Hanteringen av avloppsslam är en omdebatterad fråga som väcker många känslor hos folk på grund av dess innehåll av tungmetaller, läkemedelsrester och organiska föreningar orsakade av varukonsumtion. Vi står idag inför ett hot om uttömda lager av fosfatmalm inom 30-300 år vilket gör det nödvändigt att återanvända fosforn. Syftet med detta examensarbete var att ge ett underlag för hur slammet kan användas mer cirkulärt i framtiden. Detta genom att kartlägga de slammängder som uppkommer vid kommunala och privata avloppsreningsverk i Småland, kvalitén hos slammet samt hur detta slam hanteras (åkermark, deponi, täckning eller förbränning). Med Småland  avses de 33 kommuner som ingår i Kalmar-, Jönköpings- och Kronobergs län. Sverige producerar årligen 207 000 ton torrsubstans (TS) avloppsslam vid de olika reningsverken, varav Småland producerar 8%. Kvalitén på slammet i området är god jämfört med de nuvarande gränsvärdena för sju tungmetaller. Förbättringen av kvalitén på slammet har mellan år 2005 och 2014 varit störst vid de REVAQ-certifierade reningsverken, främst av kadmiumhalten. I Småland sprids 45% av avloppsslammet på åkermark, 35% används för sluttäckning av  deponier  och 16% används som anläggningsjord. Framtida beslut kan minska möjligheterna för spridning i skogs- och åkermark. Forskningen som idag sker på fosforutvinning ur aska eller slam kommer vara av betydande vikt i framtiden. / The handling of Sewage sludge is a controversial issue because of its content of heavy metals, pharmaceutical residues and organic compounds. Depleted stocks of phosphateore within 30-300 years, makes it necessary to re-use phosphorous. The purpose of this study was to assess how the sludge can be used better in the future by identify the amounts arising from municipal wastewater treatmentplants in Småland, the quality of the sludge and how it is used. Sweden annually produces 207000 tonnes of dry matter at the municipal wastewater treatmentplants, of which Småland produces 8%. The quality of the sludge in the area is good compared with the limits for seven metals. The improvement of the sludges quality between 2005 and 2014 was greatest at the REVAQ-certified treatment plants, mainly in cadmiumcontent. In Småland 45% of the sewage sludge was spread on arable land, 35% was used for final covering of landfills and 16% used as plant soil or constructional masses. Future decisions can reduce the amount of sludge suitable for spreading  in forests and on arable land. The research currently taking place on the phosphorus extraction from ash or sludge will be of significant importance in the future.

<p>Sweden’s environmental work is to set out from 16 national environmental quality objectives. It aims to work for a sustainable society and to solve our current environmental problems today and not pass them on to future generations. The purpose of this study was to evaluate <em>Uppföljning av handlingsprogram för miljömål </em>(a follow up-study of a programme for environmental quality objectives) and to propose new methods to work with the revision of <em>Handlingsprogram – så genomför vi de regionala miljömålen i Hallands län </em>(a programme to implement the regional environmental quality objectives in the County of Halland), a revision which will start in autumn 2010. We focused on the work done by the six municipalities of the County of Halland and by <em>Region Halland</em>, a joint venture organization of these municipalities.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Results: </strong>Summaries from 2008 and 2010 both show a wide dissemination of the work done by the six municipalities. The priority of targets and actions are not made by the local officials. Instead, the decisions are made by politicians and are governed primarily by the municipalities and Region Halland's visions and by available funding and existing competence.The environmental target<em> A Sustainable Good Built Environment </em>is the environmental quality objective that contains the most measures <em>Not Yet Started</em>, suggesting that the objective is difficult to implement and that additional support from the County Government would be desirable.</p><p>To promote future work a good communication between the County Government and the operators is of paramount importance. Our opinion is that the municipalities and the County have not so far been cooperating in the best possible way. The County Government wants to be considered a resource and a supporting organisation, but it is not often seen that way by the municipalities.</p><p> </p><p> </p>

Sweden’s environmental work is to set out from 16 national environmental quality objectives. It aims to work for a sustainable society and to solve our current environmental problems today and not pass them on to future generations. The purpose of this study was to evaluate Uppföljning av handlingsprogram för miljömål (a follow up-study of a programme for environmental quality objectives) and to propose new methods to work with the revision of Handlingsprogram – så genomför vi de regionala miljömålen i Hallands län (a programme to implement the regional environmental quality objectives in the County of Halland), a revision which will start in autumn 2010. We focused on the work done by the six municipalities of the County of Halland and by Region Halland, a joint venture organization of these municipalities.   Results: Summaries from 2008 and 2010 both show a wide dissemination of the work done by the six municipalities. The priority of targets and actions are not made by the local officials. Instead, the decisions are made by politicians and are governed primarily by the municipalities and Region Halland's visions and by available funding and existing competence.The environmental target A Sustainable Good Built Environment is the environmental quality objective that contains the most measures Not Yet Started, suggesting that the objective is difficult to implement and that additional support from the County Government would be desirable. To promote future work a good communication between the County Government and the operators is of paramount importance. Our opinion is that the municipalities and the County have not so far been cooperating in the best possible way. The County Government wants to be considered a resource and a supporting organisation, but it is not often seen that way by the municipalities.

AbstractAuthor: Markus Ekström and Albin OlssonAdvisor &amp; examinator: Petter Boye, Thomas KarlssonTitle: Brand Valuation of companiesKeywords: Brand Valuation and Kalmar CountyIntroduction &amp; Problem: The term trademark is originated from the Old Scandinavianbrandr and means stigmatize. A new standard for brand valuation ISO 10668 was adopted in2010, which has created a more reliable valuation method. It used several different methodsbefore, which meant different values but now they have agreed to this standard, which shouldmean that more companies make brand valuation. But that’s not the case, and you can wonderwhy? We also want to see the benefits created for companies, and the benefits companies canget with a valuation of the brand.Purpose: With this essay we want to examine how companies in Kalmar County looks atbrand valuation, if they have made it or not. Because we see that the standard 10668 havebrought a greater level of safety but not prompted companies to a higher extent to evaluatetheir brands. We also want to investigate what companies receive for benefits and the benefitsthey can get of evaluating their brands.Method: We chose a qualitative research approach, as we desired flexibility Furthermore, wechose to make use of an abductive method. Empirical data collection proceeded in the waythat we interviewed four companies in Kalmar County and three experts on brand valuation.We made an early pilot interview with an expert to design the essay.Conclusion: We concluded that there is a great deal of ignorance among the companies onbrand valuation. The new standard ISO 10668, it is even more ignorance of. But since contactwas taken with the interview correspondents, the interest around both components increased.Many advantages are created by evaluating the brand, such as creating an understanding ofthe pricing of its product or service that can increase a company's profits. ISO 10668 is aguideline for brand valuation and does not account for some immaterial values as socialbenefits. It could be due to the difficulty to evaluate such a value in a reliable way and astandard to calculate the social benefits would be preferable / Inledning och problem: Begreppet varumärke härstammar ifrån fornnordiska ordet ”brandr”och betyder ”att brännmärka”. En ny standard för varumärkesvärdering ISO 10668 antogs2010 vilket har skapat en mera tillförlitlig värderingsmetod. Innan användes flera olikametoder vilket gav olika värden men nu har man enats om den här standarden, vilket bordebetyda att fler företag gör varumärkesvärdering. Så är det inte och man kan fråga sig varför?Vi ville också se vilka fördelar som skapas för företagen och vilka nyttor företagen kan dra ioch med en värdering av varumärket.Syfte: Med den här uppsatsen vill vi undersöka hur företag i Kalmar län ser på värdering avvarumärke, ifall de har gjort det eller inte. Detta Eftersom vi ser att standarden 10668 hartillfört en större tillförlitlighet och trygghet men inte fått företag i högre utsträckning attvärdera sina varumärken. Vi vill även undersöka vad företagen får för fördelar och kan dra förnyttor med att värdera sina varumärken.Metod: Vi valde en kvalitativ forskningsansats då vi eftersträvade flexibilitet, vidare så valdevi att använda oss av en abduktiv ansats. Empiriinsamlingen gick tillväga så att vi intervjuadefyra stycken företag i Kalmar län och tre stycken experter kring varumärkesvärdering. Vigjorde en tidig pilotintervju med en expert för att utforma uppsatsen.Resultat/slutsats: Vi kom fram till att det finns en väldig okunskap bland företagen omvarumärkesvärdering. Den nya standarden 10668 som tagits fram är det ännu mera okunskapkring, men sedan kontakt var tagen med intervjukorrespondenterna väcktes intresset kring debåda delarna. Flera fördelar skapas genom att värdera sitt varumärke som till exempel attskapa sig en förståelse för prissättning av sin vara eller tjänst som kan öka företagets vinster.ISO 10668 är en riktlinje för varumärkesvärdering och tar inte hänsyn till en del immateriellavärden som samhällsnyttor. Dels kan det bero på svårigheten att kunna värdera ett sådantvärde på ett tillförlitligt sätt och en standard för att beräkna samhällsnyttan vore att föredra.

<p>Vi har valt att titta på genomförandefrågor i detaljplaner. Främst har vi riktat in oss på genomförandebeskrivningen. Hur omfattande är den och vad tar man upp? Är den lätt att förstå för alla berörda? Hur kan den förändras om den pågående PBL-utredningen går igenom? För att se om det är skillnad mellan kommuner har vi tittat på sex olika. Det är Uddevalla, Trollhättan och Kungälv i Västra Götalands Län samt Kungsbacka, Varberg och Falkenberg i Hallands Län. Från dessa sex kommuner har vi fått ett antal detaljplaner med tillhörande dokument där vi främst gått igenom genomförandebeskrivningen punkt för punkt. Vi har också skickat ut en frågeenkät till kommunerna med lite allmänna frågor angående genomförandet av planer. Dessutom har vi läst vad PBL-kommittén kommit fram till i sitt slutbetänkande när det gäller genomförandefrågor. Även om grunden är samma i de olika kommunerna skiljer det en del på hur man lägger upp arbetet och redovisar genomförandebeskrivningen. Detta kan också skilja sig något åt mellan olika planer inom samma kommun. Vi har här försökt få fram vad vi tycker är ett bra och tydligt sätt att presentera genomförandefrågorna på men också tagit upp sådant vi tror skulle kunna förändras enligt PBL- kommitténs intentioner.</p>

Vi har valt att titta på genomförandefrågor i detaljplaner. Främst har vi riktat in oss på genomförandebeskrivningen. Hur omfattande är den och vad tar man upp? Är den lätt att förstå för alla berörda? Hur kan den förändras om den pågående PBL-utredningen går igenom? För att se om det är skillnad mellan kommuner har vi tittat på sex olika. Det är Uddevalla, Trollhättan och Kungälv i Västra Götalands Län samt Kungsbacka, Varberg och Falkenberg i Hallands Län. Från dessa sex kommuner har vi fått ett antal detaljplaner med tillhörande dokument där vi främst gått igenom genomförandebeskrivningen punkt för punkt. Vi har också skickat ut en frågeenkät till kommunerna med lite allmänna frågor angående genomförandet av planer. Dessutom har vi läst vad PBL-kommittén kommit fram till i sitt slutbetänkande när det gäller genomförandefrågor. Även om grunden är samma i de olika kommunerna skiljer det en del på hur man lägger upp arbetet och redovisar genomförandebeskrivningen. Detta kan också skilja sig något åt mellan olika planer inom samma kommun. Vi har här försökt få fram vad vi tycker är ett bra och tydligt sätt att presentera genomförandefrågorna på men också tagit upp sådant vi tror skulle kunna förändras enligt PBL- kommitténs intentioner.

Den svenska regionalpolitiken har genomgått flera förändringar genom åren, från en politik där regionala klyftor skulle utjämnas till en politik som kretsar kring tillväxt på utvalda platser. Som konsekvens har en kapprustning regionerna emellan uppkommit. Syftet med uppsatsen är att kritiskt granska regionala tillväxtmotorer med en fallstudie på Umeå och Karlstads kommuner. Som grund till arbetet har flera olika teorier och tidigare forskningsunderlag studerats och de har givits oss goda förutsättningar för att hitta vår egna vinkel inom ämnet. För teoriavsnittet har bland annat Gunnar Myrdals teori om hur satsningar i centrum dränerar dess omland diskuterats. Som motsättning till Myrdal har Perroux’s teori om tillväxtpoler och hur utveckling i centrum sprider sig från centrum till resten av regionen varit användbar.  Syfte och frågeställningar har besvarats med hjälp av en kvantitativ analys av statistik hämtad från SCB samt en litteraturanalys. Statistiken redovisas i form av tabeller och tematiska kartor som framarbetats i GIS. Litteraturen visade på ett ifrågasättande förhållningssätt där olika forskare diskuterar för- och nackdelar med tillväxtmotorer. Resultatet av de statistiska undersökningarna pekade på att Umeå och Karlstads relativa position har förändrats mellan åren 1990 och 2015. Däremot kunde det inte sättas någon regel för vilka kommuner som påverkades mest av tillväxtmotorerna. Tillväxtmotorerna är beroende av den arbetspendling samt de tjänster som övriga kommuner bidrar med samtidigt som de andra är lika beroende av den växande staden. Därigenom kan det diskuteras för att det inte är rättvist att tillväxtmotorerna får mer fokus inom den regionala planeringen.

The main purpose with this thesis is trying to understand the underlying factors of housing prices. The survey has been limited to Stockholm and the years 1990 to 2013. The independent variables were selected based on previous research. The real estate price index was then analysed using regression analysis and correlation analysis. The results have been compared with the previous research and with economic theories. The conclusion of the study is that the real interest rate and real disposable income, along with household preferences can explain a large part of the housing price surge. However, the preferences are exogenous variables in the general equilibrium model and therefore cannot be measured.

Uppsatsen behandlar betydelsen av näringslivsstrukturen för befolkningsutvecklingen. Utgångspunkt har varit vilken näringsstrukturen var i kommunerna i Uppsala, Västmanlands och Västerbottens län 1975. Hur har sambandet mellan andelen jordbruk och industri kontra tjänstenäringar påverkat befolkningsutvecklingen i kommunerna. Valet av län har gjorts utifrån ett typiskt industri län, Västmanland. Ett tjänstelän Uppsala och ett med tjänste- och industri struktur vid kusten och stor glesbefolkat inland, Västerbotten. Slutsatsen är att ju större tjänstesektor 1975 ju större befolkningsökning till 2010. Det motsatta har gällt för de som hade störst industrisektor 1975 där har det genomgående varit en befolkningsminskning.

The decision to close a delivery ward often brings conflict and harsh debate, also the legitimacy of the responsible politicians and the whole system is put to question. All over the world the political institutions are dominated by men, although the number of women in these institutions have increased most decisions makers are still men and that’s how the situation is in Sweden. When a delivery ward is closed the sceptical often point out that it´s unjust that men are deciding on an issue that don’t really affect them as much as their wives, daughters or sister, thereby it´s just non-logical that they have the power. In Sweden the question about healthcare is in the hands of the landsting (regions) which means that politicians from the whole region are deciding on these political dilemmas. This means that MP from other cities then the one that will be affected by an decision are able to decide, this could also question the legitimacy from an geographical point of view. In the following document I will analyse two events that occurred in Kronobergs Län in south Sweden, the first is in 1974 when the delivery ward was closed in Tingsryd and the second is when the same thing occurred in Ljungby year 2007.