Med hjälp av teknologiska lösningar ser vi att kontorsarbete idag blivit allt mer digitaliserat. Det här har påverkat möjligheten att utföra arbetsuppgifter oberoende av tid och rum. Mobiliseringen av arbetslivet innebär att arbetet blivit mer självständigt och att de förr naturligt fysiska interaktionerna på arbetsplatsen minskar. Studier visar även på utmaningar i ledarskapet hos organisationer som implementerat ett mobilt arbetssätt. För att lyckas övervinna de utmaningar som den mobila arbetssituationen skapar i arbetslivet, har innebörden av relationsorienterat ledarskap samt hur det påverkar resultatet för organisationen framhållits som väsentlig att studera. Syftet med studien är att skapa förståelse för hur relationsorienterade ledarbeteenden, som att stödja, hjälpa till och känna empati för medarbetaren, kan bidra till att uppnå människans behov av en känsla av samhörighet, personligt värde samt personlig utveckling i mobila arbetsliv. Målet är att studien ska bidra med kunskap om hur ledarskapet kan tillämpas för att tillfredsställa medarbetares behov samt för att främja trivsel, engagemang och produktivitet i arbetslivet. Med bakgrund av en teoretisk referensram ämnar studien fungera som underlag och ge råd samt vägledning åt ledare i företag som nu och i framtiden anammar ett mobilt arbetsliv som arbetsform. Studien har en deduktiv ansats och utfördes genom en kvalitativ fallstudie på Microsoft Sverige. Det empiriska materialet har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer med respondenter från företagets marknads- samt finansavdelning. Studiens slutsatser har dragits genom att tolka och analysera studiens teoretiska referensram gentemot det empiriska materialet. Slutsatserna visar att det mobila arbetssättet uppskattas, men att det nu blir ännu viktigare med uppstyrda fysiska interaktioner. Vi finner att ledare, genom att uppmuntra till sociala aktiviteter, visa uppskattning på såväl individ- som resultatnivå, visa stöd och ge återkoppling på utfört arbete samt skapa möjligheter för medarbetaren att utvecklas kan bidra till att uppnå medarbetares behov. Vi finner att medarbetare i mobila arbetsliv gärna klustrar sig på arbetsplatsen och sitter med samma människor på samma plats varje dag för att uppnå behovet av samhörighet. Studiens rekommendationer är att ledare samordnar återkommande sociala aktiviteter såväl inom närmaste arbetsgruppen som i organisationen i stort. För att uppnå behovet av personligt värde rekommenderar vi att ledare främst fokuserar på att ge beröm och feedback personligen snarare än via digitala kommunikationsverktyg. Vad gäller behovet av personlig utveckling rekommenderar vi kontinuerligt inbokade "feedback-möten" för att gå igenom individens personliga mål och utvecklingsmöjligheter.

Det finns olika former av ledare och de leder på olika sätt. Sättet att leda på definieras som ledarstil. Ett uppgiftsorienterat ledarskap innebär att en ledare motiveras av bra resultat och att uppnå uppsatta mål. Att leda relationsorienterat innebär att ledaren motiveras av att skapa goda relationer på arbetsplatsen och bygga en trivsam arbetsmiljö. Under 2000-talet har antalet kvinnliga ledare ökat. Ett typiskt kvinnligt ledarskap kännetecknas av lyssnande och ödmjukhet. Ett manligt ledarskap förknippas med ett strategiskt tänkande och en stark målmedvetenhet. Det vi vill undersöka i denna rapport är om könet på ledaren har någon inverkan på deras ledarstil. Den forskningsfråga vi ställer oss är: Hur skiljer sig kvinnors respektive mäns sätt att leda på? För att få svar på vår fråga har vi intervjuat fyra manliga och fyra kvinnliga formella ledare. Frågor som diskuterats är hur ledaren ser på sitt ledarskap, hur den arbetar och vad den motiveras utav. Genom deras svar har vi dragit paralleller för att skapa oss en bild över skillnaden i kvinnligt och manligt ledarskap utifrån de uppgiftsorienterade och relationsorienterade ledarskapsperspektivet. För att komma fram till en slutsats har vi analyserat våra respondenters syn på ledarskap och kopplat ihop med attributen för de olika ledarstilarna. Slutsatsen vi kunnat dra är att det skiljer sig i kvinnligt och manligt ledarskap.

Syftet med studien var att få fördjupad kunskap om sambandet mellan olika ledarskapsstilar och kommunikation. Syftet var dessutom att få fördjupad kunskap om sambandet mellan ledarnas kommunikation och medarbetarnas arbetstillfredsställelse. 114 deltagare besvarade ett frågeformulär innehållande 51 påståenden om ledarskap, kommunikation och arbetstillfredsställelse. Resultatet visade att samtliga ledarskapsstilar som undersöktes hade ett positivt samband med både kommunikation och medarbetarnas arbetstillfredsställelse. Path-goal ledarskapet och det relationsorienterade ledarskapet hade ett starkare samband med både kommunikation och medarbetarnas arbetstillfredsställelse än det resultatorienterade ledarskapet. Resultatet visade dessutom att samtliga undersökta typer av kommunikation hade samband med medarbetarnas arbetstillfredsställelse. Slutsatsen av den här studien är att det finns ett samband mellan ledarskap, kommunikationen och arbetstillfredsställelse. Resultatet stämmer väl överens med aktuell forskning.

Titel: Hur arbetar ledare med kommunikation för att uppnå tillit under distansarbete?  Bakgrund: Ledarskapslitteraturen understryker betydelsen av ett relationsorienterat ledarskap där kommunikation och tillit anses vara nödvändiga för en god relation. Till följd av utbrottet av Covid-19 har distansarbete blivit regel snarare än undantag varpå tillitsfulla relationer har visat sig vara svåra att skapa och upprätthålla till följd av utebliven fysisk interaktion. Då ledarskapslitteraturen betonar vikten av goda relationer i kombination med att kommunikationen försvåras under distansarbete, ställs nya krav på dagens ledare.  Syfte: Syftet med studien är att bidra till relationsorienterad ledarskapslitteratur genom att skapa en djupare förståelse för hur ledare arbetar med kommunikation för att skapa tillit mellan ledare och anställda under distansarbete.  Metod: Studien är en kvalitativ tvärsnittsstudie med en abduktiv ansats och har genomförts ur ett tolkande fenomenologiskt perspektiv. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sju ledare som arbetar på ett nordiskt bolag inom resebranschen.  Slutsats: Studiens resultat visar på att ledare aktivt arbetar med kommunikation för att skapa tillit under distansarbete genom att ge frekvent återkoppling på anställdas arbete, de visar sig tillgängliga och arbetar konsekvent med individuella samtal. Dessutom visar ledare medkänsla och socialt stöd i hur de kommunicerar och arbetar aktivt för att ge utrymme för informell kommunikation. Slutligen lyfts tillgänglighet och ledares arbete med att skapa tillfällen för kommunikation att ske som nödvändiga för en god kommunikation mellan ledare och anställda, något som studiens resultat visar skapar tillit. / Title: How do leaders work with communication to create trust during teleworking?  Background: Leadership literature emphasizes the importance of relationship-oriented leadership where communication and trust are considered necessary for a good relationship. As a result of Covid-19, teleworking has become a rule rather than an exception and due to the lack of physical interactions, trusting relationships are difficult to achieve and maintain. As leadership literature emphasizes the importance of good relationships as well as the fact that communication is made more difficult during teleworking, new demands are put on today's leaders.  Purpose: The purpose of the study is to contribute to relationship-oriented leadership literature by creating a deeper understanding of how leaders work with communication to create trust between leaders and employees during teleworking.  Method: The study is a qualitative cross-sectional study with an abductive approach and has been conducted from an interpretive phenomenological perspective. The empirical material has been collected through semi-structured interviews with seven leaders working for a Nordic company in the travel industry.  Conclusion: The results of the study show that leaders actively work with communication to achieve trust during teleworking by giving frequent feedback on employees' work, they show themselves available and have consistent individual conversations with employees. In addition, leaders show compassion and social support in how they communicate and they work actively to provide opportunities for informal communication. Finally, the main results of the study show that leaders actively work to present themselves as available and create opportunities for good communication to take place, something that is needed to build trust.

Frågan om chefers ledarskaps påverkan på de anställdas hälsa har aktualiserats under senare tid. Dock finns inte mycket forskning på området, vilket gör att denna uppsats kan komma att fylla en funktion i detta sammanhang. Uppsatsen har som syfte att ta reda på hur förskolechefer i en svensk kommun utövar sitt ledarskap och om det går att se någon koppling till medarbetarnas frisknärvaro. Med hjälp av kvalitativ metod där fem semistrukturerade intervjuer genomfördes besvaras följande frågor i kandidatuppsatsen:   Vilket slags ledarskap utövar förskolecheferna? Vilka likheter finns i ledarskapsstilarna mellan de förskolechefer som har hög frisknärvaro bland medarbetarna? Skiljer sig ledarskapet åt, i så fall hur, mellan de chefer som har hög frisknärvaro och de med mellanhög och låg dito?   Min slutsats är att det finns likheter i hur cheferna utövar sitt ledarskap. Alla fem har starkt fokus på produktionsorienterat ledarskap, medan det skiljer en hel del mellan dem när det gäller det relationsorienterade dito. Tre av fem utövar mer eller mindre det salutogena ledarskapet. Den chef som har lägst frisknärvaro är den som leder på ett mest produktionsorienterat sätt. Resultatet av denna studie tyder på att ledarskap, för att öka frisknärvaron, bör utövas med tydlighet, närvaro och delaktighet. / The issue of managers' leadership influence on the health of employees has been actualized recently. However, there is a lack of research in this area, which motivates a focus on this topic. This study aims to find out how pre-school managers in a Swedish municipality exercises leadership and if you can see any connection to the staff's work attendance. By using the qualitative method in which five semi-structured interviews were conducted, I have got some answers to the following questions in this study:     1. What kind of leadership does preschool heads exercise? 2. What similarities are there in leadership styles between the  pre-school managers who have high work-attendance among staff? 3. Is there a difference in the leadership between the managers who have high work attendance and those with medium- and low ditto? If so what differs between them?   My conclusion is that there are similarities in how managers exercise their leadership. All five have a strong focus on production oriented leadership, while it differs more between them when it comes to the relationship oriented one. Three of the five exercise more or less the salutogenic leadership. The manager with staff with the lowest work attendance is the one who exercise her leadership in the most production-oriented way. Results from this study indicate that leadership, to increase work attendance, should be exercised with clarity, presence and inclusion.

I denna studie undersöks manliga och kvinnliga uppfattningar om manligt och kvinnligt ledarskap i en mansdominerad bransch, där jag valt att studera en specifik organisation. Den ena frågeställningen är om vilka uppfattningar män och kvinnor har om manligt och kvinnligt ledarskap och den andra frågeställningen är vilka uppfattningar de manliga och kvinnliga respondenterna har om manliga och kvinnliga ledares benägenhet att nå ett optimalt ledarskap. Frågeställningarna studeras utifrån Blake och Moutons teori om uppgiftsorienterat och relationsorienterat ledarskap. Jag valde en kvalitativ metod med där information samlades in genom nio semistrukturerade intervjuer varav fem respondenter var manliga och fyra respondenter var kvinnliga ledare. För att analysera resultatet i studien, och jämföra mäns och kvinnors uppfattningar, använde jag mig av en komparativ design. Studiens resultat visar att män och kvinnor har lika förutsättningar, i form av uppgifts och relationsorienterade egenskaper, för att beskrivas som en ideal ledare däremot finns det uppfattningar om att de manliga ledarna ses som mer lämpade att nå ett idealt ledarskap. Kvinnliga ledare uppfattas inneha fler relationsorienterade än uppgiftsorienterade egenskaper medan manliga ledare uppfattas inneha fler uppgiftsorienterade än relationsorienterade egenskaper. Uppfattningar om kvinnors osäkerhet i sina ledarrollen påverkar uppfattningar om deras benägenhet att nå ett idealt ledarskap, till skillnad från manliga ledare som uppfattas vara mer självsäkra. I slutsatsen kom jag fram till att mäns och kvinnors uppfattningar om kvinnligt och manligt ledarskap skapar hinder för kvinnor att nå högre chefspositioner och ger en förklaring till varför det finns så få kvinnor på ledande positioner. / This study examines male and female perceptions of male and female leadership in a male-dominated industry, where I have chosen a specific organization to study. One question is about what perceptions men and women have about male and female leadership and the second question is what perceptions male and female have about male and female leaders' liability to achieve an optimal leadership. The questions that I have examined is based on Blake and Mouton's theory of task- oriented and relationship-oriented leadership. I chose a qualitative method with information gathered through nine semi structured interviews, five male and four female leaders. In order to analyze the results and compare the opinions of men and women I choose to have a comparative design of the study. The study's results show that men and women have equal conditions, in terms of task and relationship-oriented characteristics, to be described as an ideal leader, on the other hand there are perceptions that male leaders are seen as more suitable for achieving an ideal leadership. Female leaders are perceived to possess more relationship-oriented than task-oriented characteristics while male leaders are perceived to possess more task-oriented than relationship-oriented characteristics. Perceptions of women's insecurity in their leadership role affect perceptions of their propensity to achieve ideal leadership, unlike male leaders who are perceived to be more confident. I concluded that men´s and female´s perceptions of female and male leadership creates barriers for women to reach senior positions and that explains why there are so few women in leading positions. The study is written in Swedish.

Title: How do managers create trust in telework? A qualitative interview study from a relationship-oriented leadership perspective. Background: As a result of the Covid-19 pandemic, teleworking has gained an increasing place in society and is predicted to increase in the future. Previous literature emphasizes that managers tend to be negative about teleworking as a result of reduced opportunities for control and monitoring. Studies, on the other hand, believe that strict supervision and control can cause more harm than good as it shows a lack of trust in employees. Furthermore, trust is described as essential in teleworking. Thus, teleworking seems to require a leadership that focuses on creating trusting relationships between manager and employee. Purpose: The aim of this study is to create an understanding of how managers work with creating trust in the context of telework from a relationship-oriented leadership perspective. The study intends to contribute to existing literature in leadership by focusing on how managers from a relationship-oriented leadership perspective work to create trust. Research questions: How do managers perceive trust in the context of teleworking? How do managers work to create trust in teleworking? Method: The study consists of a qualitative cross-sectional study based on the interpretive phenomenological perspective. The empirical material consists of semi-structured interviews with nine respondents who work at four different banks in Sweden. Conclusion: The results of the study show that all managers describe the perception of trust as well as the work of creating trust from the relationship-oriented leadership perspective. The study also found that managers' perceptions of trust are strongly linked to how managers work to create trust. Furthermore, three main themes were identified for how managers work to create trust, all of which can be attributed to the manager's way of acting with consideration for the employees' needs and wellbeing. The three overarching themes identified in the study consist of: the manager's qualities, communication and the individualized leadership. Keywords: Telework, leadership, trust, trust-building, relationship-oriented leadership / Titel: Hur skapar chefer tillit vid distansarbete? En kvalitativ intervjustudie utifrån ett relationsorienterat ledarskapsperspektiv. Bakgrund: Till följd av Covid-19 pandemin har distansarbetet fått en allt större plats i samhället och prognostiseras i framtiden att öka. Tidigare litteratur framhåller att chefer tenderar att ställa sig negativa till distansarbete till följd av minskad möjlighet till kontroll och övervakning. Studier menar däremot att strikt övervakning och kontroll kan orsaka mer skada än nytta då det uppvisar på en brist på tillit gentemot medarbetarna. Vidare beskrivs tilliten som essentiell i distansarbetet. Därmed tycks distansarbete ställa krav på ett ledarskap som fokuserar på att skapa tillitsfulla relationer mellan chef och medarbetare. Syfte: Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur chefer arbetar med att skapa tillit i kontexten av distansarbete utifrån ett relationsorienterat ledarskapsperspektiv. Studien avser att bidra till befintlig litteratur om ledarskap genom att rikta fokus mot hur chefer utifrån ett relationsorienterat ledarskapsperspektiv arbetar med att skapa tillit. Frågeställningar: Hur uppfattar chefer tillit i kontexten distansarbete? Hur arbetar chefer för att skapa tillit vid distansarbete? Metod: Studien består av en kvalitativ tvärsnittsstudie som utgår från det tolkande fenomenologiska perspektivet. Det empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer med nio respondenter som arbetar på fyra olika banker i Sverige. Slutsats: Av studiens resultat framgår att samtliga chefer beskriver uppfattningen av tillit såväl som arbetet med att skapa tillit utifrån det relationsorienterade ledarskapsperspektivet. I studien konstaterades även att chefernas uppfattningar av tillit är starkt anknutet till hur cheferna arbetar med att skapa tillit. Vidare identifierades tre huvudteman för hur chefer arbetar med att skapa tillit, där samtliga kan hänföras till chefens sätt att agera med omtanke för medarbetarnas behov. De tre övergripande temana som identifierades i studien består av; chefens egenskaper, kommunikation och de individanpassade ledarskapet. Nyckelord: Distansarbete, ledarskap, tillit, tillitsskapande, relationsorienterat ledarskap

<p>In today’s society there is an ongoing debate concerning gender distribution amongst the top executives and there is a clear distinction between the men and women in leading positions. The reason for this can be because men and women to a certain degree conduct leadership differently. It is said that men are more focused on task oriented leadership while women seem to focus on a relation oriented and more interactive leadership. A leader’s success could be due to his or her ability to set up and use a network. Through professional networks a leader can get in touch with other people with similar life and work conditions and therefore this study was conducted to examine what effects the professional female network has contributed in the career developments of female top executives?</p><p>To answer the question the study begins with the collections of theoretical knowledge concerning the subject followed with in-depth interviews from picturing the real world. With the help of four female top executives, who all are active in the professional female network, empirical data could be collected to be compared with the theoretical references. The study showed that the professional female network had no major impact on the career advancement with the female top executives but that on the other hand it contributed to the personal development.</p><p>For women the work realm and the private realm are closely interconnected which means that family situations have constitute a problem for career advancement for female top executives. The opportunities female top executives encounter lies on the fact of being a woman as they then stand out on the claimed gender distribution.</p>

In today’s society there is an ongoing debate concerning gender distribution amongst the top executives and there is a clear distinction between the men and women in leading positions. The reason for this can be because men and women to a certain degree conduct leadership differently. It is said that men are more focused on task oriented leadership while women seem to focus on a relation oriented and more interactive leadership. A leader’s success could be due to his or her ability to set up and use a network. Through professional networks a leader can get in touch with other people with similar life and work conditions and therefore this study was conducted to examine what effects the professional female network has contributed in the career developments of female top executives? To answer the question the study begins with the collections of theoretical knowledge concerning the subject followed with in-depth interviews from picturing the real world. With the help of four female top executives, who all are active in the professional female network, empirical data could be collected to be compared with the theoretical references. The study showed that the professional female network had no major impact on the career advancement with the female top executives but that on the other hand it contributed to the personal development. For women the work realm and the private realm are closely interconnected which means that family situations have constitute a problem for career advancement for female top executives. The opportunities female top executives encounter lies on the fact of being a woman as they then stand out on the claimed gender distribution.

Studien handlar om att skapa förståelse kring huruvida restaurangchefer är i högre grad uppgifts- eller relationsorienterade i sitt ledarskap samt hur de hanterat corona pandemin. Studien har tagit utgångspunkt i insamling av empirisk data, för att vidare analysera materialet med hjälp av den teoretiska referensramen. Under den teoretiska referensramen har data samlats in kring de berörda ledarstilarna och hur de skiljer sig från varandra, samt hur en kris och krishantering kan se ut. Studiens empiriska avsnitt utgår ifrån en kvalitativ metod insamling där sju restaurangchefer intervjuades. Respondenterna och dess restauranger är belägna i Göteborg. Uppsatsens empiriska resultat stödjer teoretiska referensramen som implementeras i analysavsnittet.Författarna presenterar slutligen i slutsatsen att restaurangcheferna använder en kombination av uppgifts- och relationsorienterat ledarskap. Författarna kan dessutom fastslå att ingen chef utesluter den ena ledarskapsstilen. Studien visar tydliga samband där restaurangcheferna är antingen mer relations- eller uppgiftsorienterade i sitt ledarskap. I analysavsnittet visar det sig att restaurangcheferna hanterar krisen på olika sätt. De relationsorienterade restaurangcheferna var innovativa och arbetade med att skapa ytterligare intäkter, medans den uppgiftsorienterade ledaren effektiviserade organisationen och kapade kostnader. Ledarna har dock varit tydliga att ingen krisstrategi formats i förväg. Samtliga ledare har agerat reaktivt under den rådande pandemin då ingen liknande händelse inträffat dessförinnan. / The study is about creating an understanding of whether restaurant managers are more task- or relationship-oriented in their leadership and how they have handled the corona pandemic. The study is based on two parts, one of which is the collection of empirical data, the other from the theoretical frame of reference. During the theoretical frame of reference, data has been collected on the relevant leadership styles and how they differ from each other, as well as what a crisis and crisis management can look like. The empirical section of the study is based on a qualitative collection method where seven restaurant managers were interviewed. The respondents and their restaurants are located in Gothenburg. The empirical evidence of the thesis is supported in the theoretical frame of reference that is implemented in the analysis section.The authors presents in the conclusion that restaurant managers use a combination of task and relationship-oriented leadership. The authors can also state that no manager excludes a leadership style. The study shows clear connections where restaurant managers are either more relational or task-oriented in their leadership. In the analysis section, it turns out that the restaurant managers handle the crisis in different ways. The relationship-oriented restaurant managers were innovative and worked to create additional revenue, while the task-oriented leader streamlined the organization and reduced costs. However, the leaders have been clear that no crisis strategy has been formulated in advance. All leaders have acted reactively during the current pandemic because no similar event has occurred before.