Sammanfattning För att följa de direktiv angående tillgängliggörande av geodata som ges av Europeiska unionen (EU), har Sverige infört en samverkansmodell som heter Geodatasamverkan. Denna modell reglerar hur myndigheter och kommuner ska distribuera och använda geodata. Syftet bakom Geodatasamverkan är att öka tillgängligheten och uppmuntra användningen av geodata. Syftet med vår studie är att undersöka varför de flesta svenska kommuner valt att inte vara en del av Geodatasamverkan samt presentera områden inom Geodatasamverkan som kan förbättras. Studien har genomförts med hjälp av enkäter som skickats till Sveriges alla kommuner och även med hjälp av intervjuer med ett antal utvalda kommuner. Frågorna har berört kommunernas förväntningar respektive erfarenheter av Geodatasamverkan. Studien ledde oss till slutsatserna att deltagandet i Geodatasamverkan är lägre bland de mindre kommunerna och att dessa menar att avgiften är oproportionerligt hög för nämnda grupp. En stor del av de mindre kommunerna samarbetar i frågor rörande geodata, detta på grund av brist på resurser. De skulle vilja ha möjligheten att delta i Geodatasamverkan gemensamt till en reducerad avgift. Nästan alla kommuner, oavsett storlek och befolkning, menar att det finns en märkbar potential för utveckling av geodatahantering inom sin kommun. Dessa lokala förändringar skulle kunna öka fördelarna med Geodatasamverkan utan att genomföra några förändringar inom Geodatasamverkan. Dessa förändringar skulle kunna bestå av kompetensutveckling och förbättrade arbetsrutiner. / Abstract In order to comply with the directives regarding distribution of geographic information given by the European Union (EU), Sweden has implemented an interaction model called Geodatasamverkan. This model regulates how authorities and municipalities distribute and use geographic information. The purpose behind Geodatasamverkan is to increase the availability and encourage the use of geographic information. The purpose of this study is to investigate why the majority of Swedish municipalities have chosen not to be a part of Geodatasamverkan and to present areas for improvement within Geodatasamverkan. The study was conducted through questionnaires sent to all Swedish municipalities and also interviews with a few chosen municipalities. The questions have covered the municipalities’ expectations and experiences regarding Geodatasamverkan. The study led us to the conclusions that the participation in Geodatasamverkan is lower among the smaller municipalities and that they believe their fees are unproportionally high. A lot of the smaller municipalities work together in questions regarding geographic information due to a lack of resources. They would like the option to participate in Geodatasamverkan in such constellations at a reduced fee. Almost all municipalities, regardless of size and population, agrees there is a noticeable potential for improvement within each municipality. This would increase the benefits of Geodatasamverkan without changing Geodatasamverkan itself. Examples of these improvements include education and improved working practices.

Denna studie redovisar information om nyttorna med öppna geodata. Resultatet ger en indikation över att stora samhällsvinster uppstår vid tillgängliggörande av öppna data. I studien redovisas vinsten av satsningar på öppna geodata för de nordiska länderna. Rapporter från de nordiska länderna indikerar stora samhällsvinster genom nya eller förbättrade innovationer och tjänster. I den fallstudie som genomförs redovisas de genomsnittliga leveranstiderna för Svenska kraftnät och deras pågående infrastrukturprojekt, Sydvästlänken. Om de beställningar Svenska kraftnät gjort mellan 2011-2015 räknas ihop visar denna studie att de väntat i totalt 1457 arbetsdagar på leveranser. Den genomsnittliga leveranstiden för geografisk information som Svenska kraftnät beställt från Lantmäteriet är 5,2 arbetsdagar per order. Resultatet av mer öppna data skulle betyda stor tidsbesparing för Svenska kraftnät och även andra myndigheter.

The Swedish model for developing the national infrastructure is based on increasing the cooperation between municipalities, government and businesses. The method to establish the infrastructure in Sweden is the geodatastrategin. The effort to implement the geodatastrategin has resulted in an interaction model, Geodatasamverkan.   The purpose of this study is to alert municipalities and to investigate the usefulness of their participation in Geodatasamverkan. The study also presents examples of different applications where geodata can be used within a municipality.   The report is based on literature reviews, surveys and interviews. Online Surveys were sent to some of Sweden's municipalities to get an overall idea of ​​how they make use of geodata and their general attitude towards Geodatasamverkan. Two different custom made questionnaires were sent out, one adapted to those municipalities that participate in Geodatasamverkan and one adapted to those who do not. Those who were asked are staff responsible for GIS at a total of 62 municipalities in Västra Götalands län, Dalarnas län, Örebro län and Värmlands län, which sums up to a total of 39 people.   For a more detailed investigation, staff responsible for GIS at five different municipalities in Värmland were chosen for interviews. The interviewed persons were selected on the criteria that most municipalities can relate to the investigation. Within the selected municipalities the study includes municipalities with varying GIS activities and situations according to their participation in Geodatasamverkan.   The result concludes that municipalities can benefit greatly from participating in Geodatasamverkan. However, it is necessary that geodata is used in a substantial way within the municipality, and that geodata is implemented in several administrations. Participation in Geodatasamverkan results in access for municipalities to a large amount of geodata for a minor fee. The survey shows that participating municipalities order more of the set-covering images, basic maps and elevation data compared to before. This is due to the previously high expenditures of this type of data. The administrative process to manage contracts and invoices decrease, since only one contract and one invoice needs to be dealt with for participation. / Den Svenska modellen för att utveckla den nationella infrastrukturen bygger på att utveckla samverkan mellan kommuner, staten och näringslivet. Metoden som ska etablera infrastrukturen i Sverige är geodatastrategin. Arbetet med genomförandet av geodatastrategin har resulterat i en samverkansmodell, Geodatasamverkan.   Syftet med examensarbetet är att uppmärksamma kommuner samt att undersöka nyttan för dem att delta i Geodatasamverkan. I arbetet presenteras även exempel på olika arbetsområden som GIS kan användas inom en kommun.   Rapporten baseras på litteraturstudier, enkäter och intervjuer. Webbenkäter skickades ut till några av Sveriges kommuner för att få en övergripande uppfattning om hur de använder sig av geodata och deras generella inställning till Geodatasamverkan. Två olika enkäter skickades ut anpassade efter om kommunen deltar i Geodatasamverkan eller inte. De som tillfrågades var GIS-ansvarig personal på totalt 62 kommuner i Västra Götalands län, Dalarnas län, Örebro län och Värmlands län, var av 39 personer besvarade enkäten.   För en fördjupande undersökning valdes att intervjua personal som ansvarar för GIS på 5 olika kommuner i Värmland. Intervjupersoner valdes ut så att flertalet kommuner kan relatera till undersökningen. Med de utvalda kommunerna omfattar undersökningen kommuner med varierande GIS-verksamheter och situationer kring ett deltagande i Geodatasamverkan.   Ur resultatet dras slutsatserna att kommuner kan dra stor nytta av att delta i Geodatasamverkan, det krävs dock att geodata används i relativt stor utsträckning inom kommunen och att geodata implementeras på flera förvaltningar. Ett deltagande i Geodatasamverkan resulterar i att kommuner får tillgång till en stor mängd geodata för en mindre kostnad än om det datan skulle köpas separat. Undersökningen visar att kommuner som deltar i samverkan beställer mer av arealtäckande bilder, baskartor och höjddata än vad de gjorde tidigare. Detta beror på att data av dessa slag tidigare inneburit stora utgifter. Det administrativa kring att hantera avtal och fakturor minskar då endast 1 avtal och 1 faktura behöver behandlas vid ett deltagande.

No description available.