Totalförsvaret består av ett militärt- och civilt försvar men ska tillsammans utgöra ett samlat försvar. Vid större olyckor eller konflikter kommer militära och civila insatser ske parallellt eller tillsammans. Idag finns det två beredskapssystem, ett för fred och olyckor, och ett för krig men med olika ledningskoncept beroende på aktörerna. Hur ska nationell krisledning ske i skarven mellan två beredskapssystem med olika regelverk och olika ledningskoncept? Går det att ha en nationell interoperabilitet för ledning och i sådant fall, är det något som vi kan eller bör införa? Uppsatsen undersöker genom olika ledningsbegrepp, vilka ledningskoncept som gäller för tre dimensionerande aktörer; Försvarsmakten, Polisen och MSB, i syfte att undersöka om aktörerna har olika koncept, hur de fungerar tillsammans. Uppsatsen är främst inriktad på att studera hur ledningssamordning sker i den svårdefinierade men omdiskuterade och aktuella konfliktnivån gråzon. Uppsatsen kan konstatera att det i huvudsak finns liknande koncept och metoder men att olika ledningskultur och olika organisering vid kris, skapar svårigheter att samordna verksamhet i alla konfliktnivåer. Svårigheten ligger främst i att det saknas mandat att tydligt inrikta och kraftsamla resurser. Det saknas idag både juridiska och kulturella mandat att bedriva en enhetlig ledning av komplexa insatser i gråzonen. Förmågan att samordna och interagera mellan myndigheter begränsas av civil ledningskultur från det nya krisberedskapssystemet. Metodmässigt och kompetensmässigt finns det goda förutsättningar att inrikta och samordna totalförsvaret främst genom samverkan. För att utöva en ledning genom befäl krävs en attitydförändring främst bland civila myndigheter inklusive Polisen.

Samhällets förändring från Just in case till Just in time har gett flödessäkerheten ökad betydelse. När man ser till den forskning som behandlar flödessäkerhet den ofta haft sin tyngdpunkt i affärsmässiga förhållanden där den ekonomiska avkastningen varit central vid sidan av krishanteringsperspektiv. Sett till flödessäkerhetens ökade betydelse för samhället samtidigt som omvärldsutvecklingen går i negativ riktning så är det förbryllande att forskningen kring samhällets förmåga att upprätthålla flödessäkerheten i krig eller krigsliknande tillstånd är mycket begränsad. Studien syftar till att analysera vad som påverkar flödessäkerheten för läkemedel respektive livsmedel i krig för svenska Totalförsvarets försörjning. Med utgångspunkt i interdependensteorins huvudområden hämtas ett strategiskt urval av sex indikatorer. Förekomsten av dessa indikatorer i källmaterialet påvisar härigenom huruvida ömsesidiga beroenden påverkar flödessäkerheten för Totalförsvarets försörjning. Genom kvalitativ textanalys genomlyses politiska styrdokument, myndighetsunderlag samt ett flertal rapporter med koppling till forskningsområdet för att ge underlag för analys gällande försörjningen av läkemedel och livsmedel. Resultatet visar på förekomsten av samtliga sex indikatorer (anpassningsförmåga, kritisk infrastruktur, antal aktörer, politik, militära maktmedel, fungerande marknad) i källmaterialet vilket styrker att interdependens påverkar flödessäkerheten. Vidare visar resultatet på hög grad av komplexitet i dagens flöden som gör dem känsliga för störningar. Detta kommer sig bland annat av att sett stort antal aktörer återfinns i respektive flöde men också genom att varje flöde är en integrerad del av andra flöden vilket knyter dem samman i större och mer komplexa beroendekedjor.

Det försämrade säkerhetspolitiska läget präglas av komplexa snabbföränderliga och oförutsägbara säkerhetshot. Dessa säkerhetshot medför att uppbyggnaden av det nya totalförsvaret redan i förhand riskerar att bli obsolet.  Uppsatsens syfte är att utifrån en explorativ kvalitativ intervjustudie skapa djupare helhetsförståelse för hur Sverige, utifrån ett civilt och militärt perspektiv, kan skapa ett framtidssäkert totalförsvar. Ett totalförsvar som är verkningsfullt mot både samtida och framtida säkerhetshot som orkestrerats av en statsaktör med antagonistiska avsikter.  Den explorativa strategin och användandet av grundad teori har resulterat i att studien både tillför ny empiri och teoribildning till krigsvetenskapen. Resultatet påvisar att det krävs en allomfattande nationell kontinuitetsförmåga för att kunna skapa ett framtidssäkert totalförsvar som verkningsfullt kan hantera både kända och okända säkerhetshot. Kontinuitetsförmågan uppnås genom att skapa förståelse, stabilitet, anpassningsbarhet och handlingsutrymme.

Sveriges säkerhetsstrategi baseras på en totalförsvarsprincip, vilket inom forskningen tillskrivits en nyliberalistisk styrmetod som skapar säkerhet genom att bygga ett resilient samhälle. Det resilienta samhället och totalförsvarsprincipen innebär att hela samhället involveras i skapandet av motståndskraft gentemot hot. Utan medborgare som vill vara delaktiga i principen faller säkerhetsstrategin. Etablerad forskning har svårt att koherent beskriva hur medborgare i ett land som Sverige ställer sig till totalförsvarsprincipen. Genom en kvalitativ intervjustudie kan drivkrafter för att bidra till samhällets motståndskraft, i studien kallat medborgerlig motståndskraft, undersökas bland medborgare i totalförsvarets frivilligorganisationer. Medborgerlig motståndskraft utgör studiens teoretiska bidrag där fenomenet undersöks genom lockelser för samhälleliga yrken samt viljan att ingå i samhälleliga sammanhang. Här har teorier om pro-samhälleliga beteenden respektive sociala rörelser tillsammans bildat ett teoretiskt ramverk. Resultatet visar att frivilligmedlemmarnas drivkrafter för medborgerlig motståndskraft består av en inre altruism och ett rationellt sökande efter trygghet. Samtidigt påvisas kontextens betydelse för deras insikt för att engagera sig. Dessutom visar resultatet att flertalet av drivkrafterna medborgarna har, härstammar eller stärks av behållningen frivilligmedlemmarna får av sin delaktighet. Sammanfattningsvis påvisar resultatet att trots Sveriges långa tid av fred och vald styrmetod finns det hög medborgerlig motståndskraft men det är avgörande att staten kultiverar denna potential om den ska komma samhället till nytta. Studien bidrar till forskning om medborgarnas roll i det resilienta samhället samt forskning om motståndsrörelser, men också insikter om faktorer som bör kultiveras i skapandet av en säkerhetsstrategi baserad på medborgerlig delaktighet i totalförsvaret.

The purpose of this dissertation is to examine a number ofaspects of the Swedish public library system in relation to aproposed future assignment in the Swedish total defenseorganization. The first aspect is if there exist a consensus amongemployees in the Swedish public library system on what such atotal defense assignment could be. The second and third aspectsare how Swedish public libraries currently work to convey media and information literacy (MIL) and to counteract exclusion fromsociety. The final aspect examined is how practices based onthese objectives can be adapted for an assignment for theSwedish library system within the Swedish total defenseorganization. The study is based on thematic analysis ofempirical data collected through six interviews with librariansand administrators working at public libraries in Sweden. Practice theory have been used to understand how the conceptsof MIL and social infrastructure are translated into action in theday-to-day activities at public libraries. The analysis shows thatthere is currently no clear consensus among the participants inthe study on what a total defense assignment could be, or what it would mean for the Swedish public library system. Furthermore,the participants in this study make a distinction between theterms or theories of MIL and social infrastructure and thepractice thereof. The terms and theories are used in controldocuments such as the local library plans, but not in theplanning and execution of the day-to-day work. This despite theparticipants' assertions that both MIL and the libraries’ role asSocial Infrastructure are foundational to the Swedish librarysystem.

Masteruppsatsen avser att kvalitativt undersöka och analysera hur ett urval av unga invånare i Sverige upplever sin försvarsvilja i syfte att öka den konceptuella förståelsen för begreppet försvarsvilja. Analysen ställs i förhållande till nuvarande ansvarsfördelning av försvars- och säkerhetspolitiska frågor mellan svenska staten och den enskilda individen. Studiens resultat nås genom en kvalitativ innehållsanalys med ny empiriska data som inhämtats genom semi-strukturerade intervjuer. Slutsatser som kan dras från studien är att termen försvarsvilja bör betraktas som ett kontextberoende och dynamiskt begrepp vars aktuella innebörd för de unga invånarna synliggörs när begreppet analyseras i förhållande till den rådande försvars- och säkerhetspolitiska inriktning som är baserad på dagens hotbild och omvärldsläge.

No description available.

I de senaste årens försvars- och säkerhetspolitiska debatt har begreppet försvarsvilja fått en renässans. I samband med att Sverige återigen satsar på nationellt försvar och återuppbygger totalförsvaret har det från politiskt håll betonats att försvarsviljan i befolkningen ska stärkas. Men vad menas egentligen med begreppet? Och varför är försvarsviljan viktig? Dessa frågor är inte nya, utan har utretts grundligt inom det psykologiska försvaret ända från 1952 fram till 1990-talet. Trots omfattande försök att enas om en entydig definition av begreppet försvarsvilja har så aldrig skett. Empirin i denna studie pekar på att det inte är något större problem då det ändå verkar finnas en utbredd intuitiv förförståelse för vad som menas. Denna förförståelse grundar sig i att det finns gemensamma föreställningar och sätt att tänka. Normer och värderingar påverkar vårt sätt att tänka. För att förklara de bakomliggande faktorer som bidrar till försvarsvilja syftar denna studie till att förstå begreppet försvarsvilja ur ett institutionellt perspektiv. Då samhället har genomgått stora förändringar sedan kalla krigets dagar skulle man kunna anta att man förstår begreppet annorlunda i dagens kontext. Försvarsvilja kan förstås som en känsla. Denna känsla bygger på insikt om att det finns något som är värt att försvara, nämligen vår demokrati och sätt att leva. Insikten måste också finnas om att detta kan vara hotat. När invånarna i samhället känner en delaktighet och inkludering i samhället skapas också incitament att vilja försvara det man värdesätter från det som hotar.

A changed and deteriorated security situation demands a robust total defence capability. Crises rarely relate to a certain order, which requires that resources are used jointly across sector and organizational boundaries. Collaboration is considered a prerequisite for crisis management ability and total defence. This thesis examines the process of collaboration within total defence. By studying relational aspects of collaboration, the study shows the importance of trust for total defence. The study shows that factors that influence the collaboration process are based on factors that are driven by trust. Trust is crucial for a flexible and solution focused collaboration process and therefore important for total defence capability.

Does actors desire something more than survival in international politics? The Swedish neutrality politics that was developed during the Cold war can be described as a part of a national self-image, a type of political identity which constituted Sweden´s narrative nationally and internationally. The political identity commenced a change during 2009 with the solidarity politics, an adaption to the changed situation in the Baltic Sea as well as in Europe. The defence policy for Sweden 2016-2020 describes that a new Total defence with a strengthened defence economy is needed to face this situation. The traditional concepts of security within international relations usually derives from the survival of the actors and the interests that this entails. Theories about ontological security argues instead that the purpose of an actor´s actions aims to maintain its self-identity needs. Ontological security can therefore be used to understand the underlying motives and drives that causes policy changes such as defence policies. This study shows that the motives and drives behind the new Swedish Total defence according to Brent J. Steels perspective on ontological security can be understood as a will to uphold Sweden´s ontological security. The drives for Sweden´s actions can be described as a will to maintain the continuity in the biographical narrative as a sovereign, democratic and solidarity actor both nationally and internationally. The motives behind the decision-making processes are formed by the Swedish identity as a strong advocate of human rights and conflict prevention and war. Certain discrepancies can be understood in the chosen empiricism and Swedish action regarding shortcomings in the long-term material supply, defence economy and personnel supply within the total defence. This can be interpreted as potential threats towards the Swedish ontological security.