Lärarlegitimationen (proposition 2010/11:20) har sedan dess införande varit en omdiskuterad fråga. Legitimationens vara eller icke vara, vilka lärare den ska vara tillgänglig för och vad som ska krävas för att bli behörig att söka legitimation är alla områden som varit föremål för kritik. Med tanke på den korta tid som kompetensverktyget funnits identifierar jag också en stor lucka i forskningen, något som undersökningen ämnar bidra till att fylla ut. Undersökningen utgår ifrån riksdagsprotokoll och proposition 2010/11:20 som källmaterial med hjälp av konfliktteori som analysmodell. Motivet bakom dessa val är att undersöka och identifiera vilka intressegrupper och intressekonflikter som bidragit till lagförslagets utformande och införande. Resultaten visar flera intressanta aspekter bakom den långa tidsperiod som propositionen befann sig i riksdagens kammare och formades under diskussioner mellan partiernas representanter. Inte minst verkar flera partier blivit mer positiva ju längre fram i processen som propositionen kommit, medan andra partier varit mer drivande i frågan. Utöver detta pekar undersökningens resultat också på att de fackliga organisationerna och framförallt Lärarnas riksförbund varit drivande i frågan och i högsta grad bidragit till dess införande.

No description available.

Research in the area of irregular naval warfare has been found to be deficient. Therefore, this essay aims to contribute to broaden the theorizing within this area. Arreguin- Toft´s Strategic interaction theory in force- asymmetric conflicts, involves the use of irregular warfare as a relatively weak actor in an asymmetric conflict. This theory, along with essential element of Sea Power theory, creates the theoretical framework. To examine its explanatory power in an naval context, the study was conducted as a theory testing case study. The to cases are the Tanker War 1984-1988 and the Battle at Okinawa, Ryukyu Islands, 1945. The results showed that the Strategic interaction theory, to some extent, possessed the ability to explain the outcome in both cases. One conclusion that can be made, is that a relatively weak naval actor can benefit from the use of irregular strategies to prevent a relatively strong navy’s attempt to secure command of the sea.

Denna kvantitativa uppsats syftar till att undersöka integrationsmöjligheterna och skillnader på arbetsmarknaden med avseende på individernas bakgrund, arbetssökandets längd och upplevda chanser att få önskade jobb. Studien fokuserar på tre grupper: inrikesfödda med två svenska föräldrar, invandrare och inrikesfödda med minst en utrikesfödda förälder som definieras som andra generationens invandrare. Utifrån detta skapades hypotes 1, att invandrare och andra generationens invandrare spenderar längre tid som arbetssökande och skattar sina chanser till anställning lägre än inrikesfödda med två svenska föräldrar. För att kontrollera om skillnaderna förändras i samband med andra faktorer så skapades hypotes 2 som innebär att skillnaderna mellan inrikesfödda med två svenska föräldrar, andra generationens invandra och invandrare försvagas efter att kontrollera mot utbildningsnivå, kön och ålder. Teoretiskt grundar sig studien i Webers konfliktteori, Bourdieus kapitalteori, assimilationsteorier och institutionell diskriminering. Datamaterialet som behandlas i studien är hämtad från European Social Survey (ESS) och representerar den nionde omgång av enkätstudien från 2018. Datan som används har en tvärsnittsdesign, där sambanden presenteras och analyseras med hjälp av linjära sannolikhetsmodeller. Resultaten visar att invandrare spenderar längre tid som arbetssökande jämfört med infödda personer med två svenska föräldrar. Resultatet är statistiskt signifikant även vid kontroll för andra variabler. Dessutom finner vi resultat som visar att första- och andra generationens invandrare i högre grad än inrikesfödda med två svenska föräldrar upplever sina chanser att få önskade jobb som låga, vilket var statistiskt signifikant.

Armed conflicts throughout history have always involved anticipating the opponent's strategies to increase your own chances of victory, which is even more vital if your opponent is stronger. On 24 February 2022, the strong state of Russia invaded the much weaker state of Ukraine after eight years of military tension. Despite the protracted military escalation, the outcomes of the battles fought vary, with both actors achieving success to different degrees.   Existing theories provide solid explanations for historical asymmetric conflict outcomes, but most of these theories lack explanatory value in contemporary armed conflicts, which this paper aims to examine. The purpose of the study is to test existing asymmetric conflict theory against a contemporary ongoing armed conflict, where the strategic interaction thesis by Ivan Arreguín-Toft is used in a theory-testing approach. The results show that both actors use a combination of attack and defence strategies, illustrating the complex nature of war. However, the results show a clear tendency towards opposite approach strategies on the part of the weak actor, which supports the theory of strategic interaction.

I den nuvarande samhällskontexten är det av intresse att analysera förtroendet för polisen, motiverat av den ökade rapporteringen av skjutningar och den höga exponeringen av kriminalitet i medierna. Dessa faktorer förväntas ha en inverkan på det förtroende som den svenska befolkningen känner inför polisen. Denna studie har för avsikt att utreda hur allmänhetens relation till polisen har påverkats och även analysera huruvida klasstillhörigheter har en inverkan på förtroendet. Effekten av klass kompletteras även av att analysera effekten av rädsla för brott. Studiens utgångspunkt bygger på en konfliktteoretisk ram där klass konceptualiseras genom Bourdieus kapitalbegrepp. För att komplettera klassperspektivets förklaringsförmåga integreras även teorin om rädsla för brott som inkluderar mer individuella aspekter där klass inte nödvändigtvis behöver vara av betydelse. Studiens datamaterial består av den tionde omgången av European Social Survey (ESS) som påbörjades år 2020. Endast data från Sverige har använts för undersökningen, vilket resulterade i 2287 respondenter. Resultaten av multivariata regressionsanalyser visar att högre klasstillhörighet genom socialt och ekonomiskt kapital ökar förtroendet för polisen, samt att rädsla för brott har en minskande effekt på förtroendet för polisen. Sammanfattningsvis bidrar denna studie med sociologisk forskning om konsekvenser av ojämlikheter i det svenska samhället, där insikter om hur de olika samhällsklyftorna har en inverkan på svenska individers förtroende för polisen framhävs.