Den här uppsatsen är baserad på tidigare forskning av företag som har en bakgrund från företaget JC. I tidigare forskning framträder JC som ett framgångsrikt företag. Det som var kännetecknande hos JC var bland annat det kreativa arbetsklimatet som var öppen och utmanande samt det dynamiska ledarskapet inom företaget. Sammanlagt har elva nya företag skapats av personer med denna bakgrund. De nya företag som har identifierats startades under perioden 1990-2007, med tyngdpunkt i slutet av 1990-talet. De nya företagen indelas i tre olika branscher: Kedjeföretag, hit hör bland annat GinaTricot som enligt många bedömare är den mest framgångsrika butikskedja efter H&M. Designföretag har vi exempelvis Nudie Jeans som många också känner till samt Företagsservice, hit hör såsom Viskan Distanshandel System. I denna studie belyses det som uppfattas som framgångsrikt hos de tre serviceföretag; Viskan Distanshandel system, Futurelab och Unitail, vilka har bakgrund inom JC. Och vad innebär framgångsriktledarskap för dessa företag. I undersökningen ingår det även hur motståndskraftiga dessa företag har varit under den senaste globala ekonomiska recessionen och hur de har hanterat svårigheter i samband med krisen. Studien är utformad med hjälp av en kvalitativ metod. Vi har genomfört det så kallad delvis strukturerade intervjuer med de tre företagsledare. Med hjälp av en intervjuguide gjorde att vi kunde hålla en viss struktur under intervjuns gång. Det empiriska materialet har sedan analyserats genom den abduktiva metoden och hermeneutiskt förhållningssätt, där vi växlade mellan empiri och teori utifrån den hermeneutiska cirkeln. Vår undersökning visar att det inte finns några recept som leder till framgång och att vara motståndskraftig. Framgångsriktledarskap gemensamt hos de tre företagsledarna är att de utövar olika slags ledarstilar samtidigt beroende på situationen. Det gör att de blir flexibla och effektiva under finanskrisen, där de kan gå in i olika roller och får möjliga utrymmen och spelplaner som gör att de kan ha kontroll över läget när något slumpmässigt uppstår. Framgång hos de samtliga företagen åstadkoms via deras kontaktnätverk och det starka teamet som dem lyckades skapa i början. Dessa två faktorer har även varit ett slags motståndskraft för de företagen under krisen. Vi kan enbart hävda att dessa två faktorer har varit ett slags motståndskraft under krisen för de företagen. Dock är det svårt att påstå att dessa kan betraktas som ett slags recept för motståndskraft för andra organisationer.

<p>Denna studie har som syfte att undersöka olika lärares ledarstilar, deras syn på ledarskap och framgångsrikt ledarskap. Studien gjordes på ett kvalitativt sätt med hjälp av semistrukturerade intervjuer och observationer av fyra högstadielärare. Resultaten visade att de flesta lärarna använde en situationsanpassad ledarstil. Lärarna ändrade sin ledarstil beroende på vilken elevgrupp som undervisades. Det som även kunde konstateras var att ledarstilen var beroende av den uppgift som eleverna utförde och i vilken utsträckning som läraren ansåg sig känna elevgruppen. Resultatet visade att lärarna tar delar från olika ledarstilar som de tycker passar dem och får därigenom ingen renodlad ledarstil utan en blandning av auktoritära och demokratiska sidor. Egenskaper som lärarna ansåg att en bra lärare ska ha och även kunde kopplas till litteraturen var bland annat ämneskunskaper, att kunna organisera arbetet i klassrummet och lyssna på eleverna samt att vara flexibel och att ha förmågan till att anpassa sig efter situationen.</p>

Denna studie har som syfte att undersöka olika lärares ledarstilar, deras syn på ledarskap och framgångsrikt ledarskap. Studien gjordes på ett kvalitativt sätt med hjälp av semistrukturerade intervjuer och observationer av fyra högstadielärare. Resultaten visade att de flesta lärarna använde en situationsanpassad ledarstil. Lärarna ändrade sin ledarstil beroende på vilken elevgrupp som undervisades. Det som även kunde konstateras var att ledarstilen var beroende av den uppgift som eleverna utförde och i vilken utsträckning som läraren ansåg sig känna elevgruppen. Resultatet visade att lärarna tar delar från olika ledarstilar som de tycker passar dem och får därigenom ingen renodlad ledarstil utan en blandning av auktoritära och demokratiska sidor. Egenskaper som lärarna ansåg att en bra lärare ska ha och även kunde kopplas till litteraturen var bland annat ämneskunskaper, att kunna organisera arbetet i klassrummet och lyssna på eleverna samt att vara flexibel och att ha förmågan till att anpassa sig efter situationen.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka kompetenser lärare anser känneteckna framgångsrikt ledarskap i klassrummet liksom hur de med sitt ledarskap anser sig kunna motivera eleverna i deras lärande. För att uppnå syftet söker studien svar på hur män och kvinnor som lärare ser på framgångsrikt ledarskap i klassrummet samt huruvida det föreligger några likheter och skillnader i deras syn på framgångsrikt ledarskap. Studien baseras på intervjuer med sex lärare, tre män och tre kvinnor, som är verksamma i grundskolans senare del. Det empiriska underlaget samlades in via halvstrukturerade intervjuer utifrån en intervjuguide. Studiens resultat visar att de kompetenser som lärarna anser känneteckna ett framgångsrikt ledarskap är lyhördhet, flexibilitet och anpassning. Lärarna anser dessutom att de genom uppmuntran, uppskattning och bekräftelse kan bidra till elevernas allsidiga utveckling, såväl på det kunskapsmässiga som på det personliga planet. Det framgår också att samtliga lärare anser att man i sitt ledarskap måste vara tydlig och bestämd, men också lyhörd för elevernas åsikter och idéer, vilket stämmer överens med den demokratiska ledarstilen. För lärarna består det framgångsrika ledarskapet av kontroll, individualisering och planering. Samtliga lärare betonar lyhördheten och tillvaratagandet av elevernas egna intressen, samt individualiseringen av undervisningen som de mest grundläggande motivationsfaktorerna. Studiens resultat visar också att männen och kvinnorna har överlag en samstämmig syn på det framgångsrika ledarskapet, men att de kvinnliga lärarna betonar de nära relationerna till eleverna som en förutsättning för ett framgångsrikt ledarskap.

Denna uppsats är en kvalitativ studie om framgångsrikt ledarskap inom sjukvård. Syftet med studien är att undersöka vad ett framgångsrikt ledarskap innebär för chefer i en organisation som fått en prestigefylld utmärkelse. Tre frågeställningar utarbetades för att kunna besvara studiens övergripande syfte. Den första frågeställningen handlar om vilka framgångsfaktorer som finns i ledarskapet. Den andra frågeställningen berör hur chefer utvecklar organisationen. Den tredje frågeställningen behandlar vilka svårigheter som chefer möter i sitt ledarskap. I teorikapitlet redogörs för olika definitioner av ledarskap samt sex olika ledarskapsteorier. Teorierna är effektivt ledarskap, autentiskt ledarskap, situationsanpassat ledarskap, transformativt ledarskap, utvecklingsinriktat ledarskap och förändringsledarskap.  Vidare presenteras ett framgångsrikt och effektivt ledarskap sett utifrån tre olika kontexter; global, svensk och hälso- och sjukvård.  I studien har en kvalitativ metod använts i form av semistrukturrerade intervjuer som har genomförts med sex avdelningschefer. Datamaterialet har sedan analyserats i två steg. I första skedet genomfördes en grundad-teori-inspirerad öppen kodning i syfte att få fram begrepp och i det andra skedet en tematisk innehållsanalys i syfte att finna olika teman. Studiens intervjupersoner framhåller relationer, lärande och ett etiskt förhållningssätt som framgångsfaktorer i ledarskapet. Chefer utvecklar organisationen ständigt genom att arbeta med och uppmuntra medarbetarnas deltagande i förbättringsarbete. Utveckling sker även genom att formulera och skapa stöd för visionen och genom en kontinuerlig omvärldsbevakning. Svårigheter i ledarskapet är att härbärgera mycket negativa känslor, kunna hantera egna känslor av ensamhet och kunna släppa arbetet när man går hem. En svårighet är även att hinna med det egna arbetet på arbetstiden samtidigt som man har en ständig tillgänglighet för medarbetarna och deras behov.

Human resources är en allt mer växande profession som arbetar nära såväl chefer som medarbetare. Genom att undersöka framgångsrikt ledarskap utifrån ett HR-perspektiv åsyftar den föreliggande studien att bidra med en intressant synvinkel med utgångspunkt att HR som profession i synnerhet besitter både ledar- och medarbetarperspektiv. För att avgränsa studien inom det breda yrkesområde som HR är, riktades fokuset till HR-konsulter. Syftet med studien är att sålunda att finna huvudangelägenheten av HR-konsultens upplevelse av framgångsrikt ledarskap. Med grundad teori som metodansats har en kvalitativ studie genomförts som åsyftat att generera en teori grundad i data genom en öppenhet inför det som framträtt på fältet och med avstånd från befintliga teorier. Tio stycken intervjuer genomfördes med HR-konsulter från olika arbetsplatser för att upptäcka deras upplevelse av framgångsrikt ledarskap. Resultatet visar att respondenternas huvudangelägenhet utgörs av interaktion mellan chef och medarbetare som hanteras genom kärnkategorin närvaro i social interaktion. Således består den genererade teorin av kärnkategorin och ytterligare sex kategorier samt deras relation till kärnkategorin som tillsammans besvarar studiens forskningsfråga och därmed utgör en teoretisk modell. / Human resources are an increasingly growing profession that works closely with both managers and employees. By examining successful leadership from an HR perspective, the present study aims to contribute with an interesting point of view based on the fact that HR as a profession in particular possesses both leadership and employee perspectives. In order to delimit the study within the broad professional area that HR is, the focus was directed on HR consultants. The purpose of the study is thus to find the main issue of HR consultants' experience of successful leadership. With grounded theory as method approach, a qualitative study has been conducted aimed at generating theory based on data through openness to what appears in the field and with distance from existing theories. Ten interviews were conducted with HR consultants from different workplaces to discover their experience of successful leadership. The result shows that the respondents' main concern consists of interaction between the manager and employees who are managed through the core category presence in social interaction. Thus, the generated theory consists of the core category and another six categories as well as their relation to the core category which together answer the study's research question and thus constitute a theoretical model.

Målet och syftet med denna studie var att ta reda på hur en damfotbollstränare bör vara och agera för att spelarna ska utvecklas, detta utifrån spelarnas egna perspektiv. Studien har en holistisk inriktning och gjordes ur hermeneutiskt-fenomenologisk tradition. Studien har en kvalitativ ansats och totalt nio respondenter från tre olika fotbollslag deltog. Undersökningen genomfördes genom semistrukturerade intervjuer där deltagarna var aktiva damfotbollsspelare.  Frågeställningarna som tillsammans med teorierna transformativt ledarskap och situationsanpassat ledarskap ligger till grund för resultatet är: vilka pedagogiska tillvägagångssätt gynnar damfotbollsspelare? Vilka tränaregenskaper gynnar damfotbollsspelares utveckling? Vilka faktorer ökar damfotbollsspelares motivation? Studiens resultat påvisar att damfotbollsspelare anser att viktiga ledaregenskaper hos tränare stämmer överens med viktiga ledaregenskaper hos både transformativa ledare, där engagerad och peppande är grundläggande egenskaper, och situationsanpassade ledare, där en anpassningsförmåga är a och o. Vidare påvisar resultatet att damfotbollsspelare tycker att framgångsrika pedagogiska tillvägagångsätt hos en tränare är att ge konstruktiv kritik och feedback, samt att ha en god spelidé, matchlika träningar och struktur. Gällande faktorer som spelarna anser öka sin egen motivation går det utifrån resultatet att tyda att pushande, peppande, uppmärksammande och motiverande var faktorer som ökade motivationen, dessa faktorer är mer vanligt förekommande i det transformativa ledarskapet än i det situationsanpassade ledarskapet. / The aim and purpose of this study was to find out how a women's football coach should be and act in order for the players to develop, this from the players' own perspective. The study has a holistic focus and was made from a hermeneutic-phenomenological tradition. The study has a qualitative approach and a total of nine respondents from three different football teams participated. The survey was conducted through semi-structured interviews where the participants were active women's soccer players. The questions that together with the theories of transformative leadership and situation-adapted leadership form the basis for the result are: which pedagogical approaches benefit women's football players? Which coaching qualities benefit the development of women's soccer players? Wh factors increase women's soccer players' motivation? The results of the study show that women's soccer players consider important leadership qualities in their coaches to be consistent with important leadership qualities in both transformative leaders, where commitment and pep talk are basic qualities, and situational leaders, where adaptability is vital. Furthermore, the results show that women's soccer players think that a successful pedagogical approach in a coach is to give constructive criticism and feedback as well as to have a good game idea, match-like training and structure. In the result, it can be indicated that pushing, pep talking, paying attention and motivating were factors that increased motivation, these factors are more common in transformative leadership than in situational leadership.

Fältet ledarskap är ett tidigare väl utforskat område, trots detta har relativt lite forskning inom ämnet berört svenska organisationer och än mindre statliga institutioner och myndigheter. I följande studie undersöks, vad chefer på en statlig myndighet upplever som faktorer för att utöva ett framgångsrikt ledarskap i sin organisation. Studien bygger på empirin från kvalitativa intervjuer med fem chefer på den statliga myndigheten Trafikverket. I och med denna studie har även en ny intervjumetod utvecklats, interaktivt tematiserad intervju. Där respondenten är en del i att skapa och utforma intervjuguiden. I resultatet av denna studie framkommer det att de undersökta cheferna själva upplevde att ett framgångsrikt ledarskap i sin organisation bygger på fyra faktorer. Dessa benämnda som relationer, beslutsfattande, utveckling och autenticitet. Slutsatserna som denna studie kan bidra med, utöver vilka faktorer som cheferna själva anser genererar ett framgångsrikt ledarskap, är också hur cheferna agerar för att utöva ett vad de upplever framgångsrikt ledarskap, men även vilka roller ett framgångsrikt ledarskap innefattar. Att rollen som chef, rollen som ledare och rollen som sig själv, påverkar tidigare nämnda faktorer, relationer, beslut och utveckling, och att samspelet mellan dessa roller och faktorer på olika sätt påverkar chefernas grad av upplevd framgång i sitt ledarskap. Studien visar även att Trafikverkets nya ledarskapsfilosofi stämmer väl överens med vad cheferna upplever som bidragande faktorer för att utöva ett framgångsrikt ledarskap. Samt att denna nya filosofi kan bidra till att cheferna till större grad kan utöva ett vad de själva upplever framgångsrikt ledarskap. / The field of leadership is a previously well-explored area, but relatively little research in the subject has concerned Swedish organizations and even less government institutions and authorities. In the following study, what managers at a government authority are perceived as factors to exercise successful leadership in their organization are investigated. The study is based on empirical evidence from qualitative interviews with five managers at the State Administration of Transport, Trafikverket. Through this study, a new interview method has also been developed, interactive themed interview. Where the respondent is a part in creating and designing the interview guide. In the results of this study, it is found that the investigated managers themselves felt that successful leadership in their organization is based on four factors. These are referred to as relationships, decision making, development and authenticity. The conclusions that this study can contribute beyond what factors the managers themselves consider generating a successful leadership are also how the managers act to exert what they experience successful leadership, but also what roles a successful leadership includes. That the role of the manager, the role of leader and the role as himself, affects the aforementioned factors, relationships, decision and development, and that the interaction between these roles and factors in various ways affects the managers' degree of perceived success in their leadership. The study also shows that Trafikverket's new leadership philosophy is in line with what managers perceive as contributing factors for the pursuit of successful leadership. And that this new philosophy can help managers to exert more what they themselves experience as a successful leadership.