontor, och tog mellan 15 och 45 minuter. Intervjuerna följde en semistrukturerad guide utifrån delområden. I resultatet framkom att intresse var den mest betydelsefulla faktorn för intervjupersonernas val av gymnasieutbildning men att även föräldrapåverkan förekom. Alla elever hade positiva och negativa erfarenheter under utbildningsperioden, där det mest avstickande var bemötandet från lärare och handledare på praktiken. Bemötandet upplevdes av intervjupersonerna i de flesta fall som bra, men undantag fanns, speciellt kring handledarnas bemötande på praktiken. Nästan ingen av intervjupersonerna hade haft något vägledningssamtal med studie- och yrkesvägledaren inför valet av gymnasieprogram. Slutsatsen som dras är att intresse är den viktigaste faktorn för eleverna när de väljer till gymnasiet, men att intresset kan kopplas till föräldrapåverkan. En annan slutsats som dras är att studie- och yrkesvägledning har skett i alldeles för liten utsträckning.

Syftet med studien var att undersöka kvinnors upplevelse av att vara elev på Fordonsprogrammet samt undersöka vilka faktorer som bidrar till att kvinnor väljer att läsa fordonsprogrammet. Studien genomfördes med kvalitativ metod där totalt nio öppna intervjuer genomfördes för att samla in data där en tematisk analys tillämpades för databearbetning. Den tematiska analysen genererade ett resultat på sex teman: Stort intresse, Praktisk arbete, Självständighet och eget ansvar, Machokultur, Stereotyper, fördomar och förväntningar, Förhållningssätt till jargongen. Resultatet visade att gemensamt för samtliga elever var ett stort intresse för fordon där intresset uppkommit i tidig ålder och influerats av familj eller vänner vilket var den mest framträdande motivationsfaktorn att välja fordonslinjen. Eleverna valde även fordonslinjen då det är en praktisk linje vilket överensstämmer med att de själva gillar att aktivera sig och även sysselsätta sig praktiskt utöver skoltiden. Självständighet och eget ansvar var även en faktor som bidrog till valet av fordonslinjen där de såg både kommande yrke samt skolans upplägg som självständigt med mycket eget ansvar, samt att det fanns en strävan efter en självständighet i vuxenlivet vilket fordonslinjen gav förutsättningar till. Upplevelsen var att det fanns en machokultur som främst var påtaglig på praktikplatserna. De upplevde även att de fick bemöta fördomar och förväntningar baserat på könsstereotyper som exkluderade kvinnor där dels lärandet blev lidande. Förväntningarna på hur kvinnor utförde arbetet kunde både nedvärdera deras förmågor samtidigt som de var eftertraktade i branschen. Eleverna menade att det var viktigt att ha ett tåligt förhållningssätt för att klara av att bemötandet jargongen. Resultatet tyder på att det förekommer både positiv och negativ särbehandling till följd av en rådande machokultur. Detta sker inte bara på individnivå utan även på organisatorisk nivå. Resultatet kan hjälpa till att belysa problematiken och kunskapen kan vara till nytta för att implementera åtgärder på skolan för att förhindra diskriminering.