Utgångspunkten för detta arbete är problematiken kring trovärdigheten i att verka avskräckande mot gråzonshot, med en tröskel som dimensionerats mot konventionella militära angrepp under kalla kriget. Sverige utgör studiens problemställning och fallstudien utgörs av Ukrainas tröskel och avskräckningsstrategi gentemot Rysslands angrepp och annektering av Krimhalvön 2014. Slutsatserna från fallstudien kommer att analyseras utgående från den svenska kontexten som reglerar den svenska tröskeln. Detta i syfte att identifiera vilka teoretiska förutsättningar för hur en tröskel bör konstitueras utifrån om dess syfte är att verka avhållande mot gråzonsproblematik. Studien konstaterar att en tröskel som är uppbyggd och dimensionerad mot ett konventionellt väpnat angrepp inte fyller sin funktion mot en motståndare som opererar okonventionellt inom flera samhällsdomäner utöver den militära. Detta på grund av att tröskeln inte är trovärdig i sin uppbyggnad och komposition av relevanta och kapabla förmågor som behövs för att avskräcka samt skydda sig mot gråzonshot. Tröskelns trovärdighet inom en gråzonskontext är avhängd på, utöver ovanstående, att den är väl samordnat och mandatskraftigt bemyndigad inom ramen för ett totalförsvar, och bör innefatta både militärt och civila kapabla förmågor. Utan denna brygga mellan civila och militära resurser öppnas det sårbarheter i skyddet och avskräckningen, där en gråzonsmotståndare sannolikt väljer att operera inom.

No description available.

Den pågående coronapandemin har lamslagit stora delar av världen och brister i den svenska krisberedskapen har därmed uppdagats. Uppsatsens syfte är att förklara varför det svenska totalförsvaret nedrustades. För att kunna ge svar på forskningsfrågan kommer fem försvarsbeslut – försvarsbeslutet 1992, försvarsbeslutet 1996, försvarsbeslutet 2000, försvarsbeslutet 2004 och försvarsbeslutet 2009 – att analyseras. Besluten studeras utifrån en kvalitativ innehållsanalys, där Rational Actor Model används. Innehållsanalysen kompletteras med en kvalitativ forskningsintervju med den tidigare svenske försvarsministern Anders Björck. De teoretiska utgångspunkterna som studien följer är säkerhetisering, risker och hot. Bakgrundskapitlet behandlar den svenska beredskapen i nutid och det svenska försvarets historia. Tidigare forskning om beredskap och försvar internationellt lyfts fram tillsammans med hur delar av den svenska beredskapen har påverkats under de senaste 30 åren. Det rådande säkerhetsläget efter kalla kriget bidrog till nedskärningar i försvarsorganisationen, avskaffandet av ett invasionsförsvar och skapandet av ett insatsförsvar. Insatsförsvaret skulle ha hög operativ förmåga, såväl nationellt som internationellt och krävde därför förband av hög kvalitet, varpå värnplikten avskaffades. Beredskapslager ansågs inte vara lika behövande under det nya säkerhetsläget och det fördjupade samarbetet med den Europiska unionen skapade en naiv trygghet i att försörjningsberedskapen skulle kunna säkras genom medlemskapet. Arbetets slutsats till varför totalförsvaret nedrustades var det förändrade säkerhetsläget och en tilltagande tro på stöd från EU vid hanteringen av krissituationer i kombination med bristande historiekunskaper. / The ongoing coronavirus pandemic has paralyzed large parts of the world and shortcomings in the Swedish crisis preparedness have thus been discovered. The purpose of the thesis is to explain why the Swedish total defense was disarmed. In order to answer the research question, five defense decisions – the defense decision in 1992, the defense decision in 1996, the defense decision in 2000, the defense decision in 2004 and the defense decision in 2009 – will be analyzed. The decisions are studied based on a qualitative content analysis, using the Rational Actor Model. The content analysis is supplemented by a qualitative research interview with the former Swedish Defense Minister Anders Björck. The theoretical starting points that the study follows are security, risks, and threats. The background chapter deals with the Swedish preparedness of today and the history of the Swedish defense. Previous research on preparedness and defense internationally has been highlighted as well as how parts of Swedish preparedness have been affected over the past 30 years. The prevailing security situation after the Cold War contributed to cuts in the defense organization, the abolition of an invasion defense and the creation of an intervention defense. The intervention defense would have high operational capability, both nationally and internationally and therefore required high-quality associations and the military duty was abolished. Emergency preparedness stocks were not considered to be as needed during the new security situation, and the deeper cooperation with the European Union created a naive security that security of supply could be secured through the membership. The work's conclusion as to why the total defense was disarmed was the changed security situation and a growing belief in support from the EU in dealing with crisis situations, in combination with lack of historical knowledge.

No description available.

Bakgrund:Hotbilden  för  Sverige  har  skärpts  och  beredskapen  för  kris  och  krig  behöver  öka. Under 1920-1950 byggdes totalförsvaret upp och därigenom skaffades viktiga kunskaper. För återetableringen av totalförsvaret kan det finnas behov av att se bakåt i tiden och ta tillvara på äldre    kunskaper.    Det    finns    även    ett    behov    av    heltäckande    studier    där    hela totalförsvarsstrategier studeras. Syfte:Syftet  är  att  med  utgångspunkt  i  Colin  S.  Grays  teori the  general  theory  of  strategyundersöka  och  jämföra  planeringsstrategier  om  svenskt  totalförsvar  vid  två  olika  tidpunkter; dels i ett samtida material i form av försvarsberedningens utredning, dels i ett material där 1920-1950-talets totalförsvar beskrivs av den tidens ledande expertis inom försvarsmakten.Metod: Riktad  kvalitativ  innehållsanalys  medthe  general  theory  of  strategysom  teoretisk grund.Resultat:Likheterna mellan strategierna för 1920-1950-talet och försvarsberedningens förslag för  2021-2025  är  i  sin  större  helhet  överensstämmande  dock  skiljer  det  på  ett  fåtalviktiga teman i förhållande till the general theory of strategy.Slutsats  och  implikationer: Det  finns  likheter  mellan  omvärldsläge  och  hotbild  från  de  två perioderna.  Det  finns  även  likheter  mellan  perioderna  avseende  den  status  som  totalförsvaret befinner sig  i. Det skulle vara fördelaktigt att ta stöd från tidigare strategier  i återetableringen av totalförsvaret.

Att kunna agera tillsammans är en nödvändighet i ett krisläge (Regeringen 2020) vilket medför att vi därför måste ha förmågan och planeringen för att hantera en breddad hotbild i alla konfliktnivåer. Genom att stärka vår förmåga att hantera kriser, stärker i förlängningen vår motståndskraft inom ramen för totalförsvaret och gör oss mer förberedda inför en höjd beredskap. Syftet med studien är att skapa en överblick över förutsättningarna för civil-militär samverkan inom det svenska krishanteringssystemet. Detta sker genom att titta närmare på hur samarbetet gick till under hanteringen av skogsbränderna 2014 och 2018 i Västmanlands, Gävleborgs, Dalarnas och Jämtlands län. Studiens resultat visar på stora möjligheter att effektivisera Försvarsmaktens interoperabilitet inom svensk krishantering genom att möjliggöra vissa proaktiva åtgärder. Studien presenterar relevant insikt inför uppbyggandet av ett nytt totalförsvar och Sveriges väg framåt för att hantera kriser mer effektivt och därmed också stärka vår totalförsvarsmåga.

This study investigates the contemporary Swedish deterrence strategy through a qualitative text analysis. Since the 1950s and onwards Sweden has adopted deterrence strategy in different size and shape, adapted to the different challenges of its respective time, as part of its defense and security policy. To continue former research on the area this study aims to research the current deterrence strategy and to observe whether a new model of deterrence strategy is evolving or not. The study concludes that Sweden is still leaning towards deterrence strategy as part of its security policy. In many ways, the strategy of today resembles the strategy that operated during the Cold War. A time when the civilian part of the total defence structure along with a deterrence strategy based on denial played a crucial role for the resilience. Sweden trusted their neutrality policy during the Cold War, however, that is not the case today. Today, Swedish politicians proclaim that security is best created together with other nations. Even though the politicians trust that security is best created together with others, Sweden has continued to stay out of binding military agreements, binding agreements that radically would increase the credibility of the extended deterrence Sweden aims to achieve.

Om det blir krig i Sverige eller dess närhet vilar ett stort ansvar på Polismyndigheten att kontrollera vem som rör sig in och ut ur landet. Studien syftar till att undersöka och analysera polisens organisatoriska förutsättningar att utföra uppdraget i samverkan med andra myndigheter. Studien bygger på intervjuer med chefer och handläggare som arbetar med totalförsvarsplanering eller gränspolisverksamhet i Polismyndigheten samt medarbetare från ett par länsstyrelser. Den teoretiska utgångspunkten är nyinstitutionell teori i kombination med integrationsbegreppet. Analysen fokuserar på samverkan, organisatoriska fält, verksamhetsdomäner och integrationsbegreppet betydelse för domänkonflikter eller domänkonsensus. Resultatet visar att det saknas en aktörsgemensam målbild för planeringen av gränsövervakning i krig. Ledarskap och ansvar för gränsövervakningen är ifrågasatt. Resultatet kan förklaras med skillnader i institutionella logiker snarare än domänkonflikter. Resultatet talar för att det horisontella och vertikala integrationsarbetet befinner sig på en låg nivå. Trolig förklaring är att myndigheternas samverkan kring gränsövervakning i krig är i ett tidigt skede i planeringen. Till polisens fördel att lösa ut uppdraget talar erfarenheter från polisens arbete vid gränsen under covid-19-pandemin och flyktingsituationen 2015.

Totalförsvaret i Sverige är under återuppbyggnad efter att det globala säkerhetsläget präglats av en tids instabilitet och det säkerhetspolitiska läget i landets närområde försämrats. Hybrida hot riktas mot Sverige redan idag vilket också ställer högre krav på totalförsvaret som samordnat ska kunna hantera hot och andra utmaningar på hela konfliktskalan, från fred till krig. Totalförsvaret utgår från krig och väpnat angrepp i sin planläggning för att klara av en omställning till krigsförhållanden. Samtidigt ska den gemensamma kraften av det militära och civila försvaret som bildar totalförsvaret kunna möta hybrida hot utan att regeringen beslutat om höjd beredskap. Uppsatsen undersöker genom en fallstudie, totalförsvarets förutsättningar till gemensam ledningsförmåga för att möta hybrida hot. Uppsatsen använder sig av Försvarsmakten och MSB som varsin analysenhet för att representera det militära och civila försvaret. Resultat visar att den svenska författningsmodellen står sig stark som grund för totalförsvaret. Ansvaret för totalförsvaret vilar på respektive myndighet och myndighetschef vilket medför att det prioriteras olika. Kriget i Ukraina under våren 2022 har satt ansvars- och pliktkänslan för totalförsvaret i ett helt annat ljus och utvecklingen har intensifierats. Det råder stor samsyn kring att totalförsvarets resurser ska användas genom hela konfliktskalan för att aktivt kunna agera innan höjd beredskap och möjliggöra en sömlös övergång till krig. Det råder dock diskrepans om totalförsvaret ska dimensioneras för krig och genom det vara starka i krisen eller om den goda krisberedskapen ska växa in i totalförsvaret. Uppsatsens utgångspunkt för gemensam ledningsförmåga använder en anpassad modell för optimal ledning med elementen mandat, ansvar och operationsförståelse.

För att förstå delar av problematiken kring vilken effekt terrorism har på svensk lagstiftning har denna undersökning letat efter de huvudsakliga bakomliggande orsakerna till lag 2006:343 om Försvarsmaktens stöd till polisen vid terrorismbekämpning. I den politiska beslutsprocessen får skillnaderna mellan de krav som uppstår vid en kris, kontra de faktiska resurser som finns att tillgå större betydelse. Myndighetsöverskridande samarbeten effektiviserar inte bara arbetet efter att terrordåd inträffat, det stärker också folkviljan. Denna undersökning syftar till att ta reda på varför lag 2006:343 tillkom, genom att åskådliggöra de huvudsakliga bakomliggande faktorerna bakom lag 2006:343. Detta genom att metodiskt strukturera upp hur både internationella och nationella faktorer har påverkat förarbetena och den slutliga lagen 2006:343. De internationella faktorerna som framkommit har alla sin upprinnelse i 11 septemberattentaten. Det skapades en internationell koalition mot terrorism. I Förenta nationernas säkerhetsråd antogs 2001, en resolution om hot mot internationell säkerhet orsakad av terrorism (UNSCR 1373). I EU formulerades en respons mot terrorism 2001 (Europeiska rådet 2023). I Sverige beslutades om deltagande i Afghanistankriget. Under första halvan av 2000-talet skedde det en rad internationella terrordåd vilket tydliggjorde polisens behov. Under utredningsarbetet med att ta fram lag 2006:343 framkom även att det fanns en hotbild mot utländska intressen i Sverige. Då polisen saknar flera av de resurser Försvarsmaktens besitter, är ett myndighetsöverskridande samarbete för att överkomma denna brist naturlig.  Den som stod bakom propositionen var Justitieministern som därmed utgör ett exempel på en nationell påverkansfaktor på individnivån.