Forskningen inom cyberområdet är ett relativt nytt område och det finns en brist på cyberteorier som prövats på olika fall. Genom att jämföra de teorier som Bebber och Matania et al. har publicerat, hur en stats strategi avseende cybersäkerhet kan analyseras, kan bristen som identifierats kompletteras. Resultatet visar att både Bebber och Matania et al. kan användas i detta syfte och ger en god överblick över den svenska strategin avseende cybersäkerhet men med lite olika resultat. Resultatet är likväl samstämmigt avseende att den svenska strategin för cybersäkerhet utgår från ett passivt och robust cyberförsvar med en hög resiliens. Ett antal åtgärder har genomförts under 2019 och pågår fortfarande för att stärka den nationella cybersäkerheten. Inom Försvarsmakten finns det emellertid ett arbete att genomföra gällande att doktriner, planeringsmetoder och organisationsutveckling möter de framtida uppgifterna som ställs på cyberförsvaret.

In accordance with the EU Network and Information Security directive (NIS directive), the Swedish government made it mandatory for specific authorities and organizations to report IT-related incidents to the Swedish Civil Contingencies Agency (MSB). In their report from 2017, MSB stated that due to the low frequency of incoming information, the report doesn’t give an accurate picture of the actual circumstances. The same year the European Commission adopted a cybersecurity package containing multiple initiatives aimed to further better member states resilience, deterrence and handling of cyber-attacks. Due to the insufficient information in MSBs’ report, it´s difficult to determine whether the Swedish cyber defence has the ability to deter antagonistic states to conduct cyber operations or not.   The purpose of this theory-consuming single-case study was to examine the Swedish cyber defence from a deterrence perspective and thereby provide new understanding regarding Swedens’ ability to deter within the cyber domain. To do this, a conceptual framework was constructed constituting of  Phil Williams’ theory on the requirements of successful deterrence, and David J. Lonsdales’ model for cyber deterrence. Contemporary Swedish political documents, doctrines, reports and statements made up the empirical material that has been examined through qualitative text analysis.   The result of the analysis revealed that the Swedish cyber defence, from a deterrence perspective, can be described as inadequate. Despite meeting the basic requirements for deterrence to succeed, the Swedish cyber defence lacks what Lonsdale calls a comprehensive flexible cross-domain offensive capability. The absence of a cross-domain retaliatory capability in the Swedish cyber defence repertoire has a negative incidental impact on deterrence credibility. According to Williams, it’s imperative that the defender possess necessary capabilities to fulfil a threat, otherwise the deterrence won’t seem credible and therefor lack effectiveness.

No description available.

The theory of deterrence has not changed much over time but the strategy of using it has. There are two types of deterrence: Deterrence by punishment and Deterrence by denial. The first is a more offensive kind of deterrence and the second a more defensive one. The Cold War set the perimeter for deterrence strategy and how it was used and has been the overall used strategy since. The same strategy however cannot be implemented in the cyber domain and therefore requires a suitable cyber deterrence strategy. This study aims to determine whether the Swedish cyber strategy is built on the components that are required for successful cyber deterrence.  The study will conduct a theory consuming method to establish the components required for successful and effective cyber deterrence, and then undertake a text analysis on Swedish strategy for cybersecurity using those components. The results show that Sweden is focused mainly on the defensive side of deterrence with better systems and protocols. According to the components in the theory both offensive and defensive methods are required for deterrence to work. This may therefore explain why the Swedish cyber deterrence strategy is not as effective as it could be.

Syfte - Precis som samhället i övrigt digitaliserar Försvarsmakten sin verksamhet i ökande grad. Det höjer förmågan men ökar riskerna för cyberangrepp. Som en av flera åtgärder introducerade därför Försvarsmakten personalkategorin cybersoldat. Syftet med denna studie är att utreda hur införandet av cybersoldater har hanterats inom Försvarsmaktens organisation och på vilket sätt det har påverkat cyberförsvarsförmågan.  Design/metod/approach - Studien är genomförd som en kvalitativ intervjustudie där respondenter från olika organisationsnivåer inom Försvarsmakten har gett sin syn på cybersoldatinförandet. Detta för att följa cybersoldatsrollen ur ett livscykelperspektiv från planeringsstadiet genom utbildningen och vidare mot karriären. Slutsatser – Resultatet av studien visar att strategin för uppbyggnaden av cyberförsvaret och cybersoldaternas roll inte är tillräckligt väl kommunicerad inom Försvarsmaktens organisation. Studien visar att det behövs ett livscykelperspektiv på cybersoldaternas kompetensutveckling som sträcker sig bortom värnplikten, vilket kan ses som ett paradigmskifte för hur Försvarsmakten normalt sett utbildar och hanterare krigsplacerad personal. / Purpose - Just like society in general, the Swedish Armed Forces are increasingly digitizing their operations. It increases capability but increases the risks of cyberattacks. As one of several measures, the Swedish Armed Forces therefore introduced the Cyber Soldier personnel category. The purpose of this study is to investigate how the introduction of cyber soldiers has been handled within the Swedish Armed Forces' organization and in what way it has affected cyber defence capability. Design/methodology/approach - The study was conducted as a qualitative interview study where respondents from different organizational levels gave their views on the cyber soldier introduction. This by following the cyber soldier role from a life cycle perspective from the planning stage through the education and on to the career. Findings - The findings of the study shows that the strategy for building up cyber defence and the role of cyber soldiers are not sufficiently well communicated within the Armed Forces. The study shows that there is a need for a life cycle perspective for cyber soldiers' competence development that extends beyond conscription, which can be seen as a paradigm shift for how the Armed Forces normally train and handle war-deployed personnel.

Cybersecurity is still one of the main challenges of the digital era for organizations and individuals alike. Threat modeling is an important tool for building systems that are reliable and secure. The research question for this study is to create a domain specific language (DSL) with the Meta Attack Language (MAL), STRIDE and DREAD. One of the main challenges is to choose a DSL that is suitable for threat modeling. The purpose of the study is to provide people with threat modeling with additional tools that can be used in attack simulations. MAL is a meta language used for creating DSL that can be used for attack simulations. An example of a MAL project that usually serves as a template for other DSL is coreLang, which models the general IT infrastructure. STRIDE is a model used in threat modeling to enumerate and categorization of cyberthreats. DREAD is a model used for risk assessment that scores each threat by a value between one and ten. The proposed method for answering the research question is the Design Research Science Method (DRSM), which is often used for creating artifacts. Evaluation of the results is done with tests written in Java using the Junit framework. The result of the study is the creation of strideLang that maps attack steps in coreLang (MAL implementation of the general IT infrastructure DSL) to STRIDE and DREAD models. The primary source of error in the investigation is the risk assessment with DREAD, which can be somewhat inaccurate depending on what specific DSL is used. It would have been valuable if the study incorporated feedback from domain experts specifically with risk assessment. The nature of the STRIDE and DREAD models is that the models are very subjective in practice. However, this study does provide insights in how a DSL can be created based on DREAD and STRIDE. Future work might investigate a different DSL, incorporate tools such as SecuriCAD and compare different threat models. / Cybersäkerhet är fortfarande en av de främsta utmaningarna i den digitala eran för såväl organisationer som individer. Hotmodellering är ett viktigt verktyg för att bygga tillförlitliga och säkra system. Huvudmålet för denna studie är att skapa ett domänspecifikt språk (DSL) med Meta Attack Language (MAL), STRIDE och DREAD. En av de främsta utmaningarna för att nå målet med studien är att hitta ett domänspecifikt språk som är lämpligt för denna typ av hotmodellering. Syftet med studien är att förse personer som arbetar med hotmodellering med ytterligare verktyg för att kunna använda i sina attacksimuleringar. MAL är ett metaspråk som används för att skapa domän-specifika språk och utföra attacksimuleringar. Ett exempel på ett MAL projekt som oftast används som en mall för att skapa nya domänspecifika och modellerar den generella IT infrastrukturen. STRIDE modellen används för att lista och kategorisera digitala hot. DREAD brukar användas tillsammans med STRIDE och används för att risk bedöma digitala hot genom att betygsätta hoten med ett värde mellan ett och tio. Den valda metoden för att lösa forskningsfrågan är Design Research Science Method (DSRM), som används oftast i samband med skapandet av artefakter. Evaluering av resultatet gjordes med tester skrivna i Java med ramverket JUnit. Studien resulterade med skapande av strideLang som mappar attack steg i coreLang till STRIDE och DREAD modellerna. Den främsta felkällan i denna studie är riskbedömningen med DREAD eftersom noggrannheten på riskbedömningen kan variera från specifika domän i IT infrastrukturen. Det hade varit värdefullt om studien integrera domänexperters bedömning i studien främst för DREAD bedömningen. STRIDE och DREAD modellerna är subjektiva vilket betyder att olika experter kan komma till olika slutsatser för samma hot. Däremot så kan studien förse med intressanta insikter om hur ett domän-specifikt språk kan skapas baserat på DREAD och STRIDE modellerna. Framtida studier kan undersöka en mer specifik domän inom IT infrastrukturen, integrera verktyg som SecuriCAD och jämföra olika modeller som används inom hotmodelleringen