Linda Åkerstedt (2010). Kunskap finns överallt. En studie om användandet av hjälpmedel i skolan idag.Malmö: Lärarutbildningen: Malmö Högskola.Examensarbetet handlar om vilka hjälpmedel som är förekommande i skolan idag. Syftet med arbetet är att undersöka vilka hjälpmedel som används i undervisningen, samt ta reda på hur de används. Om det finns situationer då användandet av hjälpmedel är accepterat respektive icke accepterat studeras också. De frågor som arbetet grundar sig på är: Vilka hjälpmedel får eleven använda sig av i den dagliga undervisningen? Hur resonerar pedagoger kring vad som är tillåtet respektive otillåtet? Hur sammanhänger synen på vad som är tillåtet respektive otillåtet med pedagogisk kunskapssyn? För att besvara frågorna har pedagoger intervjuats, observationer genomförts i olika skolmiljöer samt har en enkätundersökning besvarats av ele-ver. Olika teorier kring lärande och begreppen kunskap och fusk används som teoretisk ut-gångspunkt samt forskning kring elevsamverkan och barns kompetens och användning av Internet. Slutsatsen är att pedagoger överlag är positiva till användandet av hjälpmedel i den dagliga undervisningen och elevsamverkan är det som förekommer mest. I de flesta fall då pedagogerna skall kontrollera att elevernas kunskaper är befästa får hjälpmedel inte vara en del i processen. Pedagogernas syn på kunskap stämmer inte helt överens med deras resonemang kring när hjälpmedel får brukas och en skillnad görs på daglig undervisning och provtillfällen.

Education in information seeking is often traditional and focused on technology. When it comes to this sort of education, research proves it is unusual to pay attention to the interaction between students. My intention has been to examine if it is possible to pay attention to the interaction between students, in order to create more and better situations of learning. The issues in this work are about describing the students’ interaction. Jean Piaget and Lev Vygotskij are taking an interest in interaction in situations of learning. In a socio-cultural perspective, the interaction and social community are requirements for learning. I have used three kinds of approaches to peer learning along with definitions of collaborative learning in the analysis of my material. I have also compared my material to formulations in the Lpo 94.Research has been made, proving students often lack the knowledge needed to be able to handle a problem-based method of working. There are also researchers presenting results proving that students with guidance and education have developed knowledge to handle a problem-based method. To find answers to my questions, I have carried out observations of students’ interaction when seeking for and using information by the computer. The results of the observations show that different forms of peer learning can be perceived, along with that the interaction is collaborative. Facts and skills are the forms of knowledge especially dealt with.

<p>Syftet med denna uppsats har varit att belysa de erfarenheter lärare har av sitt ledarskap i klassrummet. Den metod jag använt mig av har varit semistrukturerad intervju. I uppsatsen intervjuades sex stycken lärare på gymnasial nivå. De intervjuades angående om deras upplevelser av sitt ledarskap i klassrummet förändrats över tid genom införandet av Lpf 94, med ett ökat elevinflytande och elevdemokrati som följd. Resultatet i denna uppsats visar att alla respondenter mer eller mindre upplevt en förändring över tid vad gäller deras ledarskap i klassrummet. Några av respondenterna upplevde positiva förändringar andra upplevde negativa förändringar av sitt ledarskap och resterande respondenter upplevde väldigt små förändringar. Slutsatserna av resultatet var att det fanns många olika faktorer som spelade in när det gällde hur respondenterna upplevde de förändringar som skett över tid.</p>

Syftet med denna uppsats har varit att belysa de erfarenheter lärare har av sitt ledarskap i klassrummet. Den metod jag använt mig av har varit semistrukturerad intervju. I uppsatsen intervjuades sex stycken lärare på gymnasial nivå. De intervjuades angående om deras upplevelser av sitt ledarskap i klassrummet förändrats över tid genom införandet av Lpf 94, med ett ökat elevinflytande och elevdemokrati som följd. Resultatet i denna uppsats visar att alla respondenter mer eller mindre upplevt en förändring över tid vad gäller deras ledarskap i klassrummet. Några av respondenterna upplevde positiva förändringar andra upplevde negativa förändringar av sitt ledarskap och resterande respondenter upplevde väldigt små förändringar. Slutsatserna av resultatet var att det fanns många olika faktorer som spelade in när det gällde hur respondenterna upplevde de förändringar som skett över tid.