I Sverige, främst i Stockholm, finns det så kallade utsatta områden som är brottsbelastade. Polisen satsar på att arbeta i dessa områden med olika brottsförebyggande arbeten och myndigheterna talar om olika åtgärder. Åsikterna om polisarbetet och förtroendet för polisen varierar från bostadsområde till bostadsområde. Tidigare nationella och internationella studier visar att det upplevda polisbemötande och polisarbete påverkas av skiljelinjer som kön, klass, etnicitet och hudfärg och påverkar deras förtroende för polisen. Syftet med denna studie är att undersöka förortsbor erfarenheter av polisbemötande och polisarbete i deras bostadsområde och intar ett intersektionellt perspektiv. Genom en kvalitativ metod med induktiv ansats hölls 9 semistrukturerade intervjuer med icke-etniska svenska personer som är bosatta i så kallade utsatta områden. Empirin analyserades med en tematisk analys och resulterade i att boenden i så kallade utsatta områden har både bra och dåliga erfarenheter av polisbemötande och polisarbete. Det intersektionella perspektivet har framförallt bidragit till en flerdimensionell tolkning av de intervjuades upplevelser av polisens dåliga bemötande och arbete i deras bostadsområde, där faktorer som boendes kön, klass, etnicitet, ålder och plats har varit avgörande för det dåliga upplevda bemötandet. Resultatet har även analyserats utifrån stämplingsteorin för att lyfta polisens maktposition i samhället. / <p>2023-06-01</p>

More than ever the topic of crime prevention is of highest significance, therefore requiring an in-depth exploration of how it is practically implemented and understood with in the local Swedish police agencies. This study aims to explore the current methods used and what kind of knowledge framework they rely upon. Adding in the dimension off how police priorities effect crime prevention. Through qualitive interviews with police chiefs in charge of the community police, this study examine how they look on crime prevention, how evidence-based approaches are applied and the challenges in prioritizing crime prevention in the police organization. This study sheds light on how the Swedish police work with preventing crime, the complexity of implementation of new methods and strategies based on knowledge and evidence and how priorities and recourses play a big part in the everyday practices of crime prevention.

Genom historien har människor runt om i världen stått upp mot ett beteende de har ansett vara orättvist. Det har förkroppsligats i strejker, kravaller och rentutav revolutioner och statskupper. Lika länge har ordningsmakt, men även politiker, behövt hantera dessa typer av samhällsuppror. Syftet med denna studie är att, utifrån ett policyorienterat perspektiv, undersöka vilka lärdomar Londonpolisen drog av kriser under tidsperioden 1985-2011. Vidare ska det undersökas vad som hände med dessa lärdomar när den brittiska inrikespolitiska agendan förändrades.   Det intressanta ligger i att undersöka vilka lärdomar som kan dras och huruvida sådana lärdomar kan bestå utan underhåll från den politiska sidan och när frågorna på agendan förändras. Undersökningen består utav en teorikonsumerande enfallsstudie av tiden mellan The Broadwater Farm riots 1985 och Londonkravallerna 2011. Denna långa tidsepok är sedan uppdelad i rubriker av vad som var aktuellt utefter hur den politiska agendan förändrades. Däri ligger det empiriska materialets framställning samt analysen i att finna tecken på både instrumentellt och socialt policylärande utifrån Policy Learning Theory. Resultaten i studien visar att Londonpolisen visserligen drog policyorienterade lärdomar efter kravallerna 1985, och detta med ganska enkla medel, men att dessa genom historien verkar ha glömts bort, detta på grund av att de flesta av de åtgärder som indikerar lärande endast var ett spel för gallerierna. Dessa resultat i kombination med teori om policyorienterat lärande förklarar att det är den politiska agendan och hur uppmärksamheten organiseras som sätter ramen för vilka lärdomar som kan dras och hur dessa underhålls för att bestå in i dessa typer av organisationers framtida arbete.

Syftet med studien var att belysa den svenska polisens tillämpning av problemorienterat polisarbete på lokal nivå. Tolv semistrukturerade intervjuer genomfördes i en pendlingskommun nära storstad och i en större stad. Huvudresultatet visade att det verkar saknas en tydlig riktlinje om hur problemen i lokalpolisområdet formuleras, men att polisen har många olika källor till information. Polisen använder en rad olika metoder för att lösa de problem som finns i lokalpolisområdet, både i samverkan med andra samhällsaktörer och själva. Det framkommer att polisen utvärderar effektiviteten av sitt arbete, dock efter bästa förmåga och många intervjupersoner efterfrågar vägledning och stöd i utvärderingsprocessen. / The aim of this study was to describe how the Swedish police puts the problem- oriented approach to practice on a local level. Twelve semistructured interviewes was conducted in two separate cities and the results showed a lack of guidelines in formulating the problems which the police was meant to solve. Furthermore the results indicated a wide range of sources of information as well as a variety of problemsolving methods. The methods was carried out with or without help from other agencies. Finally the study showed that the police do evaluate their work, although many police officers expressed a need for guidance in the process.

The study has generated an overview of how Swedish Police work with welfare crime and in particular those relating to the benefit system. An inductive approach has been applied and the findings have been discussed and analysed using the rational choice theory and Kahl´s hypothesis. Literature have been reviewed and through a snowball method interviews have been conducted with members of the police force as well as civil servants from relevant authorities. The interviews have been conducted in different parts of the country. The police strategy, working methods and tools are discussed as so far, they have been possible to identify. The conclusion is that there is a need to look at welfare crime from the perspective of groupness to avoid state exploitation. This would mean a change from the current strategy aimed at the setting of a crime originate in the crime analysis triangle concept to a social perspective. A secondary consequence would be that the strategy of united action between authorities and police which is already in place needs to further development and include a wider range of stakeholders to ensure effective crime prevention.

Sweden has during the last couple of years seen an increase of drug-related crime compared to previous years. Although the amount of reported crimes has increased, the amount of solved crimes has decreased [4]. Other countries have, in the meantime, implemented artificial intelligence in law enforcement. It’s been used on digital platforms as well as surveillance in the real world [2]. One of the main forms in which artificial intelligence has been used is facial recognition. This technology has been proven to have great potential in the field of fighting and preventing crimes. However, questions have arised regarding the ethical aspects of high scale surveillance and the collection of personal data about citizens [1]. This study revolves around professional opinions regarding the use of facial recognition in order to fight drug-trafficking. More specifically taking place in public places around Sweden. Therefore, opinions from the users and developers of the technology have been compared in order to find out if they differ in any way. This study is based on data collected from interviews with police officers, police students and machine learning students from the masters program at KTH. The choice of participants for this study is made in order for the users of the technology to be represented by police and its developers being represented by the machine learning students. Furthermore, the data has been analyzed by comparing the answers from the police officers and students with the answers from the machine learning students. The results from this study shows that both groups regard facial recognition as something which would facilitate law enforcement. However, both groups were skeptical regarding the integrity aspect of the Tommaso Piehl EECS, Skolan för elektroteknik och datavetenskap Stockholm tommasop@kth.se implementation, especially among the machine learning students. More generally, the main difference between the groups was that the police-related participants were ultimately open to use the technology. On the contrary, the machine learning students saw this as too great of a threat to personal privacy. / I Sverige har under senare år kriminalitet kopplad till narkotikahandel haft en ökning jämfört med tidigare år. I takt med ökningen av anmälda brott har antalet lösta brott minskat [4]. Samtidigt har andra länder börjat använda sig av artificiell intelligens i syfte att bekämpa brott, både på digitala plattformar och fysiska platser [2]. Användningen av artificiell intelligens, mer specifikt i form av ansiktsigenkänning, har stor potential inom effektivisering av brottsbekämpning. Samtidigt uppstår många frågor kring den etiska aspekten av storskalig övervakning och insamling av personlig information [1]. Därmed är syftet med denna studie att undersöka om det finns några skillnader i hur användare och utvecklare av tekniken förhåller sig till dess användning. Mer specifikt är studien inriktad på ställningstaganden till användningen av ansiktsigenkänning för att bekämpa offentlig narkotikahandel i Sverige. Studien är baserad på data som har samlats in genom intervjuer av poliser, polisstudenter och studenter från KTH:s maskininlärningssprogram på masternivå. Tanken är att poliserna respektive maskininlärningsstudenterna representerar användare respektive utvecklare. Datan har analyserats genom att jämföra svaren från poliserna och polisstudenterna med svaren från maskininlärningsstudenterna. Resultatet från1.1 Bakgrund undersökningen visade att tekniken enligt båda grupper skulle underlätta polisens arbete. Däremot var båda grupper skeptiska till integritetsaspekten av implementationen, speciellt maskininlärningsstudenterna. Mer generellt var den största skillnaden att poliserna i slutändan var öppna för att använda tekniken. Maskininlärningsstudenterna såg det istället som ett alltför stort hot mot den personliga integriteten.

Det finns en föreställning om att organisationer kan styras av texter. Denna föreställning ligger till grund för hur organisationer i allmänhet styrs, och har fått särskilt stort genomslag i den offentliga sektorn. Polisorganisationen är inget undantag, utan ett bra exempel på en offentlig organisation som är tänkt att styras av texter. Polisers arbete skall styras av särskilt många texter, till exempel lagar, regleringsbrev, verksamhetsplaner och handlingsplaner. En orsak till det är att polisarbete bland annat handlar om att hantera samhällets legitimerade användning av våld. Polisarbetets vardagliga praktik handlar emellertid om att hantera fler krav än de som uttrycks i texter. Förutom i texter ställs krav på polisarbetet också av chefer, poliser och medborgare. Med utgångspunkt i det vardagliga polisarbetet diskuteras i den här avhandlingen hur poliser hanterar många - och ofta motstridiga - krav uttryckta av många kravställare. I avhandlingen argumenteras för att polisarbetet normeras - det vill säga normer som styr den dagliga praktiken formas - i det vardagliga småpratet mellan poliser. I det småpratet undersöks handlingsutrymme och sanktioner kopplade till olika krav och det bestäms hur poliser bör förhålla sig till krav och kravställare. Att polispraktiken normeras i det vardagliga småpratet mellan poliser utmanar den klassiska bilden av hierarkier - där textproducenter med hjälp av texter och chefer antas normera polisarbetet. / Diss. Stockholm : Handelshögsk.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2005.

No description available.

The current study focuses on how the police work to efficiently and effectively prevent juvenile delinquency and how they experience their work with criminal youth. As well as how the police experiences the work effectiveness. The study has been carried out using four semistructured interviews with law enforcers in Sweden working with different tasks. The results showed that some things could be done differently in the practical work against juvenile delinquency, however cooperation between different authorities; the police, social workers and schools, is of great importance. An effort should be made by the police to build relationships between them and the youths in order to prevent forming a negative image of the police. To put in early prevention strategies can have both positive and negatives on the youths. / Den aktuella studien syftar till att ta reda på hur polisen arbetar proaktivt mot ungdomskriminalitet och hur de upplever sitt arbete med kriminella ungdomar. Studien har utförts med hjälp av fyra stycken semistrukturerade intervjuer med poliser som arbetar med olika arbetsuppgifter. Resultatet visade att det kan skilja sig något i det praktiska arbetet mot ungdomskriminalitet, men samverkan mellan olika verksamheter är av stor vikt. Det krävs en ansträngning från polisens sida att bygga relationer med ungdomarna för att motverka att en negativ bild av polisen skapas. Tidiga insatser kan få både negativa och positiva effekter.