Syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett samband mellan utbildningsnivå och ersättningsnivå bland styrelseledamöter i svenska bolag noterade på Nasdaq OMX Stockholm (OMXS). Vidare är syftet med studien att öka förståelsen för de ersättningsnivåer som styrelseledamöter erhåller samt de skillnader som finns i ersättningsnivå mellan olika styrelseledamöter i bolag på OMXS. Sambandet undersöks genom en multivariat regressionsanalys. Datamaterialet består av 6469 bolagsårsindivider i svenska börsbolag mellan åren 2009-2013. Jensen och Mecklings (1976) agentteori tillämpas för att redogöra för varför ersättningar till styrelseledamöter existerar. Därefter används Hambrick och Masons (1984) upper echelon-teori för att förklara varför utbildning kan vara en av de bestämmande faktorerna för en styrelseledamots ersättning. Studien kan inte påvisa att ett samband mellan utbildningsnivå och ersättningsnivå föreligger. Däremot påträffas att styrelseledamöter med utländsk härkomst har en högre utbildningsnivå än ledamöter med svensk härkomst, samt att kvinnliga styrelseledamöter erhåller en lägre ersättningsnivå än manliga styrelseledamöter givet en likvärdig utbildningsnivå.

The employment rate differences between those who are foreign born and those whoare born in Sweden are as high as 15,3 percent in average, which is the largestdifference amongst the member states. There are also big variations amongst the 290Swedish municipalities, with differences ranging from 10,7 percent in Gällivarekommun and 49,3 percent in Ovanåker kommun.The purpose of this study is to contribute to previous studies on the integration ofimmigrants on the Swedish labour market, by exploring the explanations for thesevariations. The main focus of this study is to explore how the integration policies ofthe local municipalities affect immigrant's successes on the Swedish labour marketand their opportunities for employment.Within the limits of a statistical study and through multivariate regressionanalysis, I explore a number of potential factors that could affect the employmentrates of foreign born citizens. The empirical findings are ambiguous, with only partialsupport for two out of three hypotheses, and no support for the third, this studyshows little promise for the purpose of local integration policies for the integration ofimmigrants on the Swedish labour market. / <p>2018-06-07.</p>

I den nuvarande samhällskontexten är det av intresse att analysera förtroendet för polisen, motiverat av den ökade rapporteringen av skjutningar och den höga exponeringen av kriminalitet i medierna. Dessa faktorer förväntas ha en inverkan på det förtroende som den svenska befolkningen känner inför polisen. Denna studie har för avsikt att utreda hur allmänhetens relation till polisen har påverkats och även analysera huruvida klasstillhörigheter har en inverkan på förtroendet. Effekten av klass kompletteras även av att analysera effekten av rädsla för brott. Studiens utgångspunkt bygger på en konfliktteoretisk ram där klass konceptualiseras genom Bourdieus kapitalbegrepp. För att komplettera klassperspektivets förklaringsförmåga integreras även teorin om rädsla för brott som inkluderar mer individuella aspekter där klass inte nödvändigtvis behöver vara av betydelse. Studiens datamaterial består av den tionde omgången av European Social Survey (ESS) som påbörjades år 2020. Endast data från Sverige har använts för undersökningen, vilket resulterade i 2287 respondenter. Resultaten av multivariata regressionsanalyser visar att högre klasstillhörighet genom socialt och ekonomiskt kapital ökar förtroendet för polisen, samt att rädsla för brott har en minskande effekt på förtroendet för polisen. Sammanfattningsvis bidrar denna studie med sociologisk forskning om konsekvenser av ojämlikheter i det svenska samhället, där insikter om hur de olika samhällsklyftorna har en inverkan på svenska individers förtroende för polisen framhävs.