Studiens syfte är att beskriva och analysera omständigheter som inverkar på flickor och pojkars könsöverskridande val till gymnasiet. Vidare är syftet att få kunskap om dessa elevers upplevelser i samband med det könsöverskridande valet och under utbildningsperioden. Studiens empiri samlades in genom kvalitativa intervjuer. Detta sätt ansågs mest lämpligt då det var individers erfarenheter, upplevelser och tankar vi ville studera. Genomförandet skedde på intervjupersonernas skola, på en studie- och yrkesvägledares kontor, och tog mellan 15 och 45 minuter. Intervjuerna följde en semistrukturerad guide utifrån delområden. I resultatet framkom att intresse var den mest betydelsefulla faktorn för intervjupersonernas val av gymnasieutbildning men att även föräldrapåverkan förekom. Alla elever hade positiva och negativa erfarenheter under utbildningsperioden, där det mest avstickande var bemötandet från lärare och handledare på praktiken. Bemötandet upplevdes av intervjupersonerna i de flesta fall som bra, men undantag fanns, speciellt kring handledarnas bemötande på praktiken. Nästan ingen av intervjupersonerna hade haft något vägledningssamtal med studie- och yrkesvägledaren inför valet av gymnasieprogram. Slutsatsen som dras är att intresse är den viktigaste faktorn för eleverna när de väljer till gymnasiet, men att intresset kan kopplas till föräldrapåverkan. En annan slutsats som dras är att studie- och yrkesvägledning har skett i alldeles för liten utsträckning.

Den svenska arbetsmarknaden är könssegregerad det innebär att män och kvinnor i hög utsträckning arbetar i olika yrken och har olika arbetsuppgifter. Denna uppsats behandlar män som gjort gränsöverskridande yrkesval och arbetar i yrken dominerade av kvinnor. Syftet med uppsatsen är att undersöka om dessa män har gemensamma bakgrundsfaktorer vilka skiljer dem från män som arbetar i balanserade eller mansdominerade yrken. Kvantitativ metod har varit tillvägagångssättet och våra mätningar har gjorts med data från LNU 2010. Totalt har 10 variabler använts i våra analyser. För att förstå kvinnligt och manligt samt den segregerade arbetsmarknaden utgår vi från socialkonstruktivistiska teorier. Socialisationsteori och den tidigare forskningen har varit vägvisare i val av variabler och metod. Genom logistisk regression har vi fått ett resultat som tyder på att vissa faktorer ökar sannolikheten för att arbeta i ett kvinnodominerat yrke. Bland annat har uppväxtvillkor som faderns närvaro och socioekonomiska status tyckts påverka liksom om man är född utanför Sverige. Studiens resultat kan kopplas till tidigare internationell forskning samt förklaras av socialkonstruktivistiska teorier.  Då både internationella och svenska studier tenderar att lägga mycket fokus på kvinnor i mansdominerande yrken, kan denna uppsats bidra med mer undersökning om män som tagit sig över könsbarriären samt vara en ingång till vidare diskussion om den segregerade arbetsmarknaden. Sammantaget behövs vidare studier om vad det är som gör att män väljer kvinnodominerande yrken och andra vinklar och faktorer bör undersökas.

The purpose of this essay has been to investigate whether the Swedish Social Insurance Agency´s administrators and investigators feel that they perform gender-neutral assessments in sickness benefit and work injury cases. The method was based on interviews who gave the informants the opportunity to explain and describe their experiences around gender neutrality in their work. The results, which were analyzed using the qualitative method content analysis, clearly showed that the work ability assessments required in sickness benefit and work injury cases differ both depending on which company carries them out, where in the country they are carried out and that the scientific investigations that investigators at the Social Insurance Agency are required to do to follow are mainly designed on men. It is easier to investigate men´s work ability than women´s work ability, because they can follow the documents designed for men in male-dominated occupations. The informants know there is no or too little evidence that fits women´s disease pictures. Employees feel that their assessments are gender-neutral, but that their assessments are based on ready-made assessments templates that mainly work for men in male-dominated occupations. / Om Försäkringskassan inte utför könsneutrala arbetsförmågebedömningar av anställda inom kvinnodominerande yrken samt i förlängningen vid sjukpenning-och arbetsskadeärenden, så sker inte den likvärdiga behandling av kvinnor och män som Försäkringskassan är ålagda. Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka om Försäkringskassans handläggare och utredare upplever att de utför könsneutrala bedömningar vid sjukpenning- och arbetsskadeärenden. Den metod som följts har utgått från en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer givit informanterna möjlighet att både förklara och beskriva sina upplevelser runt könsneutralitet i sitt arbete. Resultatet, som analyserades med den kvalitativa metoden innehållsanalys, visade tydligt att de arbetsförmågebedömningar som krävs vid sjukpenning-och arbetsskadeärenden skiljer sig åt både beroende på vilket företag som utför dem, var i landet de utförs och att de vetenskapliga undersökningar som utredare vid Försäkringskassan är ålagda att följa främst är utformade på män. Informanterna upplever att det är lättare att utreda mäns arbetsförmåga än kvinnors arbetsförmåga, eftersom de då kan följa de underlag som är utformade för män inom mansdominerade yrken. Informanterna anser att det finns inga eller alldeles för få underlag som passar in vid kvinnors sjukdomsbilder. Anställda vid Försäkringskassan upplever därför att deras bedömningar sker könsneutralt, men att deras bedömningar sker utifrån de färdiga utredningsmallar som främst fungerar för män inom mansdominerande yrken. Det har i denna studie även framkommit att läkare gör skillnad i läkarintygen för män och kvinnor, till nackdel för kvinnor, samt att de utredare vid Försäkringskassan som försöker göra skillnad bestraffas av sin arbetsgivare Försäkringskassan.

<p>Syftet med denna studie är att undersöka och förstå hur killar i årskurs 3 på gymnasiets omvårdnadsprogram upplever sin situation som unga män på en kvinnodominerande yrkesutbildning. Analysen grundar sig i tidigare forskning om unga män i utbildning i allmänhet, unga män på omvårdnadsprogrammet, män som studerar till sjuksköterskor, manliga sjuksköterskor samt genus- och maskulinitetsteori. Ett kvalitativt tillvägagångssätt</p><p>valdes och fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem unga män som går sista året på omvårdnadsprogrammet. Resultat visar att killarna generellt är positiva till utbildningen, både när det gäller deras</p><p>upplevelser i klassrummet och på fältet. Omgivningens inställning till valet av utbildning varierar, likaså har killarna delade åsikter om vilka som får störst utrymme i klasserna,</p><p>tjejerna eller killarna. På fältet upplever de flesta att de har fått ett positivt bemötande men att de ibland, på grund av få manliga kolleger, inte känt en så stark gemenskap. Det verkar som att killarna upplever att det finns olika kommunikationsstilar mellan män och kvinnor och att</p><p>det skulle kunna bli bättre, såväl i skolan som på fältet, med fler män inom omvårdnad.</p> / <p>The aim of this study is to investigate and understand how young men on the healthcare programme experience their situation as young men in a women-dominated vocational education. The analysis is based on earlier research on young men in education in general, young men on the health care programme, male student nurses, male nurses, masculinity and gender – and masculinity theories. A qualitative method was chosen and five semi structured interviews were carried out with five young men in their third year on the health care programme. The result indicates that the boys in general are positive to the education, both when it comes to their experiences in the classroom and on the field. Relatives and friends opinion of the choice of education varies and so does the young men opinions about who gets the largest space in the classroom, the girls or the boys. On the field most of the boys experience that they recive a friendly treatment but that they sometimes, due to few male co workers, not have felt any fellowship. It seams like the boys experience that men and women have different communication styles and that it would be better, both in school and practice, if there were more men in the fields of nursing.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka och förstå hur killar i årskurs 3 på gymnasiets omvårdnadsprogram upplever sin situation som unga män på en kvinnodominerande yrkesutbildning. Analysen grundar sig i tidigare forskning om unga män i utbildning i allmänhet, unga män på omvårdnadsprogrammet, män som studerar till sjuksköterskor, manliga sjuksköterskor samt genus- och maskulinitetsteori. Ett kvalitativt tillvägagångssätt valdes och fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem unga män som går sista året på omvårdnadsprogrammet. Resultat visar att killarna generellt är positiva till utbildningen, både när det gäller deras upplevelser i klassrummet och på fältet. Omgivningens inställning till valet av utbildning varierar, likaså har killarna delade åsikter om vilka som får störst utrymme i klasserna, tjejerna eller killarna. På fältet upplever de flesta att de har fått ett positivt bemötande men att de ibland, på grund av få manliga kolleger, inte känt en så stark gemenskap. Det verkar som att killarna upplever att det finns olika kommunikationsstilar mellan män och kvinnor och att det skulle kunna bli bättre, såväl i skolan som på fältet, med fler män inom omvårdnad. / The aim of this study is to investigate and understand how young men on the healthcare programme experience their situation as young men in a women-dominated vocational education. The analysis is based on earlier research on young men in education in general, young men on the health care programme, male student nurses, male nurses, masculinity and gender – and masculinity theories. A qualitative method was chosen and five semi structured interviews were carried out with five young men in their third year on the health care programme. The result indicates that the boys in general are positive to the education, both when it comes to their experiences in the classroom and on the field. Relatives and friends opinion of the choice of education varies and so does the young men opinions about who gets the largest space in the classroom, the girls or the boys. On the field most of the boys experience that they recive a friendly treatment but that they sometimes, due to few male co workers, not have felt any fellowship. It seams like the boys experience that men and women have different communication styles and that it would be better, both in school and practice, if there were more men in the fields of nursing.