Konstruktionsdokumentation är ett dokument som har i uppgift att övergripligt beskriva byggnadsverkets statiska verkningssätt. Lagkravet på att upprätta en konstruktionsdokumentation kom tillsammans med införandet av EKS 10 och ska senast vara framtagen till slutsamrådet. Syftet till arbetet var att undersöka hur en konstruktionsdokumentation utförs i praktiken, för att se om det arbetsgång och innehåll varierade mellan olika aktörer. Studien genomfördes med hjälp utav tre olika metoder, en litteraturanalys, en kvantitativ undersökning i form av en enkät samt två intervjuer. Litteraturanalysen genomfördes för att ge en bild av regelverket och förklara de ingående delarna i en konstruktionsdokumentation. Enkäterna skickades ut till konstruktörer, byggnadsinspektörer, kontrollansvariga, förvaltare och byggherrar. En svarsfrekvens på 31% uppnåddes på enkätundersökningen vilket var för lågt för att ge ett representativt resultat. Konstruktörerna var den mest dominerande svarsgruppen och de övriga yrkesrollerna innehöll för få respondenter och deras svar fungerade endast som individens individuella åsikter. Merdelen av respondenter hade varit yrkesverksamma i mer än fyra år och blev medvetna om kravet på konstruktionsdokumentation vid införandet av EKS 10. Att konstruktionsdokumentationen ska tas fram inför det tekniska samrådet var det mest frekventa svaret och de flesta ansåg att omfattningen av dokumentet var ”Ganska tydligt”. Det var vanligast att använda en mall som underlag för dokumentationen och kommunen ansågs som den vanligaste mottagaren av dokumentation, men den som drog störst nytta av dokumentationen var förvaltaren enligt svaren. Synpunkter var inte vanligt på konstruktionsdokumentationen från mottagarna och de flesta ansåg att ett datorprogram inte var nödvändigt för att underlätta framtagningen av dokumentationen. En konstruktör och en kontrollansvarig intervjuades för att få mer detaljerade svar angående deras arbetsprocess och åsikter om konstruktionsdokumentation. Båda två ansåg att det är en värd merkostnad för projektet att samla allting som har med byggnadsverkets statiska verkningssätt på en plats. Dock skiljer det sig i hur det samlas mellan de två aktörerna. Konstruktören ansåg att deras utökade K0:a agerade konstruktionsdokumentation där det samlades med övriga bygghandlingar, vilket accepterades av många mottagare medan kontrollansvariga ansåg att det skulle samlas i ett separat dokument. / Structural design documentation is a document which use is to briefly describe the structural integrity of a construction. The documentation was implemented together with EKS 10 and should be developed before the final consultation. The purpose of this thesis was to investigate how a structural design documentation was executed in praxis, regarding working procedures and content between different operators. The study was done using three different methods, including a literature analysis, a survey and two interviews. The survey received a response rate of 31% which was too low to draw any fundamental conclusions. Respondents of the survey included construction engineers, building inspectors, property managers and building clients. Constructions engineers were the biggest response group, 12 out of 19 respondents. Most of the respondents had been working for more than 4 years in their current field and became aware of the documentation together with the implementation of EKS 10. The highest number of respondents believed that the structural design documentation should be developed before the technical consultation and most respondents also thought that the content regarding the documentation was fairly comprehensible. Using a template was common during the development of the document according to the respondents and the most frequent receiver of the document was the municipality. To further gather information on the subject, a construction engineer and a building inspector were interviewed. Both agreed that the structural design documentation was a worth addition to the project. However, they used different templates and amassed the documentations in dissimilar locations.

En stor del av de byggarbeten som äger rum i Sverige utförs på befintliga byggnader. Svensk regelförfattning använder begreppet ändring för vissa typer av arbeten på befintliga byggnader. Begreppet ändring innefattar tillbyggnad, ombyggnad och ändring. För vissa ändringar krävs att konstruktionens stabilitet verifieras i sin helhet, andra ändringar tillåter delvis verifiering. Verifieringen av konstruktionen får enligt EKS utföras i enlighet med de konstruktionsregler som användes vid byggnadens uppförande eller enligt nuvarande konstruktionsregler. Generellt gäller dock att det säkerhetsindex som specificeras i dagens regelverk ska följas.Säkerhetsindex är ett mått på vilken sannolikhet som råder för att en konstruktion ska gå i brott och härstammar från de beräkningsmetoder som baseras på sannolikhetsteori. Med äldre konstruktionsregler, som inte bygger på sannolikhetsteori, blir det svårt att bekräfta ett tillräckligt säkerhetsindex. Används gällande Eurokoder för verifiering så måste indata vara kompatibel. Syftet med detta examensarbete var att undersöka osäkerheter och att ge en kunskapsöversikt vid verifiering av befintliga takkonstruktioner i trä, med utgångspunkt i Eurokoderna och partialkoefficientmetoden.Genom litteraturstudie har verifieringsmetoderna samt material- och lastvärdens uppbyggnad redovisats för att ge en kunskapsbas vid verifiering av äldre byggnader. För att besvara syftet har följande frågeställningar använts:•Vad gäller för regler vid ändring av konstruktioner enligt svensk bygglagstiftning?•Vilka teoretiska grunder och antaganden baserades äldre konstruktionsregler på och hur är de nuvarande uppbyggda?• Hur behandlas osäkerheter i dagens konstruktionsregler och hur påverkar det användning av last- och materialvärden?• Vilka andra viktiga faktorer än material- och lastvärden kan påverka vid verifiering och hur kan osäkerheten utvärderas?• Hur kan äldre egenskapsvärden jämföras med nuvarande för att exempelvis avgöra om en lasteffekt förändrats?Genom beräkningsmodeller approximerades de äldre material- och lastvärdena till värden jämförbara med nuvarande och parametrarnas inverkan på ett beräkningsresultat kvantifierades. Syftet med beräkningsmodellerna var att ge empiriskt stöd vid val av indata. Den teoretiska bakgrunden tillsammans med beräkningsmodellerna utgör underlag till följande slutsatser:• Reglerna i Boverkets Byggregler (BBR) gäller vid ändring av konstruktioner och det är säkerhetsindex som är riktmärket vid verifiering, även då äldre konstruktionsregler används. • Äldre dimensioneringsregler är uppbyggda på deterministiska teorier vilket inte möjliggör beräkningar av säkerhetsindex som är ett sannolikhetsbaserat mått.• Osäkerheter i dagens konstruktionsnorm är baserade på sannolikhet och beaktas genom partialkoefficienter, fraktiler, faktorer och lastreduktioner. Detta medför att äldre material- och lastvärden är svåra att jämföra med nuvarande.• Befintliga träkonstruktioners hållfasthet är till stor del beroende av omgivande klimat och nedbrytningsprocesser. Last- och materialvärden påverkas också stort genom form- och korrektionsfaktorer vars påverkan kan kvantifieras med enkla beräkningsmodeller. • Äldre last- och materialvärden som avser medelvärden kan approximeras med beräkningar. För värden med låg variation i mätdata ger de beräknade värdena en kompletterande grund vid hållfasthetsbedömningar.Resultatet från studien visar att det råder svårigheter vid jämförande av äldre normativa värden och dagens fraktilvärden, vilket gör det svårt att bedöma en eventuell lastökning. Därför anses att nuvarande riktlinjer för förändrade lastvärden bör förtydligas. / When assessing existing buildings the Swedish construction regulations allows the use of older verification models derived from the time the building was established. The purpose of this thesis is to examine uncertainties when verifying existing timber roof constructions with the use of Eurocode and the partial coefficient method.By a literature study the structure of the Eurocodes was presented to mediate a knowledge base for the reader. To fulfill the purpose the following research aims were made:• What regulations applies when alterations are made to existing buildings according to Swedish regulations?• What types of verification models and assumptions has been used in past Swedish construction regulation and how is the current standard constructed?• How are uncertainties handled in the current standard and how does this effect the choice of input data?• What other aspects except material strengths affects the characteristics of timber and how can uncertainties be quantified?• How can older characteristic values approximatively be compared to contemporary values?To compare values and quantify the actual impact the factors holds, basic calculations has been made with the purpose to give empirical support when choosing input data. The study leads to the conclusions that:• The rules in Boverket’s building regulations (BBR) applies when assessing existing buildings and the safety index sets the demand of safety.• Uncertainties in current construction standards are based on probability unlike older which are based on deterministic theories.• Current timber constructions are to great extent dependent to ambient climate and deterioration processes. Load values and material strengths are affected by shape and modification factors which can be quantified with simple calculations.• Older load values and material strengths represented by mean values can be approximated by calculations. Values associated with low variation in input data gives basic knowledge when evaluating timber material strengths in existing buildings.

In the beginning of the 21st century decisions were made regarding the decommission of the total defence in Sweden. Since then the security policy situation has changed, regarding both the risk of war and other types of treats such as terrorism. Due to this the total defence is now being re-established. The Swedish Fortifications Agency and Research Institutes of Sweden (RISE) has initiated the Centre of excellence for fortification (CFORT) to support the development of competence in fortification. In case of a crisis or war secured function shelters constitutes a significant part of the Swedish total defence by protecting important technology and activity.The purpose of this bachelor thesis is to investigate the remaining load bearing capacity in concrete constructions in secured function shelters after exposure to fire. This will provide a foundation for further research within the area of the effects of fire in secured function shelters. To achive this, experiments were conducted on nine concrete beams which were casted according to calculations based on the structural codes of the Swedish Fortifications Agency (FKR). Since fully scaled beams are difficult to manage and would not fit in the equipment being used, the beams were casted in a smaller size; 2000 x 150 x 210 mm. Samples of the concrete and the reinforcement were sent to the Swedish Cement and Concrete Research Institute (CBI) for tests which provided actual values of the compressive strength, yield point and modulus of elasticity. Six of the beams were in pairs exposed to fire in a specially built oven according to three different temperature curves. All the beams were later subjected to load until failure. Calculations regarding load bearing capacity were executed with both theoretical and actual values obtained from CBI. The results were compared to the results from the loading tests. During the last fire experiment the beams spalled, most likely due to the quickly rising temperature. The loading test showed that the strength of the beams which had not spalled were not significantly lower than the unaffected beams. Those beams showed a reduction of only 0 – 6 %. However, the beams which had spalled showed a reduce in strength of approximately 20 %. / Centrum för fortifikatorisk kompentens

In the construction sector today, there is a lot of discussion about material reuse tominimize the negative environmental impact. By reuse of precast concreteelements, significant amounts of CO2 emissions can be prevented. In order toreuse a concrete element for structural purposes in a building, the element need tobe assessed to ensure it can withstand the required loads. This report is based on a comparison of different building codes, it describes andcompares three selected building codes and their associated concrete standardsfrom different eras. The purpose of the report is to compare the results obtainedwhen designing predetermined concrete elements and components. The findingswill indicate whether it is possible to reuse concrete elements that were designedaccording to previous standards. The calculations will demonstrate bothsimilarities and, more importantly, differences in the design approaches of thebuilding codes and how they have evolved. An investigation concludes that by employing a chain of checks, it is possible todetermine if an existing component is reusable considering its load capacity. The differences in reinforcement content vary within approximately 0-25% infavor of the previous code, i.e. the older code requires more reinforcement.