Vår uppsats beskriver hur de tre aktörerna Försvarsmakten, Trafikverket och Green Cargo AB har påverkats av totalförsvarets nedläggning under 90-talet fram till idag, samt det återtagande och nyskapande som dessa tre aktörer står inför.  Empirin bygger på data som har framkommit under intervjuer med de tre aktörernas respondenter, med detta som underlag har vi sökt i propositioner, motioner, regeringsbeslut och litteratur. Som avslutning i vår uppsats påvisar vi de olika kategorierna och deras likheter och motsatser, samt de frågeställningar som lever kvar utifrån denna uppsats till vidare arbete eller forskning.

Sverige är ett land som ligger i framkant vad gäller digitalisering av samhället. Denna digitalisering gör att vi blir allt mer globaliserade och tekniken öppnar även för nya möjligheter och lösningar i vårt samhälle. Denna teknikutveckling och digitalisering har dock en baksida, nämligen möjligheter för en antagonistisk aktör att utnyttja de sårbarheter som digitaliseringen för med sig. Inom cyberområdet sker en snabb förmåge- och teknikutveckling och sätten för en sådan antagonistisk aktör att angripa sårbarheter i det svenska samhället ökar. Detta tillsammans med den försämrade omvärldsutvecklingen gör att svenska myndigheter behöver hitta sätt att möta och omhänderta dessa hot och sårbarheter och ett sätt att göra det på, är genom att samordna sina resurser genom interorganisatorisk samverkan.  I denna studie utforskas hur ansvarsfördelning och samverkan ser ut och genomförs mellan fyra myndigheter som av regeringen fått i uppdrag att bilda ett nationellt cybersäkerhetscenter: Försvarets radioanstalt (FRA), Försvarsmakten (FM), Myndigheten för samhällsskydd- och beredskap (MSB) samt Säkerhetspolisen (SÄPO). Syftet med studien är att utforska hur regeringen styr och reglerar cyberområdet samt utforska hur dessa regleringar och styrningar uppfattas och tolkas av de fyra myndigheterna.  Studiens resultat baseras dels på en kvalitativ innehållsanalys av öppna officiella dokument såsom utredningar, förordningar, regeringsbeslut samt rapporter som reglerar eller på annat sätt avhandlar samverkan och ansvarsfördelning mellan ansvariga myndigheter inom cyberområdet.  Dessutom har semistrukturerade intervjuer med informanter från FM, FRA och MSB genomförts. Intervjuerna inkluderade informanter från högsta ledningsnivån ned till genomförande enheter samt högre tjänstemän på ovan nämnda myndigheter.  Studien visar på de utmaningar som finns på cyberområdet avseende ansvarsfördelning och myndighetssamverkan och i studien belyses särskilt det faktum att cyber är ett tvärsektoriellt område som saknar en utsedd sektorsansvarig myndighet och där ansvaret istället åligger ett stort antal myndigheter. Det delade ansvaret bidrar till att cyberområdet blir både komplext och svåröverblickbart vilket denna studie kommer att visa på genom ett antal olika observationer.  Denna studie menar att styrningen från regeringen till del uppfattas som otydlig av mottagande myndigheter, vilket resulterar i en upplevd osäkerhet avseende egen myndighets ansvar och uppgifter samt en otydlighet i vilken myndighet som har ansvar för vad inom cyberområdet. Denna osäkerhet bidrar i sin tur till en försämrad samverkan mellan myndigheterna vilket leder till ett mindre effektivt och mindre samordnat arbete på cyberområdet. Studien analyserar relationen mellan samverkan och ansvar och ger förslag på ett antal åtgärder för att komma till rätta med några av de utmaningar som finns och där ett nationellt cybersäkerhetscenter är del av men inte hela lösningen. Studien avslutas med att ge förslag på vidare forskning avseende cyberområdet.

Vi vill med denna studie skapa en förståelse för hur förnödenhetsförsörjningen inom hälso- och sjukvården hanteras med ett fokus på hur människorna som arbetar inom funktionen upplever det. Människor tolkar verkligheten och ger den en mening. Genom att tolka uppfattningar i stället för att mäta data vill vi skapa en ny djupare förståelse för komplexiteten inom förnödenhetsförsörjningen och därmed bidra till en positiv utveckling för det militära och civila försvaret. Denna studie bygger på en kvalitativ och en induktiv ansats där vi genom intervjuer och gruppintervjuer samlat in vår empiri. Empirin är strukturerad med hjälp av Grounded Theory. Efter struktureringen av empirin har en bild framträtt som beskriver komplexiteten i hur sektorn hälsa, vård och omsorg är organiserad. Detta har lett oss till att använda Mintzbergs strukturella konfigurationer som perspektiv i vår referensram. Med anledning av omvärldsutvecklingen de senaste åren har medvetenheten ökat kring behovet av ett fungerande totalförsvar. Arbetet med förnödenhetsförsörjningen försvåras på grund av regelverk och organisationsstukturer som inte anses vara anpassade för att effektivt stödja förnödenhetsförsörjning inom hälso- och sjukvården i ett totalförsvarsperspektiv. De organisationsstrukturer som finns idag saknar en tydlig förmåga till ledning och samordning ur ett nationellt perspektiv. Lagar, avtal och koncept för upphandling är inte anpassade för en fungerande förnödenhetsförsörjning ur ett beredskapsperspektiv och Sverige har idag en för liten egen produktion av läkemedel och sjukvårdsprodukter. Förnödenhetsförsörjningen inom detta område är beroende av en fungerande global värdekedja. De rekommendationer som vi vill lämna till riksdagen och regeringen är att klargöra mandaten för hur området förnödenhetsförsörjning inom hälsa och sjukvård i totalförsvaret ska ledas. Detta genom att skapa en centraliserad ledningsfunktion. En översyn av lagar bör ske så att de bättre harmonierar med totalförsvarets behov. Vi rekommenderar även att riksdagen beslutar om egen tillverkning av prioriterade läkemedel inom landets gränser och utökar samarbetet inom området med EU. Socialstyrelsen bör fastställa vilken förmåga myndigheter och aktörer inom sektorn ska uppnå samt vilket typ av vård som vårdgivare ska kunna leverera, för att möjliggöra deras planering, upprättande av lager, egen träning och utbildning. Slutligen bör Socialstyrelsen leda scenarioträning med myndigheter och aktörer inom sektorn hälsa, vård och omsorg i syfte att skapa en bättre förståelse för vad totalförsvaret och sektorn ska klara av i händelse av kris eller krig, mot fastslagna målsättningar. Regioner bör i samråd med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) se över möjligheten att frivilligt överlämna en del av sitt självbestämmande till en överordnad ledning samt överse utbudet av sjukvårdsprodukter. Försvarsmakten bör se över hur militärregionerna är tänkt att utgöra länken mellan det militära och det civila försvaret för att stärka interoperabiliteten inom totalförsvaret samt tydliggöra sina egna målsättningar i syfte att skapa en fungerande förnödenhetsförsörjning. / With this thesis, we want to create an understanding of how the chain of supplies in health and medical care is handled within the civilian and military defence. We have a focus on how the individuals who work in the function experience it. People interpret their reality and gives it a meaning. By interpreting perceptions instead of measuring data, we want to create a new, deeper understanding of the complexity of the chain of supplies and thereby contribute to a positive development for military and civil defence. This study is based on a qualitative and an inductive approach where we collect our empirical data through interviews and group interviews. The empirical data is structured using Grounded Theory. After structuring the empirical data, a picture emerges that deals with the complexity of how the national system of emergency management concerning health and welfare is organized. This leads us to use Mintzberg's structural configurations as perspectives in our frame of reference.  Due to developments in the world in recent years, awareness has increased for the need of a functioning civilian and military defence. The work with the chain of supplies is made more difficult due to regulations and organizational structures that are not considered to be adapted to effectively support the chain of supplies in health care in a military and civilian defense perspective. The organizational structures that exist today lack a clear ability for management and coordination from a national perspective. Laws, agreements and procurement concepts are not adapted for supporting chain of supplies from a readiness perspective and Sweden currently has too little of its own production of pharmaceuticals and healthcare products. The chain of supplies in this area is dependent on a functioning global market. The recommendations we want to submit to the Swedish government are to clarify the mandates for how the area of chain of supplies in health and medical care in the civilian and military defence is to be managed. This by creating a centralized management function. A review of laws should take place so that they are more harmonized with the needs of civilian and military defence. We also recommend that the government decide on its own production of basic medicines within the country's borders, in association with EU. The National Board of Health and Welfare should determine what capacity authorities and actors in the sector should achieve and what type of care providers should be able to deliver. Finally, they should lead scenario training with authorities and actors in the sector in order to create a better understanding of what the civilian and military defence and the sector should be able to manage in the event of crisis or war. Regions should, in consultation with the The Swedish Association of Local Authorities and Regions (SKR), review the possibility of voluntarily handing over part of their right of self-determination to a superior management and overseeing the range of healthcare products. The Armed Forces should review how the military regions are intended to be the link between military and civil defence, to strengthen interoperability in total defence and clarify their own objectives so they can create a functioning chain of supplies.

Forskning om Boundary Spanning belyser vikten av gränsöverskridande individer i samverkan, inom och mellan organisationer, på alla ledningsnivåer. Inom det svenska Totalförsvaret sker det exempelvis genom civil-militär samverkan. Emellertid sker samverkan först vid uppkomna situationer och händelser, vilket är alldeles för sent. Det saknas förmåga att förnimma påverkande faktorer som gemensamt måste hanteras. Syftet med studien är att, med stöd av teorierna gällande Boundary spanning och gemensam lägesuppfattning, analysera förmågan inom det svenska Totalförsvaret, i skapandet av gemensam lägesuppfattning. För att kunna identifiera förmågeskapande faktorer valdes att fokusera på händelser som aktiverat det svenska Totalförsvaret. För studien valdes två fall, där det ena fallet innefattades av civil-militär samverkan som skedde innan återtagandet av Totalförsvarsplaneringen (Regeringen 2015a), det andra fallet ägde rum efter återtagandet. Sammanfattningsvis har denna studie visat att det svenska Totalförsvaret som metaorganisation måste öka ingående aktörers förståelse för totalförsvarskonceptet. Även mer insikt i vikten av planerade och spontana länkar, med fokus på mer förberedelser i fredstid. Studien visar också att det inte nyttjades gemensamma system för att skapa en gemensam lägesuppfattning. Det förekom olika syn på ansvarsförhållanden, gemensamma målsättningar och interna friktioner. Teorikombinationen har givit bra möjlighet att förstå förutsättningar, hinder och möjligheter att uppnå gemensam lägesuppfattning i det svenska Totalförsvaret. Den jämförande ansatsen gav bra möjlighet att värdera det svenska Totalförsvarets förmåga att uppnå gemensam lägesuppfattning, där resultatet visar på att förmågan till del måste stärkas.

Denna uppsats är en komparativ fallstudie som undersöker fyra länsstyrelsers planering av civilt försvar ur ett samverkansperspektiv. De undersökta länsstyrelserna är Halland, Västra Götaland, Värmland och Örebro län. Den övergripande frågan är vilka likheter och skillnader som finns mellan länsstyrelsernas planering. Empirin är inhämtad genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer med tjänstemän i chefs- samt handläggarnivå vid de undersökta länsstyrelserna. Det inhämtade materialet är kategoriserat och analyserat utifrån en analysmodell som bygger på ett ramverk, An Integrative Framework for Collaborative Governance. I analysen jämförs de fyra länsstyrelsernas arbete med att planera civilt försvar genom samverkan. Resultatet av studien påvisar att det finns stora skillnader mellan de undersökta länsstyrelserna i hur de har tagit sig an uppgiften och vilken verksamhet de bedriver för att skapa legitimitet, gränsöverskridande åtgärder och helhetsförståelse mellan aktörer för att skapa förutsättningar för planering av civilt försvar. Det finns även stora skillnader i hur de har uppfattat den styrning som kommer från central nivå. Resultatet påvisar även att det finns stora likheter i de behov de fyra länsstyrelserna lyfter fram, bland annat samordning i den hierarkiska organisationen från central- ned till lokal nivå avseende branschöverenskommelser och en sammanhållen planeringsprocess. Ramverket kan konstateras vara användbart som analysmodell avseende samverkan vid planering av civilt försvar. / This essay is a comparative case study that examines the planning of civil defense from Halland, Västra Götaland, Värmland and Örebro county administrative boards from a collaborative perspective. The overall question is what similarities and differences exist between the county administrative board planning. The empiric material is obtained through semi-structured qualitative interviews with officials at the executive and supervisory level of the investigated county administrative boards. The collected material is categorized and analyzed based on an analysis model based on a framework, An Integrative Framework for Collaborative Governance. The analysis compares the work of the four county administrative boards in planning civil defense through cooperation. The results of the study shows that there are major differences between the county administrative authorities in how they have taken on the task and what activity they are pursuing to create legitimacy, cross-border action and overall understanding between actors to create the conditions for civil defense planning. There are also major differences in how they perceived the governance that comes from national authority. The result also shows that there are major similarities in the needs of the four county administrative boards, including coordination in the hierarchical organization from national to local level regarding industry agreements and coherent planning. The framework can be found useful as an analysis tool for collaborative planning in civil defense.

In the beginning of the 21st century decisions were made regarding the decommission of the total defence in Sweden. Since then the security policy situation has changed, regarding both the risk of war and other types of treats such as terrorism. Due to this the total defence is now being re-established. The Swedish Fortifications Agency and Research Institutes of Sweden (RISE) has initiated the Centre of excellence for fortification (CFORT) to support the development of competence in fortification. In case of a crisis or war secured function shelters constitutes a significant part of the Swedish total defence by protecting important technology and activity.The purpose of this bachelor thesis is to investigate the remaining load bearing capacity in concrete constructions in secured function shelters after exposure to fire. This will provide a foundation for further research within the area of the effects of fire in secured function shelters. To achive this, experiments were conducted on nine concrete beams which were casted according to calculations based on the structural codes of the Swedish Fortifications Agency (FKR). Since fully scaled beams are difficult to manage and would not fit in the equipment being used, the beams were casted in a smaller size; 2000 x 150 x 210 mm. Samples of the concrete and the reinforcement were sent to the Swedish Cement and Concrete Research Institute (CBI) for tests which provided actual values of the compressive strength, yield point and modulus of elasticity. Six of the beams were in pairs exposed to fire in a specially built oven according to three different temperature curves. All the beams were later subjected to load until failure. Calculations regarding load bearing capacity were executed with both theoretical and actual values obtained from CBI. The results were compared to the results from the loading tests. During the last fire experiment the beams spalled, most likely due to the quickly rising temperature. The loading test showed that the strength of the beams which had not spalled were not significantly lower than the unaffected beams. Those beams showed a reduction of only 0 – 6 %. However, the beams which had spalled showed a reduce in strength of approximately 20 %. / Centrum för fortifikatorisk kompentens

Denna uppsats är en fallstudie som undersöker samverkan för civilt försvar inom typfallet Militärregion syd (MR S). Uppsatsen bygger på semi-strukturerade intervjuer med fem länsstyrelser inom i MR S samt med två representanter från MR S. Materialet har kategoriserats utifrån en analysmodell skapad utifrån Emerson et als teoretiska ramverk Collaborative Governance. Ramverket lyfter fram viktiga förutsättningar för samverkan och visar på beroenden mellan dessa förutsättningar. Förutsättningar används för att kategorisera och jämföra svaren från länsstyrelserna och MR S samt för att undersöka hur väl dessa förutsättningar uppfylls och om de har samma syn på förutsättningarna. Utifrån detta går att konstatera att det råder till stor del samsyn mellan länsstyrelserna och MR S vilket ses som en god möjlighet för samverkan. Andra viktiga möjligheter för samverkan är att det finns ett ömsesidigt beroende mellan länsstyrelserna och MR S, det förändrade säkerhetspolitiska läget ökar motivationen för samverkan gällande civilt försvar samt att det finns en vilja att använda kunskap förvärvad från samverkan för civilt försvar inom andra samverkansområden. De största bristerna anses vara den omgivande kontexten där arbetet med civilt försvar försvåras av att det saknas styrning och direktiv från central nivå samt att det inte tilldelats resurser för arbetet. Det saknas incitament för privata aktörer att ingå samverkan för civilt försvar och lagar behöver moderniseras då de till stor del härrör från tiden med det gamla civilförsvaret. På regional nivå behöver ett gemensamt syfte utarbetas, kunskap om lagstiftningen behöver utökas samt att det behöver klargöras vilka mandat som gäller och vem som har rätt att besluta om vad. Utifrån resultatet från intervjuerna finns det kritik mot modellen vilken beskriver beroendet och förhållandena mellan kategorierna, då det i detta fall inte förefaller vara helt korrekt.

Ett försämrat säkerhetspolitiskt läge i Sveriges närområde har lett till förnyat fokus på nationellt försvar med ökade krav på sjöoperativ förmåga i höjd beredskap och krig. Marinteoretisk forskning menar att sjöoperativ förmåga, särskilt i kustnära miljöer, i sin tur kräver en fungerande civil-militär samverkan. Då marin samverkan i en totalförsvarskontext är så gott som outforskad önskar denna studie bidra med krigsvetenskaplig kunskap inom detta område. Denna kvalitativa enfallsstudie undersöker totalförsvarssamverkan mellan Försvarsmakten, Kustbevakningen och Sjöfartsverket. Utifrån Emersons och Nabatchis teoretiska ramverk för styrning genom samverkan syftar studien till att förstå vilka faktorer som möjliggör respektive begränsar marin totalförsvars­samverkan. Empirin inhämtas genom intervjuer och policydokument.  Studien visar att marin totalförsvarssamverkan är i en etableringsfas men att samtliga tre myndigheter ser behov att samverka och nyttja varandras resurser för att så effektivt som möjligt hantera utmaningar i höjd beredskap och krig. Viljan finns där. Likaså många förutsättningar men viss översyn av lagstiftning, ramstyrningar samt resurstillskott krävs och inte minst att fortsatt försöka minska den civil-militära klyftan i samhället och mellan myndigheterna. Undersökta myndigheter ser en förenande kraft i ett gemensamt operativt fokus och en marin förståelse. Därmed finns all anledning för politiker och sjöverkande myndigheter att fortsätta utveckla marin totalförsvarssamverkan.

Totalförsvar är en verksamhet vars syfte är att bistå samhället vid kris och krig och består av både militärt- och civilt försvar. Syftet med den föreliggande studien är att ge en djupare förståelse för den rådande samverkan mellan Försvarsmakten, Hemvärnet och det civila försvaret ur ett totalförsvarsperspektiv. Totalt intervjuades åtta respondenter och datamaterialet analyserades induktivt med hjälp av den klassiska versionen av Grundad teori-metoden. Efter analysens genomförande valdes teorin om Collaborative Governance som slutligen jämfördes med resultatedelen och där operationaliseringen skedde först i diskussionskapitlet. Analysen av genomförda intervjuer resulterade i följande kärnvariabel: samverkan mellan ovannämnda tre aktörer kan förstås genom en aktörssynkroniserande process där man å ena sidan arbetar för en återuppbyggnad och ett upprätthållande av totalförsvarsförmågan i Sverige med ambition att kunna verka i kris och krig. Kärnvariabeln Aktörssynkronisering byggs vidare upp av tre överkategorier: Gynnsamma faktorer, Ogynnsamma faktorer och Förutsättningar för en ökad totalförsvarsförmåga som presenteras närmare i resultatavsnittet. Resultatet diskuteras teoretiskt och empiriskt mot bakgrund av tidigare forskning. Mycket av tidigare forskning kan bekräftas av den nuvarande studien, med den grundade teorin med dess kärnvariabel i spetsen, vilken gestaltas i NIDAS triangelteori för samverkan. Teorin är i sig ett unikt teoretiskt bidrag. Uppsatsen avslutas med ett antal förslag för fortsatt forskning.

By a comparative analysis of Norway's and Sweden's total defense concepts this study aims to enhance the comprehension of how total defense can be designed in concordance with membership in a military alliance. The observed differences are attributed to dissimilarities in the country´s military alliance membership and to additional case related important dissimilarities of geographical characteristics and historical experiences. The findings indicate that the Norwegian military dimension of total defense is tailored for swift response, whereas the Swedish equivalent emphasizes endurance. Regarding the civilian, informational, and psychological dimensions Norwayplaces greater emphasis on compulsory military service and exhibits limited apprehension for public defense willingness, while the Swedish counterpart highlights voluntary participation and expresses significant need for psychological defense. The study concludes that differences in the total defense concepts can be linked to the country’s dissimilarities and theory of path dependency complements with interesting explanatory power.