No description available.

Gender equality is a political issue that has gained a lot of support in the last decades. Researchers have however pointed out that gender equality has a wide variety of understandings. SKL (Sveriges kommuner och landsting) is an organization that looks after the interests of local authorities and county councils in Sweden. SKL has by the government been granted 145 million Swedish crowns to support gender mainstreaming at a local level. During a period of three years, 2008-2010, funding has been given to 89 projects for this purpose. The aim of this study is to examine what meanings are given to the term “gender equality” in these projects. Is there a dominant understanding of the term? What can be said about the meanings that are identified? The method used is Carol Bacchis What´s the problem approach. The main question asked to the material is “what is the problem with gender (in)equality represented to be?” The analysis shows that the understandings of gender equality are identified in five general themes. Four of them are connected to a liberal philosophy, thus forming a dominant liberal discourse on gender equality. The remaining one has quite the opposite ideas underpinning it: one that understands gender inequality as a consequence of societal structures, norms and an asymmetrical distribution of wealth and power. To conclude I elaborate on what the liberal discursive dominance means for the question of gender equality. The risk with strategies built upon liberal ideas is that it eliminates conflicts in politics – thus depoliticizing gender equality.

Denna studie handlar om kommuners användning av sociala medier i allmänhet och Facebook i synnerhet. Fenomenet sociala medier har vuxit sig allt starkare under de senaste åren och nu för tiden används de inte bara av privatpersoner, utan också av företag, organisationer och nu även myndigheter, som börjat se nyttan med dem. Arbetet bygger vidare på en studie som har genomförts av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), som har tagit fram riktlinjer för hur kommuner skall förhålla sig till medborgare när det gäller användning av sociala medier. Ur denna studie har ett antal kommuner hittats som regelbundet använder sig av sociala medier. Dessa kommuner har sedan inom ramen för denna studie kontaktats i syfte att ta reda på hur de använder sig av sociala medier och om det finns några riktlinjer när de kommunicerar med medborgarna. Studien avgränsas sedan och inriktas mer på just Facebook och vilket budskap de vill förmedla genom sina Facebook-­‐ sidor, samt hur eventuella riktlinjerna ser ut. Totalt har 26 kommuner av 51 svarat på det elektroniska frågeformuläret och de är lokaliserade allt ifrån Kalix i norr till Ystad i söder. Metoden som har använts för studien är av en kvalitativ ansats med kvantitativa inslag där ett elektroniskt frågeformulär skickades ut, innehållande frågor som besvarats i fritext av kommunerna och som sedan analyserats, bearbetats och tolkats. Under teoriavsnittet presenteras begrepp som använts i studien samt en mer ingående presentation av SKL:s undersökning och riktlinjer. Vidare tas vikten av kommunikation, såväl intern som extern, upp. Arbetet konkluderas med en slutsats där det visar sig att kommuner använder sociala medier som en kommunikationskanal för att öka sin kommunikation gentemot medborgare. Kommuner vill på detta sätt skapa en dialog samt ha möjlighet till att nå ut till bredare målgrupper. Även marknadsföring och möjligheten att måla upp en positiv bild av sig själva ses som en viktig del till varför kommuner använder sociala medier. En annan nytta är också att man lättare kan nå kommunen som medborgare, och att kommunerna själva utökar sin medborgar-­‐service samt erbjuder en större variation av den. Ytterligare fördelar som framgår är att det blir lättare att sprida information och att det blir lättare att få in synpunkter och feedback från medborgare. Studien visar också att de allra flesta av de svarande kommunerna följer någon form av riktlinjer som används som stöd och komplement i användandet av sociala medier. / This study deals with the use of social media in general and Facebook in particular by Swedish municipalities. The phenomenon of social media has grown stronger in recent years and are not now days only used by individuals, but also by companies and organizations and now also authorities, which have begun to see the benefits of using them. This paper builds on a study carried out by the Swedish Local Authorities and Regions, which have developed guidelines for municipalities on how to respond to citizens using social media. From this previous study, a number of municipalities were found that use social media on a regular basis. In the context of this study these municipalities were then contacted in order to find out how they use social media and whether there are any guidelines when communicating with citizens. The study is then narrowed down to focus more on Facebook specifically and what message they want to convey through the use of Facebook, and how possible guidelines may look like. A total of 26 municipalities out of 51 elected to answer the electronic questionnaire, with locations from Kalix in the north to Ystad in the south. The method used for this study is a qualitative approach with quantitative elements, where an electronic questionnaire was sent out, containing questions answered in free text by the municipalities, which were then analysed, processed and interpreted. The theory section introduces concepts used in the study and a more detailed presentation of research and guidelines by the Swedish Local Authorities and Regions. The importance of communication, both internal and external, is also discussed. This paper concludes with the finding that municipalities are using social media as a communication channel to increase communication with their citizens. Municipalities would thus create a forum for dialogue and be able to reach out to wider audiences. Marketing possibilities and the creation of a positive image of themselves is seen as an important reason why municipalities are using social media. Another benefit is the ease of reaching the municipality as a citizen, and that the municipalities themselves are able to expand their civic service and offer a greater variety of it. Additional benefits can also be seen, such as making it easier to share information and to obtain input and feedback from citizens. The study also shows that the vast majority of the responding municipalities comply with some form of guidelines, used to support and supplement the use of social media.

Purpose: In today's society, several municipalities in Sweden are working towards theintegration of their citizens in order to include them in the future planning of the citiesand regions. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), conducted a survey calledMedborgarundersökning, in which they examined the citizens’ view on the civildialogue which takes place between the municipalities and their citizens. This survey demonstrated a lack of positive attitude towards the dialogue. Jönköping municipalityhad a need to gather information about the function of the citizen dialogue, since theypublished new guidelines in the summer of 2016, and to gather knowledge about thefuture configuration of the dialogue. The study strived towards uncovering how the municipality of Jönköping take advantage of the dialogue today and what the dialogueis lacking of as well as what improvement can be done between the municipality andits citizens. The study also included how well the dialogue were perceived by thecitizens and their perception about the possibility to affect any decisions that weremade. The study performs a comparison between the municipality of Jönköping and themunicipality of Gnosjö, since the latter had a well-functioned citizen dialogue. Method: The study itself depended upon both qualitative and quantitative methods forgathering of data, such as interviews and surveys. The interviews aimed primarilytowards employees in the municipalities and the surveys aimed towards the residents of Bottnaryd. Findings: This study provides with an increased understanding as to how the citizendialogue functions in practice and provides suggestions as to how the dialogue can beimproved and developed. Among other things, it highlights what the dialogue currentlylacks and what improvements could be implemented to make up for that. Implications: Other possibilities of participation needs to be created in order to be ableto include more citizens and the different layers of society. Furthermore, all partieslacks a greater commitment towards the dialogue, as well as the citizens are able toparticipate too late in the process. Limitations: In this study, officials and other parties, who were not deemed experts inthe field or affected in any way, were consciously excluded. The results of this studyare foremost able to be implemented in the municipality of Jönköping, as this was thecenter of focus. However, this study may be used as a comparison in similar, futurestudies and the proposals of improvements may be useful elsewhere. / Syfte: Flera kommuner i Sverige arbetar idag för att integrera sina medborgare iplaneringen av kommunerna. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) genomfördeen undersökning, Medborgarundersökning, där de granskade medborgarnas syn påmedborgardialogen. Undersökningen påvisade en bristande inställning till dialogen hosmedborgarna. Jönköpings kommun hade ett behov av att få fram information om hurväl dess medborgardialog fungerade då de gav ut nya riktlinjer för detta undersommaren 2016. Det fanns även ett behov av mer kunskap kring hur den framtidamedborgardialogen skulle utformas. Studien strävade därför efter att ta reda på hurJönköpings kommun jobbar med medborgardialogen idag och vad som saknas samt hurden kan förbättras mellan Jönköpings kommun och dess medborgare. Bland annatstuderades hur medborgarna upplevde att de kunde påverka de samhällsutvecklandebeslut som tas. Studien jämför även Jönköpings kommun med Gnosjö kommun, somhar en välfungerande medborgardialog. Metod: För att få fram data som söktes så användes både kvalitativa och kvantitativametoder i form av intervjuer och enkäter. Intervjuerna riktades främst mot anställda påvarje kommun och medborgarna i Bottnaryd deltog i en enkätundersökning. Avgränsningar: Studien har medvetet exkluderat tjänstemän och andra parter som inteär sakkunniga eller berörda. Resultatet som sådant är främst implementerbart iJönköpings kommun, då det var där studiens fokus låg. Studien kan dock användas somen jämförelse i framtida undersökningar, samt att de förslagen till förbättringar kan nyttjas i andra städer. Resultat: Denna studie gav en ökad förståelse för hur medborgardialogen fungerar ipraktiken och ger även förslag på hur dialogen kan förbättras och utvecklas. Studienger bland annat förslag på hur de aspekter som saknas av både kommunen ochmedborgarna kan implementeras. Jönköpings kommun jobbade medmedborgardialogen i den mån det var behövligt. Bottnaryds medborgare upplevde attdet var svårt att påverka de frågor som diskuterades på samrådsmöten, vilket gjorde detsvårt för dem att se hur deras deltagande skulle göra någon skillnad. För att deltagandetskulle öka, från Bottnaryds sida, skulle kräva bättre tider för möten, större deltagande iaktuella frågor och återkoppling angående det som har diskuterats på tidigare möten. Konsekvenser: Det behövs fler möjligheter för medborgarna att kunna delta och ettaktivt arbete för att inkludera fler av de olika grupper som finns i samhället. Vidareupplevdes det att det saknades ett större engagemang från samtliga parter och attmedborgarna blir delaktiga för sent i dialogen.

Violation of a person’s integrity through crime is a non-financial damage regulated in the Tort Liability Act, Chapter 2, section 3. The provision states that for liability to be imposed on the perpetrator, it is required that the violation is caused through crime and that the violation is assessed as serious. Whether a violation is considered serious depends on all relevant circumstances surrounding the offence. These circumstances can either be related to the criminal offence itself, the perpetrator, or the victim. Through a legal dogmatic method, the overall purpose of this thesis has been to contribute with an understanding of the concept of violation and its distinctive features, with a special focus on victim-related circumstances. By studying the development in case law, both from the Swedish supreme court and lower courts, and guiding decisions from the Swedish Crime Victim Authority, the analysis has shown that if a victim, prior to the violation, behaves reprehensibly it may indicate that the victim is not safeguarding his or her integrity. This may lead to the perpetrator not being liable for damages, or in the alternative, that the damages are reduced. The thesis has sought to provide an answer to when and how the victim’s behavior affects his or her right to get compensated for a violation through crime. Although the victim’s behavior can affect the assessment of the violation in hand, the thesis has shown that the victim’s own perception of the violation is not of primary importance to whether he or she should get compensated. This is because the assessment of the damages shall be based on objective criteria where prevailing ethical and social values are of interest. Therefore, one could argue that the damages for violation through crime is intended to compensate for the criminal offence itself rather than to compensate for any actual harm. In this way, the provision on violation through crime distinguish from other types of dam- ages that are governed by the Tort Liability Act. The opposition between different interests – such as subjective/objective and violation/harm – has shown that the concept of violation is struggling with an inherent conflict and ambivalence. In accordance with the purpose of this thesis, attention has been drawn to the concept of violation and its ambivalent nature in order to highlight its characteristics and distinctive features.

Var fjärde elev som påbörjar studier i den svenska gymnasieskolan avslutar inte studierna med fullständiga betyg inom fyra år. Forskning visar att elever som hoppar av sina studier lider större risk att hamna utanför arbetsmarknaden, vilket bortsett från det personliga lidandet leder till samhällsekonomiska kostnader. Många ekonomer har beskrivit värdet på det humankapital som ackumuleras under studietiden samt den signaleringseffekt det innebär på arbetsmarknaden att klarat av en gymnasieutbildning. Syftet med denna studie är att få ökad förståelse kring de potentiella effekterna av det ESF-finansierade projektet Plug In som pågick i 47 kommuner mellan 2012–2015 och är det i särklass största nationella projektet för att motverka studieavhoppen i de svenska gymnasieskolorna. Den sammanlaga kostnaden för projektet var närmare 200 miljoner kronor och idag finns det en uppföljare till projektet, kallat Plug In 2.0. En kvantitativ effektutvärdering av Plug In utfördes av Ramböll 2015, en utvärdering som inte kunde påvisa några signifikanta effekter som kunde bindas till insatsen i antalet avbrott för de kommuner med åtminstone en skola som deltog i projektet. Nysläppt data från Skolverket över andel elever som på skolenhetsnivå avslutat sina studier med fullständiga gymnasiebetyg har gett möjligheterna till denna mer pregnanta utvärdering där effekterna på längre sikt för första gången undersöks. Skolor i Göteborgsregionens Kommunförbund som deltog i projektet har matchats med skolor av liknande karaktär i jämförbara kommuner och med hjälp av en Difference-in-Difference modell mäts projektets sannolika påverkan av deltagare i projektet.

This essay concerns teacher professionalism and how its prerequisites have been affected by the politcs of the employer organization Swedish Association of Local Authorities and Regions (SALAR). In Sweden, the government has during the last thirty years carried out extensive school reforms, fueled by the paradigm of New Public Management. On the whole, these reforms have contributed to the so called 'de-professionalization' of Swedish school teachers. However, the impact of labour politics has to great lenghts been neglected in political research on teacher professionalism, and that is the gap which this thesis aims to fill. By using a wide range of material, such as collective bargaining agreements, policy documents, debate articles and semistructured interviews, a reconstruction of the SALARs' labour politics has been made. Furthermore, an ideal-typical analytical framework of the two contrasting and competing governance models new managerialism and professionalism was applied on the reconstruction. The results are in short that the organization in many ways has contributed to the de-professionalization process which Swedish school teachers have undergone. By allocating power and authority to headmasters and municipalities, the discretion and legitimacy of theteacher profession itself has been circumscribed. Via these policies, a clearer hierarchy between the profession and its headmasters has come into place. Furthermore, the results indicate that the SALAR promotes organizational norms and values, rather than professional dito. In the light of the now being 'recruitment crisis' and the low attraction of the teaching profession, the results are particurlarly relevant.

This study aims to map the opinions and attitudes of lokal elected officials regarding corruption and corruption preventing measures. The study also attempt to determine weather opinions differ based on the interviewed party political affiliations. The study material of the thesis is therefore largely based on interviews with elected representatives from the municipalities; Älmhult, Lessebo and Tingsryd.

Den regionala nivåns gränser och funktion har återkommande debatterats sedan mitten på förra seklet. Efter regeringsskiftet 2014 påbörjade den rödgröna regeringen arbetet med en ny läns- och landstingsindelning. Initiativet kom ursprungligen ifrån organisationen Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) där alla partier enats om behovet av en reform. När de politiska samtalen på nationell nivå påbörjades hösten 2016 stod det dock klart att enighet inte rådde bland partierna på riksdagsnivå. Samtalen avslutades i november med att allianspartierna ett efter ett lämnade förhandlingarna, trots att de alla tidigare uttryckt sig positiva till någon typ av regionreform. I denna uppsats kartläggs händelseförloppet och de inblandade aktörernas ställningstaganden analyseras för att skapa förståelse kring varför de politiska förhandlingarna avslutades. För att på ett systematiskt sätt analysera aktörernas argument utvecklas ett analysverktyg utifrån tidigare forskning där olika konfliktlinjer i debatten om en regionreform tydliggörs. Undersökningen visar att Liberalerna och Moderaterna tidigt var kritiska till reformförslaget. Idéanalysen visar att deras åsikter avviker från regeringens i alla de avseenden som analyserats. Kristdemokraternas argumentation liknande däremot regeringens och de var mer positiva till en reform. Partiets syn på välfärdens organisering avvek dock från regeringens, vilket förklarar varför de lämnade samtalen. Regeringen var från början inställd på en överenskommelse med Centerpartiet och prioriterade därför deras krav. Detta kan förstås utifrån att de båda, till skillnad från övriga, förespråkade en decentralisering av välfärdsverksamheter. Kartläggningen av händelseförloppet visar att de politiska samtalen i slutändan avslutades för att Centerpartiet och regeringen inte kom överens i frågan om hur en decentralisering av makt och ansvar skulle sammankopplas med regionreformen. Centerpartiet efterfrågade mer konkreta åtgärder än vad regeringen var beredd att gå med på utan att först utreda dem.

Som huvudregel är en huvudman ansvarig för skada vållad av arbetstagare denne har i sin tjänst, ett så kallat principalansvar. I undantagsfall är även en huvudman ansvarig för skada vållad av den som formellt sett inte är en arbetstagare. I denna uppsats fastslås att vissa typer av gig-arbete omfattas av ett principalansvar. Gig-arbetare är en relativt ny arbetsrättslig term, som ännu inte kommit att behandlas i svensk rätt. I denna uppsats avser vi att konkretisera en skadeståndsrättslig utgångspunkt för gig-arbete, närmare bestämt i vilken mån gig-arbetare omfattas av ett principalansvar. Gig-arbetare omfattas i regel inte av ett anställningsavtal, gig-företagen tenderar i stället att klassificera de arbetspresterande som självständiga uppdragstagare. Huruvida en sådan klassificeringen av en arbetspresterare är legitim eller inte är av central vikt vid fastställandet av den arbetspresterandes rättigheter. För att klarlägga principalansvarets omfattning redogörs således först för de arbetspresterandesarbetsrättsliga situation. Arbetsrättens lagstiftning tillhandhåller inga tydliga definitioner av vad som utgör en arbetstagare, vilket innebär att svaret på frågan måste sökas på annat håll i rättskällehierarkin. I uppsatsen redogörs även för grundläggande skadeståndsrätt, med fokus på principalansvaret och dess omfattning, samt fenomenet gig-ekonomi och parterna aktiva däri. Den presenterade informationen ställs därefter i relation till arbete på gig-ekonomiska premisser. I uppsatsens slutsats konstateras att vissa typer av gig-arbete ska omfattas av ett principalansvar. Eftersom gig-ekonomin är mångfacetterad och föränderlig har det emellertid inte varit möjligt att fastslå principalansvarets exakta omfattning i sammanhanget. För att nå en slutsats i ett specifikt fall, måste en bedömning göras utifrån de unika omständigheterna som råder i just det fallet. Uppsatsens slutsats ska således förstås som en sorts grundsats eller huvudregel.