I marknadsrapporter går att läsa att samhällsfastigheter är en lågriskplacering där investerare söker säker hamn när det börjar blåsa. I Catella Property Forecast (2019) bedöms samhällsfastigheter som låg risk med medel-till-hög avkastning. Den underliggande efterfrågan på samhällsfastigheter i Sverige drivs av den demografiska utvecklingen och framgent behövs stora investeringar för att möta behovet bland landets kommuner och landsting. Hos investerarkollegiet har samhällsfastigheter seglat upp som ett alltmer populärt segment och i en marknadsrapport från Pangea Property Partners kommuniceras att samhällsfastigheter är den mest eftertraktade produkten bland institutionella investerare på fastighetsmarknaden i Sverige (Pangea Institutional Outlook, 2019). På grund av dess beskaffenhet bedöms risk och osäkerhet för investeringar i samhällsfastigheter som relativt låg under kontraktsperioden där ekonomiskt stabila hyresgäster säkerställer ett kassaflöde under långa hyresförhållanden. Hyresgästrisken och vakansrisken är i princip obefintlig under de långa hyreskontraktens löptid. Dock behäftas fastigheterna alltid, likt alla fastigheter, med en viss risk som kan härledas till exempelvis teknisk risk och miljörisk. Utöver dessa tillkommer även politisk risk samt juridiska risker. Specifikt för samhällsfastigheter är att de, per definition, är specialanpassade för verksamheten vilket kraftigt begränsar dess alternativa användning. Alla ovan nämnda parametrar ska speglas i en marknadsvärdesbedömning utförd av en registrerad värderare. Marknadsvärdesbedömningar är centrala i beslutsfattandet vilket föranleder att det är av största vikt att de är rättvisande. Då investerare känner komfort för de förhållanden som råder under löptiden för de långa avtalen är det intressant att granska synen på dessa fastigheter då kontrakten har löpt ut. Syftet med denna fallstudie är att genomlysa hur restvärdet för samhällsfastigheter bedöms av värderare med hänsyn till osäkerhet och risk. Värdering av fastigheter sker vanligen med kassaflödesmetoden som bygger på att framtida driftnetton under en given kalkylperiod diskonteras. Till detta värde adderas ett diskonterat restvärde som ska motsvara fastighetens värde vid slutet av kalkylperioden vilket ofta sammanfaller med att hyreskontraktet löper ut. Metoden bygger till stor del på prognostisering av framtiden. Följaktligen är värderingar behäftade med osäkerhet. Hur riskerna och osäkerheterna behandlas i värderingen kommer att framgå av resultatet. Studien visar att värderanas syn på restvärdesrisken för samhällsfastigheter är nästintill enhetlig och bygger ur teoretisk synvinkel på en objektiv bedömning av värderingsobjektets egenskaper och förutsättningar vid kalkylperiodens slut. Här bedöms ingående parametrar så som geografiskt läge, fastighetens kvalitet och standard men även politisk risk och vad byggnaden är anpassad till i dagsläget. Det framkommer även hur centralt sambandet mellan initial direktavkastning, exit yield och marknadens avkastningskrav är i bedömningen. Studien visar även att värderare bedömer att investerare inte fullt ut tar hänsyn till restvärdesrisken på de nivåer som transaktioner sker till i dagsläget. / Currently, there is strong investor demand for public property in Sweden with yields declining for both prime and secondary segments of the market. The underlying demand for properties relating to education and elderly care is expected to be high for years to come as a result of a growing population and other demographic changes. Investments in public property is considered low risk due to the long-term leases with financially strong and stable tenants. The occupancy rate for public property is high, partly due to the fact that single tenant properties are a regular occurrence and partly because the high demand. All investments are associated with risk, the character of which varies depending on the type of property and various other factors. Technical risk, political risk and environmental risks to name a few. Public properties are, per definition, properties that primarily houses tax-financed operators and that is customized for public services. Because of the specialized nature of these assets and the fact that they are difficult to convert to other uses the question of risk and uncertainty arise at the end of the lease period. When valuing a property using the discounted cash flow method this moment in time in when the terminal value is evaluated. The aim of this case study is to examine how valuers assess the risk and uncertainty associated with the terminal value of public property in Sweden. Through analysis of the external valuations that have been undertaken at one of Sweden’s largest owner of public properties for the end of year 2018 the objective is to find factors related to the terminal value that differ between properties intended for educational purposes and those for elderly care. By conducting interviews with external valuers, the report will outline what aspects of a property valuers examine in determining the terminal value. Information gathered in the interviews will be used to analyze the valuations that were carried out for the end of year reporting of Sweden’s largest owner of public property. The report starts with a review of the fundamentals of valuation which later in the report will be applied to the empirical data to create a framework from which determination of the risk associated with the terminal value of public property can be judged. Furthermore, the report will seek to understand the bridge between theory and practice in the subject.

Det finns idag en trend i viljan att investera i samhällsfastigheter, det vill säga fastigheter där olika typer av samhällsservice bedrivs. Fördelen med denna typ av investeringar är att ägarna kan teckna långa hyresavtal med kommuner, landsting och staten som hyresgäst, vilket ger säkra kassaflöden i och med låg vakansrisk. Investeringsmarknaden för samhällsfastigheter är relativt ny för privata aktörer då dessa fastigheter tidigare ägdes i princip uteslutande av kommun och landsting, men som idag av olika anledningar valt att sälja och istället hyra tillbaka fastigheten av specialiserade fastighetsägare.  Studien syftar till att identifiera de osäkerheter/risker som existerar vid investeringar i samt förvaltande av samhällsfastigheter och främst vårdfastigheter i Sverige. Genom att intervjua aktörer som deltagit i tre studerade transaktioner av vårdfastigheter från 2011 har en investeringskalkyl samt en känslighetsanalys utformats och legat till grund för de slutsatser som dragits. Att investera i samhällsfastigheter har visat sig vara en relativt stabil och säker investering, då de långa kontraktens driftnetton bidrar till att investeringen kan räknas hem redan under första kontraktstiden. Dock med antagande om att inga oväntade kostnader uppstår. De största riskerna som föreligger gällande dessa fastigheter är restvärdesrisk på grund av svår alternativanvändning för dessa hyresgästanpassade byggnader, teknisk risk då fastigheterna behöver upprätthålla standard och viktiga funktioner samt politisk/jurisdisk risk där förändring i demografi, miljölagar, regleringar och krav påverkar samhällsfastigheters utveckling. Företagen som investerar i samhällsfastigheter är vanligtvis inriktade på denna typ av investering, vilket genom ökad kompetens inom området bidrar till en bra och långsiktig relation med hyresgästerna. Vidare har de inblandade aktörer en tämligen homogen syn på ansvarsfördelningar, kontraktsuppbyggnad och så vidare. Dessutom visar den demografiska utvecklingen i landet på en stor efterfrågan på samhällsfastigheter i framtiden och framför allt på vård- och omsorgsboenden. / There is currently a trend in the willingness to invest in public property, i.e. properties where different types of community services are provided. The advantage of this type of investment is that owners can sign long leases with tenants such as municipalities, counties and the state, providing secure cash flows and low vacancy risk. The investment market for public properties is relatively new to private operators as these properties have previously been owned almost exclusively by the municipality and county. Today, for various reasons, the municipalities and counties have decided to sell their properties and rent them back from specialized property owners. The study aims to identify the uncertainties/risks that are associated with investment and management of public properties, with a special focus on care properties in Sweden. An investment calculation and a sensitivity analysis were made through studies of three care property transactions in 2011 and interviews with the participating actors. The calculation and analysis have been the basis for the conclusions drawn. Investing in public real estate has proven to be a relatively stable and safe investment. The net operating income of the long leases that contribute to the investment could be considered as being paid back during the first contract period, assuming that no unexpected costs arise. The main risks that exist in these properties is salvage value risk due to severe alternative use for these tenant adjusted buildings, technical risk as the properties need to maintain standard and essential functions and at last political/legal risk where changes in demography, environmental laws, regulations and requirements affect public property development. Companies that invest in public real estate are usually focused on this type of investment, which through enhanced capabilities in the area contributes to a good and long-term relationship with tenants. Furthermore, the players involved have a rather homogeneous view of delegation of responsibility, contract structure and so on. Moreover, the demographic development in the country shows a high demand for public buildings in the future and especially in nursing and care homes.

Abstract  The Swedish municipalities have an overall responsibility for water and sewage services. The appointed organizations for this obligation holds a monopoly position which is regulated by a prime cost principle. This essay seeks to analyze and describe accounting in these organizations. This has been done via three main themes. These are good and bad examples from the above mentioned organizations accounting, compliance with laws and standards and finally if the financial reports enlightens its users. The empirical evidence has been mapped with a survey and analysis of the annual reports. We have mapped following accounting areas: depreciation times, valuation basis, residual value, component depreciation, impairment, work rutine on period of use decisions on tangible assets and component division, the organizations view on generally accounting principles (GAAP) and true and fair view, interest, key financial ratios and finally fixed and variable costs for the organizations subscribers. In the analysis we discuss these accounting areas via our main themes and from previous research. The study has discovered low compliance and enlightment in some areas of accounting while others were better. The study has also shown lack of standardization and is treating some explanatory factors such as competence and active ownership, collaboration and organizational form, population and finally fee level.