<p>Inom Polisen finns ett behov av att renodla verksamheten, då de med åren fått ökade administrativa kostnader. Ett projekt startades inom Polisen och Statens kriminaltekniska laboratorium, där all ekonomi- och personaladministration ute på myndigheterna samlades på ett och samma ställe i ett servicecenter förlagt till Linköping. Syftet med studien är att utvärdera hur måluppfyllelsen för de mål som sattes upp för projektet upplevs. Studien är av kvalitativ karaktär, med en fallstudieliknande ansats, där 18 intervjuer genomfördes med de anställda på servicecentret, samt flertalet ur projektets styrgrupp.</p><p>Resultatet av studien är att organisationen har kommit långt med måluppfyllelsen, men att man inte har nått riktigt ända fram då studien visar att åtta av elva mål är helt uppfyllda i nuläget. Tre mål är alltså ännu inte helt uppfyllda, vilket kan bero på att många av målen är otydliga, kan tolkas olika och inte är så väl förankrade hos de anställda. Att utgå från några kriterier för hur mål bör formuleras tros förbättra måluppfyllelsen, men då organisationen ändå har lyckats uppfylla målen relativt väl är det ingen förutsättning för att lyckas. Då centret ännu inte är helt färdigt, utan på några års sikt skall utökas till att omfatta alla polismyndigheter i landet, tros många mål leva kvar och en bättre måluppfyllelse uppnås allt eftersom fler myndigheter ansluter sig till centret.</p> / <p>The Swedish Police has increased its administrative costs during the years making the ordinary police work suffer. A project started within The Swedish Police and The Swedish National Laboratory of Forensic Science. The project aimed to establish a shared service center for personnel and business administration. The aim of this study is to evaluate whether the goals of the project have been reached or not. The study has a qualitative approach and is mainly based on 18 interviews with the employees at the shared service center and the directors of the four authorities. The result of the study is that the organization has come a long way in reaching the goals, and has today reached 8 out of the 11 goals for the project. The reasons for there being 3 goals left to reach may be that the goals are unclear and not so well anchored among the employees. Using criterias in formulating goals is thought to make it easier to fulfil the goals. Since the organization has fulfilled the goals quite well even though it has not followed all of the criterias, there is no guarantee for success to follow the criterias in formulating goals. Since the shared service center is not yet complete, but should in a few years include all police authorities in the country. Some goals should still be used and the goals will probably reach better goal performance as more authorities are added to the shared service center.</p>

Inom Polisen finns ett behov av att renodla verksamheten, då de med åren fått ökade administrativa kostnader. Ett projekt startades inom Polisen och Statens kriminaltekniska laboratorium, där all ekonomi- och personaladministration ute på myndigheterna samlades på ett och samma ställe i ett servicecenter förlagt till Linköping. Syftet med studien är att utvärdera hur måluppfyllelsen för de mål som sattes upp för projektet upplevs. Studien är av kvalitativ karaktär, med en fallstudieliknande ansats, där 18 intervjuer genomfördes med de anställda på servicecentret, samt flertalet ur projektets styrgrupp. Resultatet av studien är att organisationen har kommit långt med måluppfyllelsen, men att man inte har nått riktigt ända fram då studien visar att åtta av elva mål är helt uppfyllda i nuläget. Tre mål är alltså ännu inte helt uppfyllda, vilket kan bero på att många av målen är otydliga, kan tolkas olika och inte är så väl förankrade hos de anställda. Att utgå från några kriterier för hur mål bör formuleras tros förbättra måluppfyllelsen, men då organisationen ändå har lyckats uppfylla målen relativt väl är det ingen förutsättning för att lyckas. Då centret ännu inte är helt färdigt, utan på några års sikt skall utökas till att omfatta alla polismyndigheter i landet, tros många mål leva kvar och en bättre måluppfyllelse uppnås allt eftersom fler myndigheter ansluter sig till centret. / The Swedish Police has increased its administrative costs during the years making the ordinary police work suffer. A project started within The Swedish Police and The Swedish National Laboratory of Forensic Science. The project aimed to establish a shared service center for personnel and business administration. The aim of this study is to evaluate whether the goals of the project have been reached or not. The study has a qualitative approach and is mainly based on 18 interviews with the employees at the shared service center and the directors of the four authorities. The result of the study is that the organization has come a long way in reaching the goals, and has today reached 8 out of the 11 goals for the project. The reasons for there being 3 goals left to reach may be that the goals are unclear and not so well anchored among the employees. Using criterias in formulating goals is thought to make it easier to fulfil the goals. Since the organization has fulfilled the goals quite well even though it has not followed all of the criterias, there is no guarantee for success to follow the criterias in formulating goals. Since the shared service center is not yet complete, but should in a few years include all police authorities in the country. Some goals should still be used and the goals will probably reach better goal performance as more authorities are added to the shared service center.

Rätten till politisk delaktighet är en central kärna i MR-perspektivet. Syftet med denna studie var att undersöka om medborgardialog, initierade av kommuner, bidrar till främjandet av politisk delaktighet och inkludering av utrikes födda kvinnor. Med avstamp från den deliberativa demokratimodellen och med hjälp av centrala begrepp såsom deltagande, politisk jämlikhet och grupprepresentation så har studien på övergripande plan kunnat undersöka hur svenska kommuner tillämpar medborgardialog och i vilken utsträckning kvinnor blir inkluderade respektive exkluderade. Efter att ha undersökt tre olika kommuner med högst andel utrikes födda kvinnor så visar resultatet på att medborgardialog är ett effektivt instrument för att främja politisk delaktighet i en svensk kontext. Kommunernas fortsatta arbete med att utveckla medborgardialogerna är därför av största vikt och i synnerhet genom att utveckla riktlinjer explicit för att inkludera utrikes födda kvinnor.

The interactions between Medicago truncatula and Phytophthora medicaginis were examined using skl, a mutant blocked in ethylene perception, and a range of wild accessions of this plant species. P. medicaginis infection of M. truncatula plants resulted in compatible responses, whereas the mutant genotype was found to be hyper-susceptible to the pathogen. Phytophthora reproduction and colonization rates of Medicago tissues supported this conclusion. Infection of skl with different pathogens reinforced this observation. Ethylene production in infected A17 and skl roots showed reduced ethylene evolution in the mutant and suggested that a positive feedback loop, known as autocatalytic ethylene production, amplified the ethylene signal. To complement the study, expression analyses of defense response genes in this interaction were studied by real time RTPCR of Phytophthora-infected and mock-infected roots. The genes analyzed were PAL, CHS, IFR, ACC oxidase, GST, and PR10. The sequences needed for the analysis were found through the scrutiny of the M. truncatula EST database employing phylogenetics and bio-informatics tools. In A17 all the genes studied were up-regulated, although the specific gene expression patterns differed. The comparison of gene expression between A17 and skl genotypes allowed the differentiation between ethylene-dependent and ethylene-independent responses. Discrete results showed that ACC oxidase homologues were downregulated in the ethylene perception mutant, corroborating the ethylene observations. However, the expression of genes involved in the phenylpropanoid metabolism was increased in skl relative to A17, suggestive of an antagonism between the ethylene perception pathway and the regulation of the phenylpropanoid pathway. This result implied that Medicago phytoalexins accumulate in the disease interaction, but raised questions about their role in resistance to Phytophthora infection. This study establishes a link between mechanisms that regulate symbiotic infection and the regulation of disease resistance to Oomycete pathogens, especially P. medicaginis. The results served to identify a series of Phytophthora-induced genes, which remain pathogen-responsive even in the absence of a functional ethylene perception pathway. While it is possible that the products of these genes are involved in resistance to P. medicaginis, the present results demonstrate that ethylene perception is required for resistance.

Abstract Purpose: The purpose of this thesis was to examine to which extant the politically governed organization, Swedish association of local authorities and local regions (SALAR), has been mediatized. Furthermore the purpose was to examine how SALAR being a Meta-organization affected the mediatization process. To accomplish this the thesis studied how SALAR organized themselves internally in order to form opinion through the media in one of their prioritized issues. A further purpose was to equalize SALAR’s mediatization process with the mediatization process for the whole political system.  Method: This is a qualitative study which the gathered material has been collected through two types of methods, semi structured interviews and field observations. Material: A total of eight interviews were made distributed over three departments inside SALAR. Furthermore four observations were made to supplement the interviews. Findings: The general findings of this study shows that SALAR has been mediatized through organizing in way which signals adaptation to media logic. However, contrary too much of what the literature tells about political mediatization, SALAR adapts to media logic to be able to use the media as an arena for the messages and stories they want to tell. Which means that the adaption isn’t only forced but they are able to make the most of that adaption. SALAR from a Meta organizational perspective shows that it does not affect the actual mediatization process, only that using members as examples enforces the content, which later forms opinion. Concluding, no evidence can be found the supports the notion that SALAR’s mediatization process can be equalled to the meditization process for the whole political system. / Sammanfattning   Syfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka i vilken grad den politiskt styrda organisation SKL blivit medialiserad. Dessutom studera hur SKL i egenskap av att vara metaorganisation påverkar hur denna medialisering sker. För att åstadkomma detta undersöks hur SKL organiserar sig internt för att kunna bedriva medial opinionsbildning inom en av deras prioriterade verksamhetsfrågor, ökat bostadsbyggande. Därtill var ett ytterligare syfte att likställa SKL:s medialiseringsprocess mot medialiseringsprocesserna för hela det politiska systemet.   Metod: Det här är en kvalitativ studie där insamling av det empiriska materialet har skett genom semi-strukturerade intervjuer och fältobservationer.   Material: Totalt åtta intervjuer genomfördes. Fyra tycken från avdelningen för kommunikation, tre från avdelningen tillväxt och samhällsbyggnad och en från avdelningen VD-stab. Därtill har fyra observationer genomförts för att komplettera de intervjuer som gjorts.   Resultat: Resultatet av undersökningen visar att SKL har blivit medialiserad utifrån två definierade medialiseringsfaser. Det betyder att SKL anpassar sig till medielogik för att kunna möta mediernas behov. Resultatet visar att denna anpassning görs för att kunna använda media som en arena för de budskap som man vill förmedla i opinionsbildande syften inom bostadsfrågan vilket skiljer sig från vad mycket av litteraturen om politisk medialisering säger. SKL som metaorganisationen har också inga stora problem med att hantera sina medlemmar in denna medialiseringsprocess och har heller ingen påverkan på hur den sker. Däremot kan SKL som metaorganisation förstärka sitt innehåll i de mediala produkter som produceras i syftet att vara opinionsbildande. Inga övertygande bevis kan dock inte göras för att se SKL:s medialisering som en representant för medialiseringen av det hela politiska systemet. Det här på grund av att SKL som organisationen har ett annat sätt att vara verksam på vilket gör att deras anpassning till medielogik inte med säkerhet går att säga är densamma som anda politiska institutionernas anpassning.

Internet of Things blir allt mer vanligt och inkluderas redan på vissa ställen i till exempel stadsplaner förnybyggnationer men finns även i smarta kontor och infrastruktur. Det finns en uppsjö med privatägdaföretag som specialiserat sig på IoT-lösningar och tillämpningar av detta på olika delar i samhället. Det ärredan på tal att installera IoT sensorer i vattenledningar till exempel så att underhåll kan förutses och därmedminska avvikelser av tillförsel samt minska eventuella förlust.I den här kvalitativa undersökning har vi studerat hur IoT används i kommuner, vad de tror IoT har förframtid i Sveriges kommuner samt hur de ser att IoT kan användas för att skapa nytta i kommunalaverksamheter, men också vad som kan tänkas vara ett hinder som står i vägen för att realisera detta.Efter att ha intervjuat ett antal kommuner över hela Östergötlands län har vi funnit att det i nuläget intefinns så mycket IoT i kommunerna och att det beror på flera orsaker. En av dem är att det råder brist påregelverk som behandlar IoT men även standardisering av IoT och vad införande av IoT lösningar faktisktinnebär i kommun eller stadssammanhang. Vad ska man satsa på? Om detta råder det osäkerhet, däremotom det fanns konkreta exempel med direkt verksamhetsnytta skulle det nog vara skillnad. Detta kanDigitaliseringsmyndigheten som kommer till hösten eventuellt råda bot på, men det verkar som att derasroll inte är så väldefinierad, och det märktes när vi pratade med respondenterna. De hade olikaförhoppningar av vad myndigheten kan bistå med eller vad deras arbete kommer att mynna ut i.Vi har även upptäckt att det inte finns några krav på statens sida på att kommunerna tar fram en strategisom behandlar IoT men även digitaliseringsstrategi. Trots detta har ett par respondenter redan endigitaliseringsstrategi eller jobbade på det.En annan orsak är att de finansiella medel kommunerna har i nuläget inte räcker till för en digital satsning,medlen behövs för att underhålla verksamheten. En kommuns fokus är alltid verksamheten ochmedborgarna. Om begränsade medel tvingar till ett val mellan investering i tekniska möjligheter, även omde kan generera större vinst i längden, och verksamhetsutveckling av annan form eller underhåll, kommeralltid verksamheten först. Som en av respondenterna förklarade, att om valet står mellan att bygga en nyförskola eller att investera i ett nytt teknikprojekt är det ganska självklart vart pengarna slutligen går. / The Internet of Things is becoming more common and more common and is already included in someplaces such as city plans for new buildings, in smart offices and infrastructure. There is a wealth ofprivately-owned companies specializing in IoT solutions and application of this to different parts of society.A great example is installing IoT sensors in water pipes so that maintenance can be foreseen, thus reducingsupply deviations and reducing any losses.In this qualitative bachelor thesis, we have investigated how IoT is used in municipalities, what they thinkIoT has to offer the future of Sweden's municipalities and how they see IoT can be used to create utility inmunicipal activities, but also what may be an obstacle in the process of realizing this.After interviewing a few of the municipalities across Östergötland County we have found that currentlythere are few IoT solutions in the municipalities and that it is due to several reasons. One of them is thelack of regulations that deal with IoT, but also the lack of standardisation of IoT, and what the introductionof IoT solutions would entail in municipalities or towns. What to invest in? There is some uncertainty there.If there were concrete examples of direct municipial operation benefit that would probably be a difference.This might possibly be resolved by the Digitaliseringsmyndigheten which will be established in the autumnhowever it seems that their role is not so well-defined, which we noticed when we spoke to respondents.They had different hopes of what the government can assist with or what their work would result in.We have discovered that there is no requirement for the state to provide municipalities with a strategy thataddresses the IoT or a digitization strategy. Nevertheless, a couple of respondents already have a digitizationstrategy or were working on it.Another reason is that the funds the municipalities currently have is not enough for such a venture, thosefunds are necessary to maintain and keep the municipal operation running. A municipality's focus is alwaysthe business and the citizens. If limited funds force a choice between investment in technical capabilities,although they can generate greater profit in the long run, and operational development of other forms ormaintenance, the operation will always come first. As one of the respondents explained, if the choice isbetween building a new preschool or investing in a new technology project, it is obvious where the moneyends up.

<p>För att komma till rätta med kommunernas och landstingens mångåriga underskott i början av 1990-talet, infördes god ekonomisk hushållning år 1992 för att skapa balans mellan inkomster och utgifter. Då det inte finns någon tydlig definition på god ekonomisk hushållning infördes balanskravet år 1998 som ett komplement. Balanskravet innebär att intäkterna ska vara större än kostnaderna, det vill säga att ekonomin ska vara i balans. Grundtanken och syftet med införandet av balanskravet är att varje generation ska bära ansvar för de kostnader som den generationen beslutar om och konsumerar samt skapa en långsiktig stabil utveckling av ekonomin. Om en kommun inte får ekonomin i balans och redovisar underskott ska det negativa resultatet enligt 8kap 5a§ Kommunal Lagen kompenseras inom tre år om det inte föreligger synnerliga skäl och kan därmed frångå en budget i balans. Balanskravet fyller sin funktion men när balanskravet utformades tog inte lagstiftaren hänsyn till kommuner med stark ekonomi utan kravet är främst utformat för kommuner med svag ekonomi, vilket skapat inlåsningseffekter av överskotten från kommuner med stark ekonomi. Kritiken av balanskravets utformning har belysts än mer på grund av lågkonjunkturens effekt, och även gjort regeringen medveten om problemet. Därför finns det intresse att undersöka hur en kommun med stark respektive svag ekonomi hanterar balanskravet.</p><p> </p><p>Syftet med studien är att undersöka hur Västerås kommun och Eskilstuna kommun hanterar balanskravet.</p><p> </p><p>För att analysera och förstå hur de två utvalda kommunerna hanterar balanskravet utifrån deras ekonomiska förutsättningar har den kvalitativa metoden använts för att uppnå en djupare förståelse.  Dessutom har den deskriptiva/induktiva metoden använts för att ta reda på varför de normativa teorierna inte varit framgångsrika i olika sammanhang. För att göra en jämförelse har en enhetlig analysmodell konstruerats för att påvisa kommunernas finansiella styrka.</p><p> </p><p>Resultatet av undersökningen visar att Västerås kommun och Eskilstuna kommun har olika förhållningssätt till hur de hanterar balanskravet. Slutsatsen visar att balanskravet inte är utformat och anpassat för att hantera konjunktursvängningar. Även att kommuner med stark ekonomi hämmas av inlåsningseffekten, detta har gjort att kommunerna själva skapat egna lösningar som fyller olika funktioner inom respektive kommun. Dessa lösningar går inte att finna i förarbetena till regelverket, men grundtanken i lösningarna har varit densamma; att underlätta hanteringen av konjunktursvängningar och komma runt inlåsningseffekterna.</p> / <p>To cope with the municipalities and county councils perennial deficits in the early 1990s, the concept of good financial management was inserted in 1992 to create a balance between income and expenditure. When there is no existing clear definition of the concept good financial management, introduced as a complement a specific demand of balance in 1998. The demand of balance means that revenue shall be larger than the costs, that are the economy shall be in balance. The basic idea and intent with insertion of demand of balance is that each generation in the municipalities, shall take responsibility for the cost they decides whether and consume, and create a long-term stable development of economy. If a municipalities not achieve to get the economy in balance and declare a deficit, shall the negative outcome according 8kap 5a§ Local Government Act compensated within three years unless there is no existing especial reasons, and can therefore depart from a budget in balance. The demand of balance satisfies its own intent and basic idea, but when the demand of balance was explicate did not the lawmaker make allowances to municipalities with a strong financial position. The demand of balance is specific explicated for municipalities with a weak financial position, which created the lock-in effects of the surpluses for municipalities with a strong financial position. Criticism of the demand of balance has been elucidated more because of the impact of the recession effect, and also made the Government aware about the problem. There is therefore of interest to investigate how a municipality with a strong respective a weak financial position manage the demand of balance.</p><p> </p><p>The purpose of the study is to investigate how Västerås municipality and Eskilstuna municipality manages the demand of balance.</p><p> </p><p>To analyze and understand how the two selected municipalities manage demand of balance based on their economic prerequisites have the qualitative methodology been applied to achieve a deeper understanding.  In addition, the descriptive/inductive method used to determine why the normative theories have not been successful in different contexts. To make a comparison, a unified analytical model has been designed to demonstrate the financial strength of the municipalities.</p><p> </p><p>The results of the study show that Västerås municipality and Eskilstuna municipality has different approaches to how they manage the demand of balance. The conclusion indicates that the demand of balance is not explicated and adapted to handle cyclical fluctuations. Although the municipality with a strong economy is hampered by the lock-in effect, this has meant that the municipalities created their own solutions that serve different functions in each municipality. These solutions cannot be found in the legislative history of the regulatory framework, but the basic idea of the solutions has been the same; to facilitate the handling of cyclical fluctuations and get around the lock-in effects.</p>

För att komma till rätta med kommunernas och landstingens mångåriga underskott i början av 1990-talet, infördes god ekonomisk hushållning år 1992 för att skapa balans mellan inkomster och utgifter. Då det inte finns någon tydlig definition på god ekonomisk hushållning infördes balanskravet år 1998 som ett komplement. Balanskravet innebär att intäkterna ska vara större än kostnaderna, det vill säga att ekonomin ska vara i balans. Grundtanken och syftet med införandet av balanskravet är att varje generation ska bära ansvar för de kostnader som den generationen beslutar om och konsumerar samt skapa en långsiktig stabil utveckling av ekonomin. Om en kommun inte får ekonomin i balans och redovisar underskott ska det negativa resultatet enligt 8kap 5a§ Kommunal Lagen kompenseras inom tre år om det inte föreligger synnerliga skäl och kan därmed frångå en budget i balans. Balanskravet fyller sin funktion men när balanskravet utformades tog inte lagstiftaren hänsyn till kommuner med stark ekonomi utan kravet är främst utformat för kommuner med svag ekonomi, vilket skapat inlåsningseffekter av överskotten från kommuner med stark ekonomi. Kritiken av balanskravets utformning har belysts än mer på grund av lågkonjunkturens effekt, och även gjort regeringen medveten om problemet. Därför finns det intresse att undersöka hur en kommun med stark respektive svag ekonomi hanterar balanskravet.   Syftet med studien är att undersöka hur Västerås kommun och Eskilstuna kommun hanterar balanskravet.   För att analysera och förstå hur de två utvalda kommunerna hanterar balanskravet utifrån deras ekonomiska förutsättningar har den kvalitativa metoden använts för att uppnå en djupare förståelse.  Dessutom har den deskriptiva/induktiva metoden använts för att ta reda på varför de normativa teorierna inte varit framgångsrika i olika sammanhang. För att göra en jämförelse har en enhetlig analysmodell konstruerats för att påvisa kommunernas finansiella styrka.   Resultatet av undersökningen visar att Västerås kommun och Eskilstuna kommun har olika förhållningssätt till hur de hanterar balanskravet. Slutsatsen visar att balanskravet inte är utformat och anpassat för att hantera konjunktursvängningar. Även att kommuner med stark ekonomi hämmas av inlåsningseffekten, detta har gjort att kommunerna själva skapat egna lösningar som fyller olika funktioner inom respektive kommun. Dessa lösningar går inte att finna i förarbetena till regelverket, men grundtanken i lösningarna har varit densamma; att underlätta hanteringen av konjunktursvängningar och komma runt inlåsningseffekterna. / To cope with the municipalities and county councils perennial deficits in the early 1990s, the concept of good financial management was inserted in 1992 to create a balance between income and expenditure. When there is no existing clear definition of the concept good financial management, introduced as a complement a specific demand of balance in 1998. The demand of balance means that revenue shall be larger than the costs, that are the economy shall be in balance. The basic idea and intent with insertion of demand of balance is that each generation in the municipalities, shall take responsibility for the cost they decides whether and consume, and create a long-term stable development of economy. If a municipalities not achieve to get the economy in balance and declare a deficit, shall the negative outcome according 8kap 5a§ Local Government Act compensated within three years unless there is no existing especial reasons, and can therefore depart from a budget in balance. The demand of balance satisfies its own intent and basic idea, but when the demand of balance was explicate did not the lawmaker make allowances to municipalities with a strong financial position. The demand of balance is specific explicated for municipalities with a weak financial position, which created the lock-in effects of the surpluses for municipalities with a strong financial position. Criticism of the demand of balance has been elucidated more because of the impact of the recession effect, and also made the Government aware about the problem. There is therefore of interest to investigate how a municipality with a strong respective a weak financial position manage the demand of balance.   The purpose of the study is to investigate how Västerås municipality and Eskilstuna municipality manages the demand of balance.   To analyze and understand how the two selected municipalities manage demand of balance based on their economic prerequisites have the qualitative methodology been applied to achieve a deeper understanding.  In addition, the descriptive/inductive method used to determine why the normative theories have not been successful in different contexts. To make a comparison, a unified analytical model has been designed to demonstrate the financial strength of the municipalities.   The results of the study show that Västerås municipality and Eskilstuna municipality has different approaches to how they manage the demand of balance. The conclusion indicates that the demand of balance is not explicated and adapted to handle cyclical fluctuations. Although the municipality with a strong economy is hampered by the lock-in effect, this has meant that the municipalities created their own solutions that serve different functions in each municipality. These solutions cannot be found in the legislative history of the regulatory framework, but the basic idea of the solutions has been the same; to facilitate the handling of cyclical fluctuations and get around the lock-in effects.

The aim of this thesis is to explore the institutional design of Participatory Budgeting (PB) in Sweden and how the design may contribute to realize central democratic goods. The study records the different PB experiences in Sweden and focuses on one particular case, which is the only case that successfully qualifies as a genuine PB-process according to international standards and definitions. To examine this, the following questions are asked: which municipalities in Sweden have implemented Participatory Budgeting? How can the institutional design of Participatory Budgeting be described and to what extent does it enable the realization of central democratic goods? To what extent does the institutional design enable the realization of the democratic goods inclusion, popular control, considered judgment and transparency? To what extent does the institutional design enable the realization of the institutional goods of efficiency and transferability? The study is based on an institutional theory of democracy. The method used is a mixed method ideal type analysis that combines document analysis, surveys and interviews. The results of the study indicates that the PB-institutions has multiple flaws regarding the way it enables the realization of numerous of the democratic goods analyzed. The institutional design does not pay enough attention to inclusion of different social groups including marginalized groups, popular control is restricted to issues of low political salience and the PB process does not live up to the transparency level expected from a democratic institution. On the other hand, the institutional design of the PB process does take into account some aspects of inclusion among the youth inhabitants and the process has been effective in the sense that it has delivered physical results quickly.

Den skadeståndsrättsliga principen om den skadelidandes skyldighet att begränsa sin skada ärväl känd och vedertagen i svensk rätt. Principen åberopas ofta som invändning iskadeståndstvister av alla slag, och har därmed stor praktisk betydelse. Principens köprättsligaoch försäkringsrättsliga motsvarigheter är generöst behandlade i doktrinen. På denskadeståndsrättsliga sidan förhåller det sig annorlunda – det här är första gången som ämnetblir tillägnat ett eget arbete i Sverige. Det finns många rättsfall där skadebegränsningsskyldigheten aktualiseras, men på grund avdomskälens utformning är rättsfallens värde som vägledning begränsat. Jag anser emellertid attuppmärksamheten inte bör överfokuseras på dessa. Intar man ett framåtblickande perspektiv,finns det gott om material och idéer att hämta från den övriga civilrätten, från rättsekonominoch – inte minst – från utlandet. Arbetets strukturella och metodologiska ramverk är utformatså, att största möjliga nytta kan dras av främmande källor utan att en djupgående (och oftastointressant) komparativ utredning av dessa källor behöver göras. Det huvudsakliga syftet med undersökningen var att definiera skadebegränsningsprincipensansvarsgräns. Med hänsyn till framställningen omfattning, hade det inte varit möjligt att göragrundliga utredningar av enskilda delproblem. Istället är arbetet fokuserat på att utrönaallmängiltiga riktlinjer, tankemönster och ledtrådar, dels för skadebegränsningsbedömningen isig, och dels för den tänkbara rättsutvecklingen. Ett flertal sådana riktlinjer har kunnatdefinieras, något utspridda över principens tillämpningsområde, och ibland även i sammanhangdär det inte är uppenbart att det är skadebegränsningshänsyn som styr. Samtidigt har åtskilligasystemiska problem uppdagats såväl i principens tillämpning som i den underliggandenormbildningen. Jag har ödmjukt lagt fram några lösningsförslag, med ändamålet att främja enmer rättssäker tillämpning av principen, dels på grundval av gällande rätt, och dels på grundvalav den tänkbara rättsutvecklingen på området. / The doctrine of avoidable loss is a generally recognized principle in Swedish law. The doctrine is often invoked in damage claim disputes of all kinds, and is therefore important in practice. There is plenty of legal literature where the doctrine is treated in the context of sales law and insurance law. On the tort law side, however, there is nothing – this is the first dedicated work on the subject in Sweden. There are many tort cases where the question of avoidable loss is actualized, but due to the way the courts articulate the grounds for their rulings, the cases provide little guidance for the future, and therefore have little value as precedent. This is not necessarily an obstacle to the study. On the contrary, when looking outwards, I have found a wealth of ideas and study material in other areas of civil law, in law and economics, and in foreign law. The structural and methodological framework of the thesis was designed to allow for extraction of material from foreign sources without needing to conduct a thorough (and often uninteresting) comparative study. The main purpose of the investigation was to define the boundaries of the claimant’s liability as imposed by the doctrine. Considering the limited scope of the thesis, it would not have been possible to deconstruct the subject into details and conduct thorough investigations of those. Instead, the work was focused on determining general guidelines, thought patterns and clues; both de lege lata and de lege ferenda. Multiple such guidelines could be defined in various contexts where the doctrine is applied, but also, interestingly, in certain contexts where it is not obvious that considerations of avoidable loss are decisive. Multiple systemic issues have also been found, both in the application of the doctrine and in the underlying norms. I have humbly put forward several suggestions on how these issues could be alleviated to promote legal certainty in the doctrine’s application, both today and in the future.