The purpose of this dissertation is to examine a number ofaspects of the Swedish public library system in relation to aproposed future assignment in the Swedish total defenseorganization. The first aspect is if there exist a consensus amongemployees in the Swedish public library system on what such atotal defense assignment could be. The second and third aspectsare how Swedish public libraries currently work to convey media and information literacy (MIL) and to counteract exclusion fromsociety. The final aspect examined is how practices based onthese objectives can be adapted for an assignment for theSwedish library system within the Swedish total defenseorganization. The study is based on thematic analysis ofempirical data collected through six interviews with librariansand administrators working at public libraries in Sweden. Practice theory have been used to understand how the conceptsof MIL and social infrastructure are translated into action in theday-to-day activities at public libraries. The analysis shows thatthere is currently no clear consensus among the participants inthe study on what a total defense assignment could be, or what it would mean for the Swedish public library system. Furthermore,the participants in this study make a distinction between theterms or theories of MIL and social infrastructure and thepractice thereof. The terms and theories are used in controldocuments such as the local library plans, but not in theplanning and execution of the day-to-day work. This despite theparticipants' assertions that both MIL and the libraries’ role asSocial Infrastructure are foundational to the Swedish librarysystem.

Social infrastructure is premises or housing for municipally financed and statutory service such as schools, preschools, retirement homes and LSS or other social apartments. They can be built either stand-alone or integrated, where the former is constructed as its own building on a reserved site for the specific purpose, while the latter is an incorporated in space in a building which otherwise is typically intended for ordinary residential housing. Different forms of integrated solutions for social infrastructure have increased in recent years in connection with urban densification, which can bring benefits while at the same time new challenges. Municipalities are responsible for providing social infrastructure, which is ensured by means of regulations in zoning plans. The actual construction of the zoning plan is then usually carried out by private developers, which, in case of the municipally owned land, is done through land allocation agreements. This study intends to provide a picture of which legal regulations, practical applications and future challenges exist for social infrastructure in new urban areas. It is mainly based on the situation that applies in the case of land allocation agreements. A literature study was been done in order to explain legislation, government recommendations and previous research. Then, the qualitative method of semi-structured interviews was used to gain insight into how it is possible in practice to create the conditions needed for social infrastructure in development projects in new urban areas. A total of 4 municipalities and 3 developers operating in Stockholm and the Uppsala area have been interviewed for this purpose. The results of the literature study and interviews show that it is important that the need for the social infrastructure is described in the early stages and followed throughout the entire development process. Preschools are the most common type of social infrastructure and are relevant in nearly all development projects for residential development. Increased integrated solutions for preschools lead to difficulties achieving sufficient outdoor environment, which is considered to be one of the greatest practical and future challenges. Solutions for co-utilization of premises are also considered necessary. Among other things it is apparent from the legal regulations, that municipalities do not usually use their opportunities for easement or 3D property divisions, but rather prefer to rent or let private operators run businesses that include social infrastructure. Public procurement is probably not considered applicable when it comes to solutions for integrated social infrastructure, beyond its application in the adaptation of the premises and their interior. However, there is generally a great de / Social infrastruktur är lokaler eller bostäder för kommunalt finansierad och lagstadgad service som t.ex. skolor, förskolor, äldreboenden och LSS- eller andra sociala lägenheter. Detta kan uppföras antingen fristående eller integrerat, där det förstnämnda uppförs i egen byggnad på reserverad tomt för ändamålet medan det andra uppförs i utrymme i byggnad som i övrigt vanligen är avsedd för ordinär bostadsbebyggelse. Olika integrerade lösningar för social infrastruktur har ökat de senaste åren i samband med att städer förtätas, som kan ge fördelar men samtidigt nya utmaningar. Kommuner är ansvariga för att tillgodose den sociala infrastrukturen, vilket säkerställs genom användningsbestämmelser i detaljplan. Genomförandet av detaljplanen utförs sedan vanligen av privata exploatörer, som när kommunen äger marken sker genom ett markanvisningsförfarande. Denna studie har för avsikt att ge en bild av vilka lagliga regleringar, praktiska tillämpningar och framtida utmaningar som anses finnas för social infrastruktur i ny stadsbebyggelse. Studien utgår främst ifrån exploateringar som genomförs efter en markanvisning. Litteraturstudie har utförts i syfte att redogöra för lagstiftning, myndigheters rekommendationer och tidigare forskning. Sedan har en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer använts för att få en inblick i hur det praktiskt går till att skapa förutsättningar för social infrastruktur vid exploateringsprojekt i ny stadsbebyggelse. Totalt har 4 kommuner och 3 exploatörer som är verksamma i Stockholm och Uppsala-trakten intervjuats i detta syfte. Resultaten från litteraturstudie och intervjuer visar att det är viktigt att behov för den sociala infrastrukturen beskrivs i tidiga skeden och följer med under hela exploateringsprocessen. Förskolor är det vanligaste typen av social infrastruktur som aktualiseras i stort sett alla exploateringsprojekt för bostadsbebyggelse. Ökade integrerade lösningar för förskolor leder till svårigheter med tillräcklig utemiljö, viket även ses som en av de största praktiska och framtida utmaningarna. Det anses även behövas lösningar för samutnyttjande av lokaler. Vad som bl. a. framgår av de lagliga regleringarna är att kommuner vanligen inte använder sina möjligheter för inlösen eller 3D-fastighetsbildning, utan hellre vill hyra eller låta privata aktörer driva verksamheter som omfattar den sociala infrastrukturen. Offentlig upphandling anses troligtvis inte bli tillämplig när det rör sig om lösningar för integrerad social infrastruktur, mer än för att göra själva lokalanpassningen och inredningen. Dock finns det överlag stor osäkerhet kring LOU:s tillämplighet i exploateringssammanhang.

I Sverige finns det idag 61 områden som anses vara utsatta eller särskilt utsatta på den nivån att polisen har svårigheter att genomföra sitt arbete. Stadsdelen Skäggetorp i Linköping är ett av dessa områden. Sen 2015 har stadsdelen klassats som ett särskilt utsatt område där den kriminella aktiviteter har en stor inverkan på lokal samhället.  Stadsdelen har uppmärksammats i media då den under en senare period har präglats alltmer av våldsbrott, två tydliga exempel på detta är mordet som skedde under dagtid på en restaurang, 2021, och upploppen under påskhelgen, 2022. Det finns dock en annan sida som är mindre tydlig, organisationen Världens mammor, arbetar hårt i Skäggetorp mot att skapa en trygg plats för föräldrar och barn. Även de har synts i media då de bland annat bjöd in miljöpartiets språkrör Märta Stenevi för att få leva en dag som en mamma i Skäggetorp. Stadsdelen har dock inte alltid haft en negativ bild över sig, utan när den grundades under miljonprogrammet såg den istället som det vänliga Skäggetorp. Många anser att stadsdelen har ett flertal goda kvalitéer såsom grönytor och stora öppna gårdar. Däremot saknades det olika former av mötesplatser, framför allt mötesplatser för ungdomar, vilket generade i att ungdomsgäng strosade runt på gatan. Stadsdelen hade även det underlag som är vanligt vid bildandet av ungdomsgäng såsom hyresrätter och en låg andel vuxna jämfört med ungdomar och barn.  I den här uppsatsen undersöks mötesplatsens vikt för tryggheten i särskilt utsatta stadsdelar, med fokus på Skäggetorp. Undersökningen inleds med  att skapa en grund till begreppet social infrastruktur vilket skulle kunna vara en del av lösningen till problemen i Skäggetorp och andra säkrsilt utsatta områden. Sociala infrastrukturer finns överallt och kan vara både icke-kommersiella och kommersiella mötesplatser som till exempel skolor, bibliotek, kyrkor och grönområden. Dessutom redogörs för forskning om segregation, social inkludering och exkludering, trygghet och otrygghet samt om hur den fysiska miljön påverkar dessa aspekter. Detta leder sedan vidare till det teoretiska kapitlet där den valda teorin är socialt kapital, med särskilt fokus på det överbryggande sociala kapitalet. Överbryggande socialt kapital handlar om hur människor integrerar med andra och prövar olika åsikter mot varandra. Detta binds även samman med den sociala infrastrukturen som kan ses som en plats där människor kan bygga upp sitt sociala kapital.  Undersökningen har gjorts i form av en fallstudie över Skäggetorp i Linköping. Detta är, som tidigare nämndes, en stadsdel som präglas av oroligheter och våldsbrott. Stadsdelen är segregerad, detta gäller tre former av segregation: socioekonomisk, socio-rumslig och boendesegregerat i form av att boende är åtskilda från resterande av Linköping och att boende är åtskilda inom stadsdelen. Det insamlade materialet och analyserna presenteras i text, bild och kartor för att ge en så tydlig bild över stadsdelen och läget som möjligt.  Resultatet av fallstudien visar att det finns en befintlig social infrastruktur i stadsdelen som inte används optimalt och därför bör utvecklas. Det nybyggda kulturhuset Agora används främst av barn i mellanstadieåldern som bor i stadsdelen, målet för denna mötesplats var dock att folk i alla åldrar och runtom Linköping skulle besöka Agora. Detta har tyvärr inte skett, något som kan ha påverkats av den negativa bilden av Skäggetorp. Detta avslutas med en diskussion samt en del åtgärdsförslag som kan göras för att de befintliga sociala infrastrukturerna men också för att utveckla nya som skulle kunna bidra till att Skäggetorpsbor lämnar tryggheten i sina hem och möter sina grannar och då inte bara i den egna satsdelen utan också i hela Linköping.  Avslutningsvis dras det både ett antal generella slutsatser som är applicerbart på flera olika bostadsområden, samt en del platsspecifika slutsatser.

I marknadsrapporter går att läsa att samhällsfastigheter är en lågriskplacering där investerare söker säker hamn när det börjar blåsa. I Catella Property Forecast (2019) bedöms samhällsfastigheter som låg risk med medel-till-hög avkastning. Den underliggande efterfrågan på samhällsfastigheter i Sverige drivs av den demografiska utvecklingen och framgent behövs stora investeringar för att möta behovet bland landets kommuner och landsting. Hos investerarkollegiet har samhällsfastigheter seglat upp som ett alltmer populärt segment och i en marknadsrapport från Pangea Property Partners kommuniceras att samhällsfastigheter är den mest eftertraktade produkten bland institutionella investerare på fastighetsmarknaden i Sverige (Pangea Institutional Outlook, 2019). På grund av dess beskaffenhet bedöms risk och osäkerhet för investeringar i samhällsfastigheter som relativt låg under kontraktsperioden där ekonomiskt stabila hyresgäster säkerställer ett kassaflöde under långa hyresförhållanden. Hyresgästrisken och vakansrisken är i princip obefintlig under de långa hyreskontraktens löptid. Dock behäftas fastigheterna alltid, likt alla fastigheter, med en viss risk som kan härledas till exempelvis teknisk risk och miljörisk. Utöver dessa tillkommer även politisk risk samt juridiska risker. Specifikt för samhällsfastigheter är att de, per definition, är specialanpassade för verksamheten vilket kraftigt begränsar dess alternativa användning. Alla ovan nämnda parametrar ska speglas i en marknadsvärdesbedömning utförd av en registrerad värderare. Marknadsvärdesbedömningar är centrala i beslutsfattandet vilket föranleder att det är av största vikt att de är rättvisande. Då investerare känner komfort för de förhållanden som råder under löptiden för de långa avtalen är det intressant att granska synen på dessa fastigheter då kontrakten har löpt ut. Syftet med denna fallstudie är att genomlysa hur restvärdet för samhällsfastigheter bedöms av värderare med hänsyn till osäkerhet och risk. Värdering av fastigheter sker vanligen med kassaflödesmetoden som bygger på att framtida driftnetton under en given kalkylperiod diskonteras. Till detta värde adderas ett diskonterat restvärde som ska motsvara fastighetens värde vid slutet av kalkylperioden vilket ofta sammanfaller med att hyreskontraktet löper ut. Metoden bygger till stor del på prognostisering av framtiden. Följaktligen är värderingar behäftade med osäkerhet. Hur riskerna och osäkerheterna behandlas i värderingen kommer att framgå av resultatet. Studien visar att värderanas syn på restvärdesrisken för samhällsfastigheter är nästintill enhetlig och bygger ur teoretisk synvinkel på en objektiv bedömning av värderingsobjektets egenskaper och förutsättningar vid kalkylperiodens slut. Här bedöms ingående parametrar så som geografiskt läge, fastighetens kvalitet och standard men även politisk risk och vad byggnaden är anpassad till i dagsläget. Det framkommer även hur centralt sambandet mellan initial direktavkastning, exit yield och marknadens avkastningskrav är i bedömningen. Studien visar även att värderare bedömer att investerare inte fullt ut tar hänsyn till restvärdesrisken på de nivåer som transaktioner sker till i dagsläget. / Currently, there is strong investor demand for public property in Sweden with yields declining for both prime and secondary segments of the market. The underlying demand for properties relating to education and elderly care is expected to be high for years to come as a result of a growing population and other demographic changes. Investments in public property is considered low risk due to the long-term leases with financially strong and stable tenants. The occupancy rate for public property is high, partly due to the fact that single tenant properties are a regular occurrence and partly because the high demand. All investments are associated with risk, the character of which varies depending on the type of property and various other factors. Technical risk, political risk and environmental risks to name a few. Public properties are, per definition, properties that primarily houses tax-financed operators and that is customized for public services. Because of the specialized nature of these assets and the fact that they are difficult to convert to other uses the question of risk and uncertainty arise at the end of the lease period. When valuing a property using the discounted cash flow method this moment in time in when the terminal value is evaluated. The aim of this case study is to examine how valuers assess the risk and uncertainty associated with the terminal value of public property in Sweden. Through analysis of the external valuations that have been undertaken at one of Sweden’s largest owner of public properties for the end of year 2018 the objective is to find factors related to the terminal value that differ between properties intended for educational purposes and those for elderly care. By conducting interviews with external valuers, the report will outline what aspects of a property valuers examine in determining the terminal value. Information gathered in the interviews will be used to analyze the valuations that were carried out for the end of year reporting of Sweden’s largest owner of public property. The report starts with a review of the fundamentals of valuation which later in the report will be applied to the empirical data to create a framework from which determination of the risk associated with the terminal value of public property can be judged. Furthermore, the report will seek to understand the bridge between theory and practice in the subject.

Torg, parker och stråk är platser som ofta ses som något gemensamt, en viktig del av det offentli- ga rummet, en skådeplats för diverse yttringar och därmed en fungerande demokrati. Offentliga rum och dess möbler är viktiga för ett stadsdels välmående, som en egen kategori av artefakter som berättar om stadsdelens historia och samtid. Ledtrådarna finns där som för att hjälpa oss att förstå dess sammanhang både mentalt och fysiskt, såsom ett inristat budskap eller hur möbeln är placerad i förhållande till sin omgivning. Offentliga möbler och rum kan liknas vid komponenter- na som får en stadsdel att vara bebodd, hemtrevlig och vital. I stadsrummet kan invånarna mötas och bänken blir då en central förutsättning för samtal och integration i stadsrummet. En offentlig möbel är på sätt och viss något gemensamt, likaså kan den vara en förlängning av individens hem och privata svär. I mitt examensarbete, för kandidatutbildningen på Konstfack, kandidatprogram- met inredningsarkitektur och möbeldesign under vårterminen 2022, formges - ett rum, en möbel för möten i det offentliga rummet.