Konstruktionsdokumentation är ett dokument som har i uppgift att övergripligt beskriva byggnadsverkets statiska verkningssätt. Lagkravet på att upprätta en konstruktionsdokumentation kom tillsammans med införandet av EKS 10 och ska senast vara framtagen till slutsamrådet. Syftet till arbetet var att undersöka hur en konstruktionsdokumentation utförs i praktiken, för att se om det arbetsgång och innehåll varierade mellan olika aktörer. Studien genomfördes med hjälp utav tre olika metoder, en litteraturanalys, en kvantitativ undersökning i form av en enkät samt två intervjuer. Litteraturanalysen genomfördes för att ge en bild av regelverket och förklara de ingående delarna i en konstruktionsdokumentation. Enkäterna skickades ut till konstruktörer, byggnadsinspektörer, kontrollansvariga, förvaltare och byggherrar. En svarsfrekvens på 31% uppnåddes på enkätundersökningen vilket var för lågt för att ge ett representativt resultat. Konstruktörerna var den mest dominerande svarsgruppen och de övriga yrkesrollerna innehöll för få respondenter och deras svar fungerade endast som individens individuella åsikter. Merdelen av respondenter hade varit yrkesverksamma i mer än fyra år och blev medvetna om kravet på konstruktionsdokumentation vid införandet av EKS 10. Att konstruktionsdokumentationen ska tas fram inför det tekniska samrådet var det mest frekventa svaret och de flesta ansåg att omfattningen av dokumentet var ”Ganska tydligt”. Det var vanligast att använda en mall som underlag för dokumentationen och kommunen ansågs som den vanligaste mottagaren av dokumentation, men den som drog störst nytta av dokumentationen var förvaltaren enligt svaren. Synpunkter var inte vanligt på konstruktionsdokumentationen från mottagarna och de flesta ansåg att ett datorprogram inte var nödvändigt för att underlätta framtagningen av dokumentationen. En konstruktör och en kontrollansvarig intervjuades för att få mer detaljerade svar angående deras arbetsprocess och åsikter om konstruktionsdokumentation. Båda två ansåg att det är en värd merkostnad för projektet att samla allting som har med byggnadsverkets statiska verkningssätt på en plats. Dock skiljer det sig i hur det samlas mellan de två aktörerna. Konstruktören ansåg att deras utökade K0:a agerade konstruktionsdokumentation där det samlades med övriga bygghandlingar, vilket accepterades av många mottagare medan kontrollansvariga ansåg att det skulle samlas i ett separat dokument. / Structural design documentation is a document which use is to briefly describe the structural integrity of a construction. The documentation was implemented together with EKS 10 and should be developed before the final consultation. The purpose of this thesis was to investigate how a structural design documentation was executed in praxis, regarding working procedures and content between different operators. The study was done using three different methods, including a literature analysis, a survey and two interviews. The survey received a response rate of 31% which was too low to draw any fundamental conclusions. Respondents of the survey included construction engineers, building inspectors, property managers and building clients. Constructions engineers were the biggest response group, 12 out of 19 respondents. Most of the respondents had been working for more than 4 years in their current field and became aware of the documentation together with the implementation of EKS 10. The highest number of respondents believed that the structural design documentation should be developed before the technical consultation and most respondents also thought that the content regarding the documentation was fairly comprehensible. Using a template was common during the development of the document according to the respondents and the most frequent receiver of the document was the municipality. To further gather information on the subject, a construction engineer and a building inspector were interviewed. Both agreed that the structural design documentation was a worth addition to the project. However, they used different templates and amassed the documentations in dissimilar locations.

In the construction sector today, there is a lot of discussion about material reuse tominimize the negative environmental impact. By reuse of precast concreteelements, significant amounts of CO2 emissions can be prevented. In order toreuse a concrete element for structural purposes in a building, the element need tobe assessed to ensure it can withstand the required loads. This report is based on a comparison of different building codes, it describes andcompares three selected building codes and their associated concrete standardsfrom different eras. The purpose of the report is to compare the results obtainedwhen designing predetermined concrete elements and components. The findingswill indicate whether it is possible to reuse concrete elements that were designedaccording to previous standards. The calculations will demonstrate bothsimilarities and, more importantly, differences in the design approaches of thebuilding codes and how they have evolved. An investigation concludes that by employing a chain of checks, it is possible todetermine if an existing component is reusable considering its load capacity. The differences in reinforcement content vary within approximately 0-25% infavor of the previous code, i.e. the older code requires more reinforcement.