Denna studie undersöker hur Hemvärnets personal påverkas av sitt deltagande i de stora stödinsatserna, särskilt vid de stora skogsbränderna 2014 och 2018. Det vill säga hur dessa soldater upplevt sitt deltagande i insatserna samt vilka erfarenheter de har dragit. En upplevelse som påverkat dem både som privatperson och soldat, men som även också fått andra konsekvenser i olika omfattning. Som person har de utvecklats under insatsen bland annat genom insikten om att kunna hjälpa till och göra nytta för andra. Som soldat har de istället fått färdigheter och kunskaper som de kunnat medföra till sitt krigsförband. Undersökningen syftade till att belysa ett växande samhällsproblem med ökade risker för stora skogsbränder, utifrån Försvarsmakten och närmare bestämt Hemvärnets perspektiv. Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ beskrivande analys efter intervjuer av hemvärnssoldater som deltagit i bränderna, antingen 2014 eller 2018. Resultatet visade på en mängd olika faktorer som främst Försvarsmakten kan ta i beaktande, men som på sikt även kan påverka politisk nivå i kommande utredningar. Avgörande faktorer som spelar in är bland annat det frivilliga deltagande och när detta deltagande är praktiskt möjligt. Men även hur familjens betydelse och individernas övriga sysselsättning påverkar möjligheten till deltagandet. / This study examines how the personnel of the Swedish Home Guard is impacted due to its participation in major support efforts, especially the great forest fires in 2014 and 2018. It examines how the soldiers experienced their participation in the efforts and what experiences they have drawn from participation. What they have experienced has affected them both as individuals and as soldiers, but their participation has also had other consequences to varying degrees. They have developed as persons during the effort, among other things through the insight that they have been able to help and do good for others. The soldiers have also acquired new skills and knowledge that they have been able to bring back to their military unit. This study aims to highlight a growing problem in society with the increased risks of large forest fires from the perspective of the Armed Forces and, more specifically, the Home Guards. The study was conducted using qualitative descriptive analysis taken place after interviews with Home Guard soldiers who participated in the fires either in 2014 or 2018. The results showed a variety of factors that primarily the Armed Forces need to consider, which in the long term may also affect the political level in future investigations. Critical factors include voluntary participation and when this participation is possible in practicality. In addition, how participation in general is affected by the family's importance and the individual's employment.

För att förstå delar av problematiken kring vilken effekt terrorism har på svensk lagstiftning har denna undersökning letat efter de huvudsakliga bakomliggande orsakerna till lag 2006:343 om Försvarsmaktens stöd till polisen vid terrorismbekämpning. I den politiska beslutsprocessen får skillnaderna mellan de krav som uppstår vid en kris, kontra de faktiska resurser som finns att tillgå större betydelse. Myndighetsöverskridande samarbeten effektiviserar inte bara arbetet efter att terrordåd inträffat, det stärker också folkviljan. Denna undersökning syftar till att ta reda på varför lag 2006:343 tillkom, genom att åskådliggöra de huvudsakliga bakomliggande faktorerna bakom lag 2006:343. Detta genom att metodiskt strukturera upp hur både internationella och nationella faktorer har påverkat förarbetena och den slutliga lagen 2006:343. De internationella faktorerna som framkommit har alla sin upprinnelse i 11 septemberattentaten. Det skapades en internationell koalition mot terrorism. I Förenta nationernas säkerhetsråd antogs 2001, en resolution om hot mot internationell säkerhet orsakad av terrorism (UNSCR 1373). I EU formulerades en respons mot terrorism 2001 (Europeiska rådet 2023). I Sverige beslutades om deltagande i Afghanistankriget. Under första halvan av 2000-talet skedde det en rad internationella terrordåd vilket tydliggjorde polisens behov. Under utredningsarbetet med att ta fram lag 2006:343 framkom även att det fanns en hotbild mot utländska intressen i Sverige. Då polisen saknar flera av de resurser Försvarsmaktens besitter, är ett myndighetsöverskridande samarbete för att överkomma denna brist naturlig.  Den som stod bakom propositionen var Justitieministern som därmed utgör ett exempel på en nationell påverkansfaktor på individnivån.