Sammanfattning Det här arbetet handlar om skolkuratorernas arbetssituation från skolkuratorers perspektiv, med betoning på den nya skollagen som tillkom 2011. Genom att använda humankapitalteorin, är tanken att förklara behovet av skolkuratorer och hur arbetsplatsen psykosociala miljö påverkar kuratorer positivt och negativt. Genom en kvantitativ enkätstudie som skolkuratorer inom två län fick svara på, kunde svaren analyseras och förstås i en vidare bild. Skolkuratorerna i studien känner att de inte kan leva upp till skollagen och att det saknas ramar och förståelse över hus skolkuratorerna inom elevvården ska arbeta hälsofrämjande och förebyggande med de psykosociala frågorna inom skolan. / <p>140829</p>

I denna uppsats undersöks huruvida en reform med ekonomiska incitament påverkar hur stor andel dagar med föräldrapenning som tas ut av män. Med hjälp av paneldata för svenska kommuner görs en regressionsmodell som skattar mäns andel av föräldrapenninguttaget. Enligt resultatet av undersökningen har ekonomiska incitament betydelse för fördelningen av uttaget men hypotesen om att reformen skulle leda till ett ökat uttag får inget stöd. Även om resultatet kan ifrågasättas då data på kommunnivå används ges en indikation på att ekonomisk ersättning inte är den avgörande faktorn när det gäller den ojämna fördelningen av föräldrapenningdagar mellan män och kvinnor.

<p>I uppsatsen undersöks hur individers löner påverkas av föräldraledighet. Genom att skatta en</p><p>löneekvation på tvärsnittsdata för 2003 samt paneldata för åren 1998-2003 kan det konstateras</p><p>att det finns en signifikant skillnad mellan löneeffekterna hos kvinnor och män vid</p><p>föräldraledighet. Resultatet visar på en lägre löneeffekt än tidigare studier men verifierar</p><p>tidigare studiers mönster att mäns löner påverkas mer än kvinnors. Studien tyder på att dagens</p><p>flexibla föräldraförsäkring bidrar till att befästa kvinnor och mäns olika agerande och</p><p>bemötande på arbetsmarknaden. Ur detta perspektiv kan dagens föräldraförsäkringssystem ses</p><p>som ett dåligt fungerande styrmedel för en mer jämställd arbetsmarknad.</p>

I uppsatsen undersöks hur individers löner påverkas av föräldraledighet. Genom att skatta en löneekvation på tvärsnittsdata för 2003 samt paneldata för åren 1998-2003 kan det konstateras att det finns en signifikant skillnad mellan löneeffekterna hos kvinnor och män vid föräldraledighet. Resultatet visar på en lägre löneeffekt än tidigare studier men verifierar tidigare studiers mönster att mäns löner påverkas mer än kvinnors. Studien tyder på att dagens flexibla föräldraförsäkring bidrar till att befästa kvinnor och mäns olika agerande och bemötande på arbetsmarknaden. Ur detta perspektiv kan dagens föräldraförsäkringssystem ses som ett dåligt fungerande styrmedel för en mer jämställd arbetsmarknad.

Denna uppsats syftar till att studera hur könslönegapet, med kontroll för sedvanliga humankapitalvariabler samt sektortillhörighet, påverkas av matchningsprocessen på den svenska arbetsmarknaden. Detta har gjorts med hjälp av linjär regression och metoden minstakvadratskattningen, även kallad OLS (ordinary least squares). Den data som ligger till grund för undersökningen är tvärsnittsdata från Levnadsnivåundersökningen år 2010. Det teoretiska ramverk som studien tar avstamp i är den klassiska humankapitalteorin vars antagande är att utbildning är en investering för individen som höjer dennes produktivitet och därigenom leder till en högre framtida lön. Dock har tidigare forskning visat att utbildningens avkastning står i relation till arbetets utbildningskrav, där en överutbildad person får avsevärt lägre avkastning för de år som dennes utbildning överskrider arbetskravet i jämförelse med en rätt matchad person. Resultaten i denna studie visar att det finns ett könslönegap i Sverige som uppgår approximativt till 14 procent utan hänsyn tagen till några lönepåverkande faktorer, men att matchningsprocessen på den svenska arbetsmarknaden inte tycks påverka könslönegapet. Studiens centrala hypotes, att könslönegapet minskar när hänsyn tas till skillnader mellan män och kvinnor avseende humankapital, sektortillhörighet och matchningsprocessen, finner med andra ord inget stöd i data.

<p>Att det finns löneskillnader mellan kvinnor och män är ett välutforskat faktum. Vi vet också att skillnaderna var större förr och att vi har gått mot en positiv utveckling med mer jämställda löner.Studiens syfte är att mer ingående undersöka hur lönerna skiljer sig åt mellan kvinnor och män inom olika yrkesklasser. Frågorna vi ställer oss är om könslönegapet ser olika ut inom olika yrkesklasser och om förhållandet mellan lön och individ- och jobbegenskaper såsom utbildningslängd, år i förvärvsarbete, senioritet på arbetsplatsen, sektor, utbildningskrav, upplärningstid, antal underställda och antal minderåriga barn i hushållet, ser olika ut inom dessa klasser.För att ge undersökningen en bred bakgrund kommer vi att redogöra för humankapitalteorin, teorin om kompenserande löneskillnader och ett antal diskrimineringsteorier. Vidare ska vi även titta på tidigare forskning kring ämnet löneskillnader.Vi har valt att använda oss av multipel regressionsanalys då detta möjliggör att se till många oberoende variabler och samtidigt se den separata effekten för varje enskild variabel. Vi har i vår analys gjort tre separata multipla regressioner. En för kvinnor, en för män och en för båda könen tillsammans. Data är hämtad från Levnadsnivåundersökningen år 2000 (LNU2000). Vi har begränsat vårt urval till att endast omfatta personer som vid intervjutillfället var yrkesverksamma. Intervjupersonernas yrkesklasser bestämdes utifrån socioekonomisk indelning (SEI). Den beroende variabeln vi undersöker är bruttotimlönResultatet visar att män tjänar mer än kvinnor men att det skiljer sig åt mellan de olika yrkesklasserna ifråga om hur mycket mer männen tjänar. De yrkesklasser som visar på de högsta skillnaderna mellan män och kvinnor är lägre tjänstemän och högre tjänstemän. Vidare kvarstår en lönepremie för män i alla fem klasser, efter att vi kontrollerat för de olika individ- och yrkesspecifika egenskaperna. Den största lönepremien för män hittar vi bland lägre tjänstemän.</p>

Att det finns löneskillnader mellan kvinnor och män är ett välutforskat faktum. Vi vet också att skillnaderna var större förr och att vi har gått mot en positiv utveckling med mer jämställda löner.Studiens syfte är att mer ingående undersöka hur lönerna skiljer sig åt mellan kvinnor och män inom olika yrkesklasser. Frågorna vi ställer oss är om könslönegapet ser olika ut inom olika yrkesklasser och om förhållandet mellan lön och individ- och jobbegenskaper såsom utbildningslängd, år i förvärvsarbete, senioritet på arbetsplatsen, sektor, utbildningskrav, upplärningstid, antal underställda och antal minderåriga barn i hushållet, ser olika ut inom dessa klasser.För att ge undersökningen en bred bakgrund kommer vi att redogöra för humankapitalteorin, teorin om kompenserande löneskillnader och ett antal diskrimineringsteorier. Vidare ska vi även titta på tidigare forskning kring ämnet löneskillnader.Vi har valt att använda oss av multipel regressionsanalys då detta möjliggör att se till många oberoende variabler och samtidigt se den separata effekten för varje enskild variabel. Vi har i vår analys gjort tre separata multipla regressioner. En för kvinnor, en för män och en för båda könen tillsammans. Data är hämtad från Levnadsnivåundersökningen år 2000 (LNU2000). Vi har begränsat vårt urval till att endast omfatta personer som vid intervjutillfället var yrkesverksamma. Intervjupersonernas yrkesklasser bestämdes utifrån socioekonomisk indelning (SEI). Den beroende variabeln vi undersöker är bruttotimlönResultatet visar att män tjänar mer än kvinnor men att det skiljer sig åt mellan de olika yrkesklasserna ifråga om hur mycket mer männen tjänar. De yrkesklasser som visar på de högsta skillnaderna mellan män och kvinnor är lägre tjänstemän och högre tjänstemän. Vidare kvarstår en lönepremie för män i alla fem klasser, efter att vi kontrollerat för de olika individ- och yrkesspecifika egenskaperna. Den största lönepremien för män hittar vi bland lägre tjänstemän.

Var fjärde elev som påbörjar studier i den svenska gymnasieskolan avslutar inte studierna med fullständiga betyg inom fyra år. Forskning visar att elever som hoppar av sina studier lider större risk att hamna utanför arbetsmarknaden, vilket bortsett från det personliga lidandet leder till samhällsekonomiska kostnader. Många ekonomer har beskrivit värdet på det humankapital som ackumuleras under studietiden samt den signaleringseffekt det innebär på arbetsmarknaden att klarat av en gymnasieutbildning. Syftet med denna studie är att få ökad förståelse kring de potentiella effekterna av det ESF-finansierade projektet Plug In som pågick i 47 kommuner mellan 2012–2015 och är det i särklass största nationella projektet för att motverka studieavhoppen i de svenska gymnasieskolorna. Den sammanlaga kostnaden för projektet var närmare 200 miljoner kronor och idag finns det en uppföljare till projektet, kallat Plug In 2.0. En kvantitativ effektutvärdering av Plug In utfördes av Ramböll 2015, en utvärdering som inte kunde påvisa några signifikanta effekter som kunde bindas till insatsen i antalet avbrott för de kommuner med åtminstone en skola som deltog i projektet. Nysläppt data från Skolverket över andel elever som på skolenhetsnivå avslutat sina studier med fullständiga gymnasiebetyg har gett möjligheterna till denna mer pregnanta utvärdering där effekterna på längre sikt för första gången undersöks. Skolor i Göteborgsregionens Kommunförbund som deltog i projektet har matchats med skolor av liknande karaktär i jämförbara kommuner och med hjälp av en Difference-in-Difference modell mäts projektets sannolika påverkan av deltagare i projektet.