<p><strong>Bakgrund: </strong>Detaljhandeln har under de senare decennierna genomgått en förändring där större kedjor tar allt mer plats. Den levande debatten om vikten av småföretagandet i Sverige gör att frågan väcks om vad som händer med småföretagen i detaljhandelns utveckling. Samverkan kan vara ett sätt för småföretagen att konkurrera mot de större aktörerna. Småföretagaren beskrivs inte sällan ha en önskan om att arbeta självständigt och en stark vilja om hur det egna företaget ska drivas. Då två av tre småföretag ändå väljer att regelbundet samarbeta med andra företag är det av intresse att undersöka vad småföretagen har för motiv till samverkan.</p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med denna studie är att undersöka varför småföretag väljer att ingå organiserad samverkan. Vi vill därtill utreda vilken påverkan ett organiserat samarbete har på företagen.</p><p><strong>Studiens genomförande:</strong> Genom en telefonintervju, e-postintervjuer samt genom en enkätundersökning till medlemmarna i trädgårdshandelskedjan BoGrönt, har en fallstudie genomförts för att undersöka småföretagens motiv till att ingå organiserad samverkan.</p><p><strong>Resultat: </strong>Resultatet av studien visar att detaljhandelns utveckling har påverkat småföretagens motiv att samverka. Småföretagen har, genom att ingå organiserad samverkan, en förhoppning om att dra nytta av de skalfördelar, det erfarenhetsutbyte och den starkare förhandlingsposition som en större organisation kan skapa.</p> / <p><strong>Background:</strong> The Swedish retail market has during the last decades experienced a big change where the business chains are taking larger market shares. The constant debate about the importance of the small firm makes us wonder what is happening with the small firm in this development of the marketplace. Cooperation is one option for the small firm to be able to compete against the big business chains. The small entrepreneur is not seldom described as a person with a wish to work independently and with a strong opinion about how his or hers business should be run. Despite this description two out of three small firms choose to cooperate which makes it interesting to examine the small firm’s incentive to cooperate?</p><p><strong>Aim: </strong>The aim of this study is to examine why the small firm chooses to engage in organized cooperation. We will also find out what effects the cooperation has on the small firm.</p><p><strong>Completion of the study: </strong>With a telephone interview, e-mail interview and through a survey to the members of the gardening chain BoGrönt we have completed a case study to investigate the small firm’s incentives to cooperate.</p><p><strong>Findings:</strong> The findings of this study conducts that the development of the retail market has affected the small firms incentives to cooperate. The small firm has, by engaging in organized cooperation, a wish to make profits from the economies of scale, the exchange of experiences and the stronger bargaining position that a bigger organization creates.</p>

Bakgrund: Detaljhandeln har under de senare decennierna genomgått en förändring där större kedjor tar allt mer plats. Den levande debatten om vikten av småföretagandet i Sverige gör att frågan väcks om vad som händer med småföretagen i detaljhandelns utveckling. Samverkan kan vara ett sätt för småföretagen att konkurrera mot de större aktörerna. Småföretagaren beskrivs inte sällan ha en önskan om att arbeta självständigt och en stark vilja om hur det egna företaget ska drivas. Då två av tre småföretag ändå väljer att regelbundet samarbeta med andra företag är det av intresse att undersöka vad småföretagen har för motiv till samverkan. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka varför småföretag väljer att ingå organiserad samverkan. Vi vill därtill utreda vilken påverkan ett organiserat samarbete har på företagen. Studiens genomförande: Genom en telefonintervju, e-postintervjuer samt genom en enkätundersökning till medlemmarna i trädgårdshandelskedjan BoGrönt, har en fallstudie genomförts för att undersöka småföretagens motiv till att ingå organiserad samverkan. Resultat: Resultatet av studien visar att detaljhandelns utveckling har påverkat småföretagens motiv att samverka. Småföretagen har, genom att ingå organiserad samverkan, en förhoppning om att dra nytta av de skalfördelar, det erfarenhetsutbyte och den starkare förhandlingsposition som en större organisation kan skapa. / Background: The Swedish retail market has during the last decades experienced a big change where the business chains are taking larger market shares. The constant debate about the importance of the small firm makes us wonder what is happening with the small firm in this development of the marketplace. Cooperation is one option for the small firm to be able to compete against the big business chains. The small entrepreneur is not seldom described as a person with a wish to work independently and with a strong opinion about how his or hers business should be run. Despite this description two out of three small firms choose to cooperate which makes it interesting to examine the small firm’s incentive to cooperate? Aim: The aim of this study is to examine why the small firm chooses to engage in organized cooperation. We will also find out what effects the cooperation has on the small firm. Completion of the study: With a telephone interview, e-mail interview and through a survey to the members of the gardening chain BoGrönt we have completed a case study to investigate the small firm’s incentives to cooperate. Findings: The findings of this study conducts that the development of the retail market has affected the small firms incentives to cooperate. The small firm has, by engaging in organized cooperation, a wish to make profits from the economies of scale, the exchange of experiences and the stronger bargaining position that a bigger organization creates.

Hur går opinions- och lobbyingarbete till i tjänstesektorns största intresseorganisation? Avhandlingen är en inifrånskildring baserad på flera månaders observationer och handlar på ett empiriskt plan om en ny era för den svenska modellen. Här beskrivs hur en av de gamla arbetsgivarorganisationerna, Almega, får en ny uppgift: att bli en röst för den nya, framväxande tjänstesektorn, och därmed ta på sig nya uppgifter som opinionsbildare och förhandlare när Svenskt Näringsliv tagit ett kliv tillbaka. På ett mer generellt plan formulerar avhandlingen organisationsteoretiska bidrag till vår förståelse om strategisk kommunikation och lobbying. Avhandlingens analys visar hur organisationer med andra organisationer som medlemmar skapar en möjlighet för sina medlemmar att göra sig hörda och att bli aktörer med en passande identitet. Här utvecklas en teori om hur vi kan förstå sådana metaorganisationer: varför de ofta har så många organisationsnivåer och hur dessa både konkurrerar och samverkar med varandra för att göra det möjligt för både dem själva och medlemmarna att bli aktörer och skaffa sig inflytande. / Diss. Stockholm : Handelshögskolan i Stockholm, 2011

Sedan 1993 har ett trettiotal EU-myndigheter inrättats för att samordna offentlig förvaltning i medlemsstaterna. Genom att till exempel bestämma vilka produkter som får säljas, enas om varornas tekniska standard och vilka metoder för marknadskontroll som ska tillämpas i medlemsstaterna, ska EU-myndigheter förverkliga idén om EU:s inre marknad. Med uppdrag att organisera berörda myndigheter i medlemsstaterna kan EU-myndigheter kännetecknas som ”förvaltning av förvaltning”, eller metaförvaltning. De är organisationer som i första hand ska forma andra organisationers beslut och förfaranden, snarare än sina egna. Denna bok handlar om hur beslut fattas i EU:s tilltagande metaförvaltning. Påverkas beslutsordningen i EU-myndigheter av att medlemmarna i organisationen tillhör nationella myndigheter? Enligt vilket mönster anpassar sig berörda myndigheter för att uppgå som medlemmar i EU-myndigheter? Hur påverkas i sin tur EU-myndigheternas beslutsfattande av denna anpassning? Boken tecknar bilden av en motsägelsefull gemenskap mellan myndigheter vilken inrättandet av EU-myndigheter leder till. Avhandlingen utgår från en studie av Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA, en myndighet som fattar beslut om vilka nya läkemedel som ska godkännas i Europa. / <p>Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2014</p>

Forskning om Boundary Spanning belyser vikten av gränsöverskridande individer i samverkan, inom och mellan organisationer, på alla ledningsnivåer. Inom det svenska Totalförsvaret sker det exempelvis genom civil-militär samverkan. Emellertid sker samverkan först vid uppkomna situationer och händelser, vilket är alldeles för sent. Det saknas förmåga att förnimma påverkande faktorer som gemensamt måste hanteras. Syftet med studien är att, med stöd av teorierna gällande Boundary spanning och gemensam lägesuppfattning, analysera förmågan inom det svenska Totalförsvaret, i skapandet av gemensam lägesuppfattning. För att kunna identifiera förmågeskapande faktorer valdes att fokusera på händelser som aktiverat det svenska Totalförsvaret. För studien valdes två fall, där det ena fallet innefattades av civil-militär samverkan som skedde innan återtagandet av Totalförsvarsplaneringen (Regeringen 2015a), det andra fallet ägde rum efter återtagandet. Sammanfattningsvis har denna studie visat att det svenska Totalförsvaret som metaorganisation måste öka ingående aktörers förståelse för totalförsvarskonceptet. Även mer insikt i vikten av planerade och spontana länkar, med fokus på mer förberedelser i fredstid. Studien visar också att det inte nyttjades gemensamma system för att skapa en gemensam lägesuppfattning. Det förekom olika syn på ansvarsförhållanden, gemensamma målsättningar och interna friktioner. Teorikombinationen har givit bra möjlighet att förstå förutsättningar, hinder och möjligheter att uppnå gemensam lägesuppfattning i det svenska Totalförsvaret. Den jämförande ansatsen gav bra möjlighet att värdera det svenska Totalförsvarets förmåga att uppnå gemensam lägesuppfattning, där resultatet visar på att förmågan till del måste stärkas.

This thesis investigates the Europeanisation of civil society at national level through a case study of the Swedish Women’s Lobby (SWL), an umbrella organisation which serves as the Swedish member of the Brussels-based European Women’s Lobby (EWL). Conceptualising umbrella organisations as ‘meta-organisations’, in Ahrne and Brunsson’s term, Europeanisation is seen as a process which imposes meta-organisational structures on domestic-level civil society. Based largely on semi-structured interviews, the aim of the study is thus to analyse in what ways the women’s movement in Sweden has been affected by the imposed meta-organisational structure. The findings show that while the SWL has been successful in establishing itself as the actor for the Swedish women’s movement, this success also brought with it some problems. The meta-organisational structure has had certain formalising and excluding effects, as well as bringing internal tensions due to overlapping activities and the desire to speak with one voice. Applying a meta-organisation perspective on the Europeanisation of domestic civil society is thus shown to be useful as it contributes an understanding of how the EU has an impact on inter-organisational relations among civil society organisations. / Denna studie undersöker europeiseringen av civilsamhället på nationell nivå genom en fallstudie av Sveriges Kvinnolobby, en paraplyorganisation och den svenska medlemmen i den europeiska kvinnolobbyn – European Women’s Lobby (EWL) – i Bryssel. Paraplyorganisationer förstås i detta sammanhang utifrån Ahrne och Brunssons begrepp metaorganisationer, dvs. ’organisationer av organisationer’. Därmed ses europeisering som en process vilken medför meta-organisatoriska strukturer till civilsamhället på nationell nivå. Studien syftar därmed till att analysera hur kvinnorörelsen i Sverige påverkats av den påbjudna metaorganisatoriska strukturen och baseras främst på semi-strukturerade intervjuer. Resultaten visar att Sveriges Kvinnolobby varit framgångsrik i att etablera sig som aktören för Sveriges kvinnorörelse men att denna framgång även medfört en del problem. Den metaorganisatoriska strukturen har medfört vissa formaliserande och exkluderande effekter, men också interna spänningar på grund av överlappande aktiviteter och lobbyns önskan att tala med en röst. Att applicera ett meta-organisatoriskt perspektiv på europeiseringen av civilsamhället på nationell nivå visar sig därmed vara användbart då det bidrar till förståelsen för hur EU har betydelse för inter-organisatoriska relationer bland civilsamhällets organisationer.

Abstract Purpose: The purpose of this thesis was to examine to which extant the politically governed organization, Swedish association of local authorities and local regions (SALAR), has been mediatized. Furthermore the purpose was to examine how SALAR being a Meta-organization affected the mediatization process. To accomplish this the thesis studied how SALAR organized themselves internally in order to form opinion through the media in one of their prioritized issues. A further purpose was to equalize SALAR’s mediatization process with the mediatization process for the whole political system.  Method: This is a qualitative study which the gathered material has been collected through two types of methods, semi structured interviews and field observations. Material: A total of eight interviews were made distributed over three departments inside SALAR. Furthermore four observations were made to supplement the interviews. Findings: The general findings of this study shows that SALAR has been mediatized through organizing in way which signals adaptation to media logic. However, contrary too much of what the literature tells about political mediatization, SALAR adapts to media logic to be able to use the media as an arena for the messages and stories they want to tell. Which means that the adaption isn’t only forced but they are able to make the most of that adaption. SALAR from a Meta organizational perspective shows that it does not affect the actual mediatization process, only that using members as examples enforces the content, which later forms opinion. Concluding, no evidence can be found the supports the notion that SALAR’s mediatization process can be equalled to the meditization process for the whole political system. / Sammanfattning   Syfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka i vilken grad den politiskt styrda organisation SKL blivit medialiserad. Dessutom studera hur SKL i egenskap av att vara metaorganisation påverkar hur denna medialisering sker. För att åstadkomma detta undersöks hur SKL organiserar sig internt för att kunna bedriva medial opinionsbildning inom en av deras prioriterade verksamhetsfrågor, ökat bostadsbyggande. Därtill var ett ytterligare syfte att likställa SKL:s medialiseringsprocess mot medialiseringsprocesserna för hela det politiska systemet.   Metod: Det här är en kvalitativ studie där insamling av det empiriska materialet har skett genom semi-strukturerade intervjuer och fältobservationer.   Material: Totalt åtta intervjuer genomfördes. Fyra tycken från avdelningen för kommunikation, tre från avdelningen tillväxt och samhällsbyggnad och en från avdelningen VD-stab. Därtill har fyra observationer genomförts för att komplettera de intervjuer som gjorts.   Resultat: Resultatet av undersökningen visar att SKL har blivit medialiserad utifrån två definierade medialiseringsfaser. Det betyder att SKL anpassar sig till medielogik för att kunna möta mediernas behov. Resultatet visar att denna anpassning görs för att kunna använda media som en arena för de budskap som man vill förmedla i opinionsbildande syften inom bostadsfrågan vilket skiljer sig från vad mycket av litteraturen om politisk medialisering säger. SKL som metaorganisationen har också inga stora problem med att hantera sina medlemmar in denna medialiseringsprocess och har heller ingen påverkan på hur den sker. Däremot kan SKL som metaorganisation förstärka sitt innehåll i de mediala produkter som produceras i syftet att vara opinionsbildande. Inga övertygande bevis kan dock inte göras för att se SKL:s medialisering som en representant för medialiseringen av det hela politiska systemet. Det här på grund av att SKL som organisationen har ett annat sätt att vara verksam på vilket gör att deras anpassning till medielogik inte med säkerhet går att säga är densamma som anda politiska institutionernas anpassning.

Den här uppsatsens syfte är att utveckla Carnegieskolans organisationsteori med en kompletterande teoretisering om hur organisationer hanterar sin invävdhet i meta-organisationer när de fattar beslut och handlar. För att möta syftet fokuserar uppsatsen vid att integrera Carnegieskolans teoribildning med Ahrne &amp; Brunssons teori om metaorganisationer för att utveckla en teori om medlemskap i metaorganisationer som en särskild typ av invävdhet och beskriva hur organisationer relaterar till sitt medlemskap i beslutsfattande och handling. Uppsatsens empiriska del består i en jämförande fallstudie över hur regeringskansliet agerat i samband med medlemskapen i Schengensamarbetet respektive FN:s hållbarhetsagenda, Agenda 2030. Resultaten visar att regeringskansliet svarar mot invävdheten genom aktivering och riktning av enskilda delar av sin organisation mot meta-organisationen för att hantera sådana krav och förväntningar som medlemskapet medför. Resultaten visar därtill på hur invävdheten inverkat på regeringskansliets strukturer för beslutsfattande genom att organisationen integrerade element ur metaorganisationen i sina interna beslutsstrukturer för att underlätta beslutsfattande och konflikthantering. Studien visar även på hur medlemskap i meta-organisationen på ett avsiktligt rationellt sätt används som en extern referenspunkt att rikta regeringskansliets arbete mot. Uppsatsen bidrar till organisationsteorin med begreppet aktivering från ett inomorganisatoriskt perspektiv, en beskrivning av hur medlemskap i internationella meta-organisationer inverkar på regeringskansliets beslutsfattande och handling, liksom med grunder för en fördjupad teoretisk förståelse av vilken roll medlemskap tilldelas inom en medlemsorganisation och varför organisationer aktivt väljer att väva in sina beslutsstrukturer i sin omgivning. / The purpose of this thesis is to further develop the organizational theory of the Carnegie school by contributing a theorization of how organizations handle being embedded in meta-organizations when making decisions and acting. To meet this purpose, the thesis focuses on integrating the theory of the Carnegie school with Ahrne &amp; Brunssons theory of meta-organizations to develop a theory of membership in metaorganizations as a certain type of embeddedness and describe how organizations relate to their membership in decision-making and action. The empirical part of the thesis consists of a comparative cross-case study concerning how the government offices of Sweden responded to becoming members in the Schengen Area and the UN:s Agenda 2030 for sustainable development. The thesis’ results shows that the government offices responded to their embeddedness by activating and directing certain parts of its organization towards the meta-organization in order to handle the demands and expectations the membership entailed. The results further show that the embeddedness has affected the government offices’ structures for decision-making as the organization has integrated elements from the meta-organization into its own decision-structures to facilitate decision-making and handling conflicts. The thesis also show how membership in a meta-organization is used as an external point of reference for the organization’s operations in an intendedly rational way. The thesis thereby contributes to organizational theory with the concept of activation from a within-organizational perspective, a description of how membership in meta-organizations affect decision-making and action within the government offices, as well as foundations for a further theoretical understanding of the role membership is assigned within a member-organization and why organizations actively choose to embed their decision-structures in their environment.