<p>Efter en tid av stabila utdelningsnivåer har ett flertal svenska börsnoterade bolag sänkt sina utdelningar under 2009. För att undersöka hur marknaden reagerar på en förändring i utdelningsnivå kan utdelningars signaleffekter studeras. Syftet med studien är att undersöka om det föreligger ett samband mellan ett företags utdelningsnivå och dess signaleffekter samt att undersöka eventuella skillnader i förändring av utdelningsnivå för räkenskapsåren 2007 och 2008. Vidare syftar vi även till att undersöka om annan information har en signaleffekt och därför studeras tre kontrollvariabler; räntabilitet på eget kapital, skuldsättningsgrad och kassaberedskap.Studien utgår från teorin om den effektiva marknaden och principal-agentteorin. En kvantitativ metod har använts för att inhämta data från 55 olika bolag från Stockholmsbörsens Large-cap och Mid-cap listor. För att undersöka sambandet mellan signaleffekter och utdelningar har multipla regressionsanalyser genomförts. Studien visar inte att ett samband föreligger mellan förändring i utdelningsnivå och signaleffekter för något av de studerande åren. Trots detta kan vi utifrån en sammanställning av de studerade bolagen konstatera att en förändring i utdelningsnivå har skett mellan 2007 och 2008. Det tyder på att det finns en stark tilltro till utdelningar som signalverktyg hos företagsledningar. Vad gäller studiens kontrollvariabler kan vi se att det föreligger ett samband mellan kassaberedskap och signaleffekter för 2007. För 2008 finns ett samband mellan räntabilitet på eget kapital och signaleffekter samt skuldsättningsgrad och signaleffekter.</p>

<p>I uppsatsen undersöks hur individers löner påverkas av föräldraledighet. Genom att skatta en</p><p>löneekvation på tvärsnittsdata för 2003 samt paneldata för åren 1998-2003 kan det konstateras</p><p>att det finns en signifikant skillnad mellan löneeffekterna hos kvinnor och män vid</p><p>föräldraledighet. Resultatet visar på en lägre löneeffekt än tidigare studier men verifierar</p><p>tidigare studiers mönster att mäns löner påverkas mer än kvinnors. Studien tyder på att dagens</p><p>flexibla föräldraförsäkring bidrar till att befästa kvinnor och mäns olika agerande och</p><p>bemötande på arbetsmarknaden. Ur detta perspektiv kan dagens föräldraförsäkringssystem ses</p><p>som ett dåligt fungerande styrmedel för en mer jämställd arbetsmarknad.</p>

Efter en tid av stabila utdelningsnivåer har ett flertal svenska börsnoterade bolag sänkt sina utdelningar under 2009. För att undersöka hur marknaden reagerar på en förändring i utdelningsnivå kan utdelningars signaleffekter studeras. Syftet med studien är att undersöka om det föreligger ett samband mellan ett företags utdelningsnivå och dess signaleffekter samt att undersöka eventuella skillnader i förändring av utdelningsnivå för räkenskapsåren 2007 och 2008. Vidare syftar vi även till att undersöka om annan information har en signaleffekt och därför studeras tre kontrollvariabler; räntabilitet på eget kapital, skuldsättningsgrad och kassaberedskap.Studien utgår från teorin om den effektiva marknaden och principal-agentteorin. En kvantitativ metod har använts för att inhämta data från 55 olika bolag från Stockholmsbörsens Large-cap och Mid-cap listor. För att undersöka sambandet mellan signaleffekter och utdelningar har multipla regressionsanalyser genomförts. Studien visar inte att ett samband föreligger mellan förändring i utdelningsnivå och signaleffekter för något av de studerande åren. Trots detta kan vi utifrån en sammanställning av de studerade bolagen konstatera att en förändring i utdelningsnivå har skett mellan 2007 och 2008. Det tyder på att det finns en stark tilltro till utdelningar som signalverktyg hos företagsledningar. Vad gäller studiens kontrollvariabler kan vi se att det föreligger ett samband mellan kassaberedskap och signaleffekter för 2007. För 2008 finns ett samband mellan räntabilitet på eget kapital och signaleffekter samt skuldsättningsgrad och signaleffekter.

I uppsatsen undersöks hur individers löner påverkas av föräldraledighet. Genom att skatta en löneekvation på tvärsnittsdata för 2003 samt paneldata för åren 1998-2003 kan det konstateras att det finns en signifikant skillnad mellan löneeffekterna hos kvinnor och män vid föräldraledighet. Resultatet visar på en lägre löneeffekt än tidigare studier men verifierar tidigare studiers mönster att mäns löner påverkas mer än kvinnors. Studien tyder på att dagens flexibla föräldraförsäkring bidrar till att befästa kvinnor och mäns olika agerande och bemötande på arbetsmarknaden. Ur detta perspektiv kan dagens föräldraförsäkringssystem ses som ett dåligt fungerande styrmedel för en mer jämställd arbetsmarknad.