SAMMANFATTNING Sociala medier har sedan uppstarten år 2004 använts flitigt världen över. Till en början var det ett nätverk designat för privatpersoner, men år 2007 började även företag utnyttja verktyget och till sist fick även myndigheter upp ögonen för kommunikationsverktyget. Sociala medier är ett ypperligt kommunikationsverktyg som har en egen karaktär och arbetssätt. Verktyget innehåller en rad olika kanaler, exempelvis Facebook, Twitter, LinkedIn, som var och en kan användas på sitt unika vis. Det finns oändliga möjligheter i sociala medier, men det är inte helt lätt att använda verktyget till dess fulla potential. Myndigheter använder kommunikationsverktyget som ett komplement till de traditionella kommunikationskanalerna för att nå ut till sina målgrupper med information, men kanalen har mer potential än så. Svenska statliga myndigheter har mycket att lära i sitt arbete med sociala medier. De flesta myndigheter började använda sociala medier år 2010-2011, vilket innebär att verktyget är relativt nytt. Myndigheter har fått lärdom om sociala medier genom att studera andra myndigheter, utnyttjat de riktlinjer som E-delegationen arbetat fram samt genom att "lära sig genom att göra". Tidigare studier har konstaterat att sociala medier är ett verktyg som skapar en förstärkt relation och interaktion med medborgare, kunder eller privatpersoner i allmänhet. Relationsmarknadsföring är ett viktigt begrepp och kan kopplas samman med myndigheternas uppdrag från regeringen:  En myndighet har till syfte att underlätta och hjälpa allmänheten i det område myndigheten verkar. Utmaningen för myndigheter är att få mer kunskap om hur man på bästa sätt ska arbeta med sociala medier för att bygga en starkare relation med sina medborgare. Under studiens gång framkommer att myndigheter bör förändra sitt arbetssätt med kommunikationsverktyget för att uppnå dess syfte. För att skapa en förbättrad relation och interaktion med medborgare bör myndigheter förändra prioriteringen av beslut som berör sociala medier. Relationen förstärks genom att engagera och aktivera medborgare med intressant marknadsföring. Marknadsföringen måste anpassas efter verktygets lättsamma tonalitet och ses som ett naturligt inlägg i nyhetsflödet. Vidare är det också viktigt för myndigheter att ta vara på den feedback och respons som medborgare uttrycker i kanalerna. För att lösa dessa svårigheter kan myndigheter samverka och marknadsföra varandra samt uppmärksamma medborgare mer med hjälp av aktiviteten "Veckans Medborgare" som presenteras i studien. Slutligen bidrar studien med kunskap om hur myndigheter kan använda verktyget för att skapa ett mervärde till medborgarna. Den genomförda studien baserades på tidigare studier och insamlad empiri i form av telefonintervjuer med svenska myndigheter. Nyckelord: sociala medier, relationsmarknadsföring, interaktion, mervärde, myndigheter, samverkan

Införandet av EU:s Gröna Giv har medfört det lagstiftningspaket som innefattar gränsjusteringsmekanismen CBAM (Carbon Border Adjustment Mechanism) vars syfte är att minska det globala koldioxidläckaget och bidra till EU:s gröna omställning. CBAM-förordningen kan komma att bli effektiv förutsatt att den implementeras korrekt på nationell nivå. Denna studie syftar till att studera befintliga och framtida utmaningar och möjligheter med implementering av CBAM i Sverige. Semistrukturerade intervjuer med fem respondenter från tre myndigheter samt ett företag genomfördes för att undersöka de nationella administrativa och politiska strukturella förutsättningarna. Respondenternas erfarenheter och uppfattningar undersöks för att sedan jämföras mot studies teoretiska ramverk baserat på tidigare forskning. Studien belyser Sveriges nationella förutsättningar och de befintliga och framtida utmaningar och möjligheter vid implementering av CBAM. Studien visar därmed vikten av ett centralt samordnande organ vid flernivåstyrning, upprätthållandet av de decentraliserade myndigheternas autonoma ställning, samt behovet att tillgängliggöra primärdata för importörer. / The introduction of the EU Green Deal has led to the legislative package that includes the Carbon Border Adjustment Mechanism (CBAM), which aims to reduce global carbon leakage and contribute to the EU's green transition. The CBAM regulation can be effective provided it is properly implemented at a national level. This study aims to study the existing and future challenges and opportunities of implementing CBAM in Sweden. Semi-structured interviews with five respondents from three authorities and one company were conducted to investigate the national administrative and political structural conditions. The respondents' experiences and perceptions are examined and then compared to the study's theoretical framework based on previous research. The study highlights Sweden's national conditions and the existing and future challenges and opportunities when implementing CBAM. The study thus shows the importance of a central coordinating body in multi-level governance, the maintenance of the autonomous position of the decentralized authorities, and the need to make primary data available to importers.

Målet med denna uppsats är att undersöka vilka strategier som tre svenska myndigheter använder vid översättning av femton systematiskt utvalda termer, från svenska till spanska och franska. Arbetet grundar sig därtill i Niskas och Frøilis (1992) sex strategier för termöversättning, anpassade för detta arbetes praktiska tillämpning: direkt/ungefärlig motsvarighet; översättningslån; parafrasering; direktlån; nybildning; och översättningsdubblett. Därutöver ställs hypotesen att antalet rotmorfem i en term inverkar på vilken strategi som används för dess översättning. Resultaten visar att fem av Niskas och Frøilis strategier, närmare bestämt alla utom nybildning, används för termöversättningarna. De totala resultaten avslöjar att den största andelen av dem använder direkt/ungefärlig motsvarighet, följt av översättningslån och parafrasering som har ungefär jämnstora andelar, vartefter översättningsdubblett och direktlån har betydligt mindre andelar, varav den förras är större än den senares. Hypotesen visar sig inte kunna bekräftas. Vad beträffar värdet av resultaten poängteras att variation i översättningsstrategier försvårar förståelsen av de spanska och franska måltexterna, vilket i sin tur motverkar det enkla, vårdade och begripliga språk i myndigheters kommunikation som svensk lagstiftning strävar efter.

Denna kandidatuppsats har som syfte att undersöka identitetsskapande i fyra svenska myndigheters årsredovisningar. Materialet består av förorden i årsredovisningar från åren 2000 till 2015 skrivna av myndigheternas chefer. Den kvantitativa texttema-analysen är baserad på Jämtelids avhandling från 2002 Efter en närläsning av samtliga texter delades teman in i kategorier och instanserna av varje tema räknades. Resultatet visar vissa trender i text- och identitetsskapandet. De två nyare myndigheterna väljer att explicit introducera vilka de är och pekar ut delar av verksamheten och specifika arbetsuppgifter. De två mer etablerade myndigheterna väljer att istället identifiera sig sjäva kring utomstånde påverkan på verksamheten. Trenderna kan bero på ökad längd på texterna där både intern och extern kommunikation får utrymme såväl som en ökning av marknadsförande diskurs. / En ny genre och dess arkeologi: Svenska myndigheters värdegrundtexter

This thesis examines the situation for archivists within the context of e-government in three Swedish authorities. The discussions that are brought up concern the archivists role, professional development and the perspective of information in the context of e-government. Since the purpose with this thesis was mainly concerning the situation for the archivists, the method chosen was a qualitative research method, and it was used in combination with interviews with the archivists at the chosen authorities. The results show that the archivists within the examined authorities are seen as experts on information management and legislation surrounding it. Problems connected to e-government are that they face prejudice about their capability concerning new technology and digital information. This problem has been handled differently within the authorities, change of official titles has been one tactic. Their tasks and professional development have been slightly changed as they are working in a higher capacity ahead of the information being created. The change that can be seen in the context of e-government is that archivists are being more visible within their work places, which can be correlated to the e-government that encourage team work and collaborations to create an efficient and accessible authority. What this means for the archivists is that they can use these collaborations to further their own projects and tasks within the organisation in a better way. Contrary to the belief that archivists can only manage information on paper the participants in this research prove they have adopted well to the way of e-government partly through the Record Continuum Model. They are aware about the different perspectives necessary for handling the new ways of structuring and seeing information, which became clear with the development and structure of e-archives within two of the authorities and the preparation for being connected for the third. Finally, this thesis shows that archivists are beginning to be able to compete with other departments and professions on the same terms and that they are starting to find their own place within the area of IT and information management. This is a two years master's thesis in archival science.

No description available.

Syftet med denna studie har varit att undersöka det skydd och stöd svenska myndigheter kan erbjuda offer för människohandel för sexuella ändamål (MSÄ). Detta har uppnåtts genom en textanalys av utvalda myndighetsdokument vilka behandlar skydd och stöd för personer utsatta för MSÄ. I fokus har även varit att analysera huruvida arbetet som beskrivs i texterna, samt intentionerna som framkommer, bär prägel av empowerment, det vill säga bidrar till en process där personerna blir stärkta och får ökad egenmakt i sina liv. Empowermentteorin har således utgjort ett analysverktyg i studien. Studiens resultat visar att texterna uttrycker intentioner om hjälp på lång sikt. Dessa intentioner anser vi bär prägel av empowerment. Intentioner framkommer även om att skydd och stöd bör vara villkorslöst och baserat på mänskliga rättigheter. Det stöd och skydd som beskrivs i texterna innefattar både akut och långsiktig hjälp. Dock har inte alla offer för MSÄ tillgång till samma skydd och stöd då detta villkoras beroende på vilken sorts uppehållstillstånd personen har. Medverkan i en rättsprocess är ett villkor för tidsbegränsat uppehållstillstånd i Sverige. Av denna anledning kan det diskuteras huruvida skydd och stöd ges främst för att möta MSÄ-offers behov eller i ett brottsbekämpande syfte. / The purpose of this study has been to investigate the support and protection the Swedish government can offer victims of human trafficking for sexual purposes (HTSP). This has been accomplished through a textual analysis of selected governmental documents, which describe support and protection for victims of HTSP. A focal point of this study has been to analyse whether the procedures described in the documents, and also the intentions therein, bears resemblance to the empowerment-theory. This includes whether it adds to a process where the persons are empowered and receives more control over their own lives. The result of the study shows that the texts express intentions of long-term support. We view these intentions as bearing resemblance to the empowerment-theory. Also, the texts show intentions of offering support and protection unconditionally and based upon human rights. The support and protection described in the texts envelop both emergent and long-term support. All victims of HTSP, though, do not have access to the same support and protection since this is based on what sort of visa the person holds. It is demanded to be part of a court-process to receive a short-term visa in Sweden. Because of this, it might be discussed whether support and protection is given first and foremost to meet the needs of victims of HTSP, or with the goal of fighting crime.

The study aims to investigate how Swedish governmental agencies deal with persons who make excessively large amounts of freedom of information requests. These persons, who can be said to suffer from justice obsession syndrome, often consume an unproportional amount of government agency resources. More specifically, the study investigates whether Swedish government agencies have created formal rules and guidelines on how to handle these citizens and how employees of these agencies view the handling of these cases. The material consists of interviews conducted with ten employees at nine diffrent Swedish government agencies. In addition 24official guidelines where collected from 22 diffrent Swedish government agencies. Trancripts from the interviews and the official guidelines fomed the data of analysis. The study concludes that the majority of the Swedish governmental agencies have well-established routines when dealing with these persons and their freedom of information requests. This regardless of how often or how rarley they deal with this.

Fältet ledarskap är ett tidigare väl utforskat område, trots detta har relativt lite forskning inom ämnet berört svenska organisationer och än mindre statliga institutioner och myndigheter. I följande studie undersöks, vad chefer på en statlig myndighet upplever som faktorer för att utöva ett framgångsrikt ledarskap i sin organisation. Studien bygger på empirin från kvalitativa intervjuer med fem chefer på den statliga myndigheten Trafikverket. I och med denna studie har även en ny intervjumetod utvecklats, interaktivt tematiserad intervju. Där respondenten är en del i att skapa och utforma intervjuguiden. I resultatet av denna studie framkommer det att de undersökta cheferna själva upplevde att ett framgångsrikt ledarskap i sin organisation bygger på fyra faktorer. Dessa benämnda som relationer, beslutsfattande, utveckling och autenticitet. Slutsatserna som denna studie kan bidra med, utöver vilka faktorer som cheferna själva anser genererar ett framgångsrikt ledarskap, är också hur cheferna agerar för att utöva ett vad de upplever framgångsrikt ledarskap, men även vilka roller ett framgångsrikt ledarskap innefattar. Att rollen som chef, rollen som ledare och rollen som sig själv, påverkar tidigare nämnda faktorer, relationer, beslut och utveckling, och att samspelet mellan dessa roller och faktorer på olika sätt påverkar chefernas grad av upplevd framgång i sitt ledarskap. Studien visar även att Trafikverkets nya ledarskapsfilosofi stämmer väl överens med vad cheferna upplever som bidragande faktorer för att utöva ett framgångsrikt ledarskap. Samt att denna nya filosofi kan bidra till att cheferna till större grad kan utöva ett vad de själva upplever framgångsrikt ledarskap. / The field of leadership is a previously well-explored area, but relatively little research in the subject has concerned Swedish organizations and even less government institutions and authorities. In the following study, what managers at a government authority are perceived as factors to exercise successful leadership in their organization are investigated. The study is based on empirical evidence from qualitative interviews with five managers at the State Administration of Transport, Trafikverket. Through this study, a new interview method has also been developed, interactive themed interview. Where the respondent is a part in creating and designing the interview guide. In the results of this study, it is found that the investigated managers themselves felt that successful leadership in their organization is based on four factors. These are referred to as relationships, decision making, development and authenticity. The conclusions that this study can contribute beyond what factors the managers themselves consider generating a successful leadership are also how the managers act to exert what they experience successful leadership, but also what roles a successful leadership includes. That the role of the manager, the role of leader and the role as himself, affects the aforementioned factors, relationships, decision and development, and that the interaction between these roles and factors in various ways affects the managers' degree of perceived success in their leadership. The study also shows that Trafikverket's new leadership philosophy is in line with what managers perceive as contributing factors for the pursuit of successful leadership. And that this new philosophy can help managers to exert more what they themselves experience as a successful leadership.