Denna studie syftar till att undersöka hur kommunen behandlar hållbar dagvattenhantering inom planprocessen och vilket kunskapsunderlag som kommunen besitter. Uppsatsen undersöker hur svensk lagstiftning och direktiv från Europeiska unionen påverkar planeringen för dagvattenhantering inom svenska kommuner. Det ger svar för vilka begränsningar och möjligheter den fysiska planeraren har för att inkludera hållbara lösningar av dagvatten i planeringen.  Studien är avgränsad efter två kommuner som avviker från andra kommuner i Sverige med tydliga dokument om dagvattenhantering. Genom en kvalitativ innehållsanalys av kommunala dokument om dagvattenhantering samt semistrukturerade intervjuer med anställda på kommunen besvaras studiens syfte och frågeställningar. Uppsatsen belyser problematik kring både planering och applicering av hållbar dagvattenhantering inom planprocessen, där det framgår hur otydlighet och okunskap finns inom ansvarsfördelningen. Det saknas både stöd och riktlinjer från den nationella nivån, vilket försvårar den lokala nivåns förutsättningar att arbeta utefter effektiva och hållbara lösningar för dagvatten. Den fysiska planeraren står inför stora utmaningar för applicering av hållbar dagvattenhantering i framtiden.

Cykeln som färdmedel bidrar till en rad positiva fördelar som exempelvis förbättrad hälsa och miljö samt attraktivare stadsmiljöer. Idag är cykeln det färdmedel som används minst och för att andelen cyklister ska öka behöver cykeln få mer utrymme i den fysiska planeringen. Det finns idag ingen lagstiftning om att kommuner ska ta fram strategiska dokument om cykelplanering, inte heller om vad de ska innehålla.   Under 2017 antogs Sveriges första nationella cykelstrategi med åtgärder för ökad och säker cykling och kan användas som ett dokument med riktlinjer för hur kommuner ska behandla cykelplanering. Syftet med studien har därför varit att undersöka hur den nationella cykelstrategin kan fungera som styrmedel när lagstiftning saknats. I studien kartläggs det hur den nationella cykelstrategin behandlas i de kommunala cykelstrategierna och om det finns andra perspektiv som behandlas i de kommunala cykelstrategierna men som inte tas upp i den nationella cykelstrategin. I studien kartläggs även hur samverkan och samordning sker inom cykelplanering mellan och inom olika hierarkiska nivåer. Denna kartläggning har gjorts genom teorin om flernivåstyrning.  Studien är en flerfallsstudie där sex mellanstora och mindre kommuner med antagna cykelstrategier efter år 2017 undersökts. Kommunernas cykelstrategier har tolkats utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Genom den kvalitativ innehållsanalysen visar resultatet på att den nationella cykelstrategin behandlas i de kommunala strategierna, oavsett om den uttrycks ligga till grund eller inte. Det går även att utläsa ett mönster om att vissa insatsområden berörs mer och andra mindre i olika kommuner. Vissa kommuner har även nämnt andra perspektiv på cykelplanering som exempelvis att fokusera på grupper som cyklar för att konsumera. Slutligen har studien kartlagt att samverkan sker och att den är viktig mellan och inom olika hierarkiska nivåer men att det tillämpas på olika sätt till och mellan olika typer av aktörer.

Flera av Sveriges landsbygder står idag inför stora utmaningar med en minskande befolkning, genom att allt fler väljer att bosätta sig i städer och att befolkningen på landsbygden blir allt äldre. Samtidigt fokuserar samhällsplaneringen idag till stora delar på urbana miljöer och hur vi lyckas planera hållbara städer. Detta kan till stor del bero på den större andelen av världens befolkning som bor i städer jämfört med andelen bosatta på landsbygden. Denna uppsats syftar till att undersöka en svensk kommuns arbete med landsbygdsutveckling och hur de arbetat med samverkan mellan bygderna och kommunen i planeringen för att uppnå en hållbar utveckling och en levande landsbygd. Uppsatsen baseras på en fallstudie av Örnsköldsviks kommuns landsbygdsplanering. / Several of Sweden's rural areas today face major challenges with a declining population, as more and more people choose to settle down in cities and that the average age in rural areas is increasing. At the same time, community planning today largely focuses on urban environments and how we succeed in planning sustainable cities. This may be largely due to the larger proportion of the world's population living in cities compared to the proportion living in rural areas. This essay aims to investigate a Swedish municipality's work with rural development and how they worked with cooperation between the rural areas and the municipality in the planning to achieve sustainable development and vibrant countryside. The thesis is based on a case study of Örnsköldsvik municipality's rural planning.

Arbetet börjar med en historisk tillbakablick om Svensk energiplanerings uppkomst och fortsätter med dagens aktuella läge angående de lagar som planeringen verkar under. Vidare beskriver arbetet hur Sverige står inför en energiomställning där samhället i stort går mot ett förnyelsebart energisystem och elektrifiering med hänsyn till EU och klimat- och energipolitiska mål. Denna omställning ställer krav på samordning och möjliggörandet av sektorsövergripande arbete. Genom att skapa ett tydligt ramverk och implementera energiplanering i tidiga skeden går det att göra prognostiseringen för framtida behov. Empirin i denna studie har analyserats med stöd av teori för flernivåstyrning och detta har skapat förståelse för hur det går att organisera flera aktörer inom olika institutionella nivåer.

Uppsatsen syftar till att undersöka den svenska Polisens och räddningstjänstverksamhetens syn på skadeplatsen idag och i framtiden. Av särskilt intresse är då hur samverkan sker. För att analysera detta används teorier kring bland annat nätverksstyrning för att kunna definiera framgångsfaktorer och utgångspunkter men också utmaningar och hinder för bedrivandet av samverkan på och kring skadeplatsen idag och i framtiden. Skadeplatsen har valts som utgångspunkt med hänsyn tagen till att det är här som en stor del av samverkan sker i vardagen, såväl på lokal som regional nivå. Uppsatsen har genomförts på uppdrag av Katastrofmedicinskt centrum i Linköping och utgör ett tillägg till en tidigare genomförd intervjustudie med landstingens beredskapssamordnare med samma syfte. Intervjuerna ger en mer sammantagen bild av hur samverkan sker på och kring skadeplats och då specifikt vilka typer av nätverk som bildas och hur dessa kan tänkas komma att se ut i framtiden utifrån de intervjuades professionella uppfattningar. Genom att analysera aktörernas uppgifter och beröringspunkter utifrån teorier om nätverksstyrning påvisas vissa problem i de övergripande nationella styrningarna, vilket begränsar aktörernas samverkansförmåga. Den övergripande slutsatsen är, givet teorin, att en ökad förståelse för nätverksstyrning är en nödvändighet för formandet och bibehållandet av effektiva nätverk idag och i framtiden, på och kring skadeplatsen.

Den regionala nivåns gränser och funktion har återkommande debatterats sedan mitten på förra seklet. Efter regeringsskiftet 2014 påbörjade den rödgröna regeringen arbetet med en ny läns- och landstingsindelning. Initiativet kom ursprungligen ifrån organisationen Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) där alla partier enats om behovet av en reform. När de politiska samtalen på nationell nivå påbörjades hösten 2016 stod det dock klart att enighet inte rådde bland partierna på riksdagsnivå. Samtalen avslutades i november med att allianspartierna ett efter ett lämnade förhandlingarna, trots att de alla tidigare uttryckt sig positiva till någon typ av regionreform. I denna uppsats kartläggs händelseförloppet och de inblandade aktörernas ställningstaganden analyseras för att skapa förståelse kring varför de politiska förhandlingarna avslutades. För att på ett systematiskt sätt analysera aktörernas argument utvecklas ett analysverktyg utifrån tidigare forskning där olika konfliktlinjer i debatten om en regionreform tydliggörs. Undersökningen visar att Liberalerna och Moderaterna tidigt var kritiska till reformförslaget. Idéanalysen visar att deras åsikter avviker från regeringens i alla de avseenden som analyserats. Kristdemokraternas argumentation liknande däremot regeringens och de var mer positiva till en reform. Partiets syn på välfärdens organisering avvek dock från regeringens, vilket förklarar varför de lämnade samtalen. Regeringen var från början inställd på en överenskommelse med Centerpartiet och prioriterade därför deras krav. Detta kan förstås utifrån att de båda, till skillnad från övriga, förespråkade en decentralisering av välfärdsverksamheter. Kartläggningen av händelseförloppet visar att de politiska samtalen i slutändan avslutades för att Centerpartiet och regeringen inte kom överens i frågan om hur en decentralisering av makt och ansvar skulle sammankopplas med regionreformen. Centerpartiet efterfrågade mer konkreta åtgärder än vad regeringen var beredd att gå med på utan att först utreda dem.

Med en ökad utmaning i samhället med att hantera risker och dess konsekvenser sätts en allt större press på samhällets förmåga att agera vid oönskade händelser. Studien omfattar Blekinge län och har som syfte att analysera hur flernivåstyrning påverkar arbetet med risk och sårbarhet. Syftet besvaras av två frågeställningar som behandlar samverkan och utmaningar mellan administrativa nivåer. Studien baseras på en abduktiv ansats där teorin väljs utifrån empirin. Teorin i studiens sammanhang är flernivåstyrning vars ändamål är att analysera studiens tidigare forskning och resultat. Studiens resultat utgörs av en dokumentanalys av risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) samt en intervjustudie med tjänstemän som visar på att samverkan mellan administrativa nivåer fungerar. Däremot finns det utmaningar med ansvarsfördelningen som är en konsekvens av en bristande kommunikation i ett hierarkiskt beroende system. Utmaningarna påverkar hur arbetet aggregeras upp i de administrativa nivåerna. / With an increased challenge in society in managing risks and their consequences, an increasing pressure is put on society's ability to act in the event of undesirable events. The study covers Blekinge County and aims to analyze how multilevel governance affects risk and vulnerability. The purpose is answered by two questions that explore collaboration and challenges between administrative levels. The study is based on an abductive approach where the theory is chosen based on empirical data. Results from the study are created by a document analysis of risk- and vulnerability documents (RVA) as well as an interview study from municipal employees. The result shows that collaboration between administrative levels works. However, there are challenges with the division of responsibilities from a lack of communication in a hierarchically dependent system. The challenges affect how the analysis is aggregated up to the administrative levels.

Regionerna ansvarar för den regionala utvecklingsplaneringen men besitter inte själv beslutanderätt kring genomförandet av den fysiska planeringen. Kommunerna har därtill inte mandat att hantera problem som kräver regionala lösningar. Det innebär att regionen för att få genomslag för vision och mål behöver samverka med andra aktörer i planeringssystemet samt att kommunerna har ett intresse av samverkan regionalt. Frågan är vilka förutsättningar den regionala planeringen har för detta och är kommunerna villiga att ge upp del av sin beslutanderätt till förmån för samarbete och samverkan i regionen?   Syftet har varit att undersöka hur väl sambandet mellan den regionala och kommunala planeringen fungerar genom att analysera i vilken mån regionala visioner och mål omsätts i kommunala översiktsplaner. Arbetet har utformats som en flerfallstudie där två regioner med innefattande kommuner jämförts, region Örebro län och Skaraborgs kommunalförbund i Västra Götalandsregionen. Data har samlats in genom dokumentstudier av regionala och kommunala dokument varmed en kvalitativ innehållsanalys har genomförts på materialet. Begreppen governance och rescaling har utgjort den teoretiska utgångspunkten för arbetet.   Av granskade översiktsplaner har framgått att i genomsnitt 70 procent innehåller regionens vision eller mål. Huruvida det är ett resultat av en fungerande samverkan mellan den regionala och kommunala nivån tycks dock ha mindre påverkan på utfallet. Det tycks vidare inte göra någon skillnad i hur regionens vision och mål överförs i kommunala dokument om regionen består av jämbördiga kommuner eller om regionen har en enskilt stark kommun. Däremot bör det kunna argumenteras för att det kan vara enklare att komma överens om en gemensam regional målbild om kommunerna är jämnstora. Regionaliseringen av utvecklingsansvaret kan inte ensamt ses ha haft en inverkan på kopplingen mellan RUS och kommunernas översiktsplaner. Det får ses som en av flera faktorer som sammantaget bör bidra till en utvecklad samverkan.   Flera faktorer har visat sig kunna påverka sambandet mellan det regionala tillväxtarbetet och de kommunala översiktsplanerna. Framförallt tycks det handla om vilken tillhörighet kommunerna känner till regionen och på så vis den upplevda nyttan med regional samverkan. Det har vidare framkommit att de frågeställningar som har varit utgångspunkten för arbetet inte på djupet klarat av att fånga upp det resonemang kring varför sambanden ser ut som de gör i regionerna på det sätt som varit möjligt, i vart fall i ett teoretiskt resonemang, utifrån materialet. Därmed blir slutsatserna möjligen något ytliga i förhållande till den analys som genomförts.

The employment rate differences between those who are foreign born and those whoare born in Sweden are as high as 15,3 percent in average, which is the largestdifference amongst the member states. There are also big variations amongst the 290Swedish municipalities, with differences ranging from 10,7 percent in Gällivarekommun and 49,3 percent in Ovanåker kommun.The purpose of this study is to contribute to previous studies on the integration ofimmigrants on the Swedish labour market, by exploring the explanations for thesevariations. The main focus of this study is to explore how the integration policies ofthe local municipalities affect immigrant's successes on the Swedish labour marketand their opportunities for employment.Within the limits of a statistical study and through multivariate regressionanalysis, I explore a number of potential factors that could affect the employmentrates of foreign born citizens. The empirical findings are ambiguous, with only partialsupport for two out of three hypotheses, and no support for the third, this studyshows little promise for the purpose of local integration policies for the integration ofimmigrants on the Swedish labour market. / <p>2018-06-07.</p>

In this thesis I study the relationship between Malmö Stad, a municipal government agency and external actors in a municipal based EU-project. The project in question is Food Loop System, a pilot project to the larger Cleantech TIPP project by Gate21, partially funded by the EU program Interreg ÖKS. The goal of this study is to establish whether the relationship between public and private or external actors in EU-projects can be considered democratic. Furthermore, the study seeks to bring in a new perspective on how projects can be considered democratic as previous studies have often focused on the relation between politics and public officials rather than external actors' influence on projects. In the thesis I do this by using Robert Dahl's ideal types for democracy and the use of a multilevel governance theory. Robert Dahl's theory is used to study the relationship between actors and the multilevel governance theory is used to establish if the project can be regarded as a type of multilevel governance and what effect that has on the democratic ideals. The study concludes that the relation between Malmö stad and external actors in the project Food Loop System can be considered democratic along with the project as a whole. Furthermore, the negative connotations of multilevel governance are not prevalent enough in the project as it fails to live up to most of the criteria required to be considered a type of multilevel governance, which means most criticism against multilevel governance can't be directed towards the project.