Abstract Med ambition att ta reda på vad i Tolvstegsprogrammet som hjälper människor till nykterhet har jag med denna studie tittat närmare på dels Tolvstegsprogrammet som metod, dels ställt det i jämförelse med Jungs och Bolwby psykologiska teorier. Resultatet visar att tolvstegsprogrammet fungerar om man kan följa de förutbestämda riktlinjerna med syfte att uppnå nykterhet. De psykologiska teorierna visar att de har beröringspunkter som kan knytas till Tolvstegsprogrammet och att dessa kan användas som förklaringsmodell för vad som fungerar i Tolvstegsprogrammet. Det finns flera samband mellan Tolvstegsprogrammet och de två psykologiska teorierna som undersöks i denna uppsatts, och likheterna är tydliga.

<p>This article seeks to examine the effects alcohol abuse have on the growth of women and how, as adults, their lives are affected by this. It tries to encourage a better understanding and knowledge of these experiences and how instances of support and help have influenced the subject’s life, from childhood through to adulthood. Through 10 qualitative interviews of adult women, all affected by childhood alcohol abuse, the article tries to get a better understanding of how these women coped under these circumstances. The article attempts also to better understand how the women’s experiences of support during childhood have benefited them and how they feel as adults today.</p> / <p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kvinnor som vuxit upp i familjer med alkoholmissbruk har upplevt sin uppväxt och hur vuxenlivet har blivit påverkat. Vi vill även få en ökad förståelse och kunskap om upplevelser av stöd och hjälp under de vuxna barnens barndom och fram till idag som vuxen. Genom tio kvalitativa intervjuer av vuxna kvinnor till alkoholmissbrukare har vi kunnat få en förståelse hur det var att växa upp med alkohol i familjen och hur de hanterade det som var problemfyllt. Vi ville få en förståelse hur de vuxna barnen upplevde stöd under sin barndom, vad som varit gynnande, samt hur de mår idag som vuxen.</p>

This article seeks to examine the effects alcohol abuse have on the growth of women and how, as adults, their lives are affected by this. It tries to encourage a better understanding and knowledge of these experiences and how instances of support and help have influenced the subject’s life, from childhood through to adulthood. Through 10 qualitative interviews of adult women, all affected by childhood alcohol abuse, the article tries to get a better understanding of how these women coped under these circumstances. The article attempts also to better understand how the women’s experiences of support during childhood have benefited them and how they feel as adults today. / Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kvinnor som vuxit upp i familjer med alkoholmissbruk har upplevt sin uppväxt och hur vuxenlivet har blivit påverkat. Vi vill även få en ökad förståelse och kunskap om upplevelser av stöd och hjälp under de vuxna barnens barndom och fram till idag som vuxen. Genom tio kvalitativa intervjuer av vuxna kvinnor till alkoholmissbrukare har vi kunnat få en förståelse hur det var att växa upp med alkohol i familjen och hur de hanterade det som var problemfyllt. Vi ville få en förståelse hur de vuxna barnen upplevde stöd under sin barndom, vad som varit gynnande, samt hur de mår idag som vuxen.

No description available.

Studiens syfte var att få en ökad förståelse och djupare inblick i numera vuxna barns upplevelser av att växa upp med en alkoholmissbrukande förälder. De frågeställningar som besvarades var "Hur beskrivs uppväxten för barn till missbrukande föräldrar från barnets perspektiv i sex olika självbiografier? " och "Vilka psykosociala konsekvenser uppger författarna till sex självbiografier att de drabbats av på grund av att de växt upp med en alkoholmissbrukande förälder?". Det var en kvalitativ litteraturstudie som baserades på sex olika självbiografier. Sammantaget konstaterades att samtliga författare till självbiografierna har påverkats negativt av förälderns missbruk. Hos samtliga författare påträffades en negativ självbild vilket utifrån anknytningsteorin förklaras av den otrygga/ambivalenta anknytningsrelationen till den missbrukande föräldern. Utifrån kognitiv teori är självbilden ett resultat av inlärning. Resultatet i studien överensstämmer med vad som framkommer i tidigare forskning.

The integrated pedagogy in Alcoholics Anonymous as a community of practice In this paper I have studied the integrated pedagogy in Alcoholics Anonymous using Wenger’s theoretical model of communities of practice and from a point of view of situated learning. Focus has been on recovery from alcohol addiction as a process of social identity change where learning is seen as an appropriation of artefacts by an interaction between participation and reification which leads to a higher level of competence and a change in identity. A diversity of methods has been used such as text analysis of printed material from AA in combination with direct observations at AA-meetings and qualitative interviews with long-time, high intensity participants in the AA-community. The results indicate that Alcoholics Anonymous has a powerful pedagogic system in which a whole of norms, principles and stories are represented in all its parts. The interviewed participants report similar changes in identity and capacity to function in life, despite the differences between them in background as well as in which part of the specific activities in AA they focused on during their trajectory in AA. The study has limitations though all the participants are long-time sober members with a strong identification as members of AA and consequently not representative for the cohort of attenders at AA. The background search for literature makes it clear that the phenomenon of Alcoholics Anonymous is practically not studied from a pedagogical perspective which opens possibilities for future research.

Som en käftsmäll med gud – en kvalitativ studie om hur unga norrländska vuxna upplever religion i tolvstegsmetoden är en studie vars empiriska grund vilar på kvalitativa intervjuer med fyra informanter bosatta i Västernorrland, Västerbotten och Jämtlands län. Dessa har samtliga påbörjat en missbruksbehandling med hjälp av tolvstegsmetoden innan de fyllt 30 år. Tidigare forskning om religion och tolvstegsmetoden har istället fokuserat på medelålders informanter. Studiens frågeställningar granskar de unga vuxna informanternas upplevelser av de religiösa delarna av tolvstegsbehandlingen, specifikt begreppen ”högre Kraft”, ”Gud” och ”andligt uppvaknande”. Deras erfarenheter diskuteras i ljuset av tolvstegsmetodens religionshistoriska bakgrund och utifrån religionssociologen Martin Riesebrodts teorier. Genom enskilda kvalitativa livsvärldsintervjuer visar studien att informanternas ålder haft liten eller ingen påverkan på deras upplevelse av de religiösa delarna av behandlingen. Istället pekar studien på att informanternas religiösa livsåskådning och begrepp innan behandlingen har haft en mer avgörande inverkan gällande hur de reagerat på tolvstegsmetodens religiösa innehåll och funktion. Mer forskning behövs därför för att kunna belägga att det inte finns några avgörande generationsmässiga skillnader bland svenskar gällande hur missbrukare tillgodogör sig religion inom tolvstegsmetoden.

No description available.

Examensarbetet handlar om nödvändiga kunskaper som en pedagog måste ha för att upptäcka att ett barn far illa.

This study examines Swedish therapists' perception of spirituality and the meaning it has forclients in the twelve step program. The following study is based on eight different qualitativeinterviews with drug and alcohol therapists at eight different private and state owned addictionfacilities in southern Sweden. The results show that the therapists view spirituality as a crucialpart in the twelve step program, as without it clients can't obtain and remain sober. Theconclusion of the study shows that by attending the twelve step program and forming apersonalized perception of spirituality, clients use the new community as a way to achieveself-awareness and find a new meaning in life. The study emphasizes that to continue being thehighly favored treatment method in southern Sweden, and the recommended program foraddiction by the social board of directors, it needs to evolve in the secular Swedish context it isused in.