I myndighetsarbete inom socialt arbete används ofta klienternas egen berättelse som grund för bedömning. Detta görs bland annat i asylprocessen, där de sökande får redogöra för varför de är i behov av asyl. Det finns flera skäl att söka asyl på, varav ett är skyddsgrundande behandling i den sökandes medborgarland. En av skyddsgrunderna är sexuell läggning. Den sökande får under asylprocessens utredning berätta om varför de söker asyl på skyddsgrunden, varpå migrationsverket fattar beslut om asyl beroende på deras bedömning av den sökandes trovärdighet och tillförlitlighet. Denna uppsats behandlar hur berättandet om sexualitet bedöms av migrationsmyndigheter för asylsökande HBTQ+-personer. Detta genomförs med utgångspunkt i det teoretiska begreppet bekännelse. Syftet med studien är att diskursanalytiskt undersöka hur migrationsmyndigheter använder bekännelsen i bedömning av asylsökande HBTQ+-personers sexualitet. Studien har en socialkonstruktivistisk vetenskaplig ansats och i studien används diskursteori som teoretisk ingång. Vidare används de teoretiska begreppen diskurs, bekännelse och makt. Studien är en kvalitativ dokumentstudie med domstolsbeslut och utredningar från migrationsverket som empiriskt material. Dessa har analyserats med Laclau och Mouffes diskursteori som metod. De huvudsakliga slutsatser som studien utmynnar i är att det är de sökandes asylberättelser och inte deras sexualitet som bedöms utifrån begreppet trovärdighet. Trovärdighet används godtyckligt som måttstock i bedömningen av huruvida de sökandes asylberättelser passar in i den västerländska diskursen om sexualitet.

Svenska kyrkan är en luthersk evangelisk kyrka som vila på den apostoliska traditionen genom Confessio Augustana. Svenska kyrkan har valt att vara en episkopal kyrka där den främsta företrädaren för kyrkan är ärkebiskopen. Övriga biskopar är de främsta företrädarna för sina respektive stift. Svenska kyrkan har valt att vara demokratisk genom kyrkomötet där folkvalda representanter styr Svenska kyrkan. Under de senaste 150 åren har kyrkomötet omformats och därmed biskoparnas roll i det. Biskoparna gick från att vara självskrivna ledamöter till att ingå i en läronämnd med syftet att yttra sig kring olika frågor som uppstått i kyrkomötet med läromässiga implikationer. Det denna uppsats vill undersöka är hur läronämnde utför sitt arbete att yttra sig angående sådana frågor i kyrkomötet. Därför kommer ett antal yttranden att granskas systematiskt för att undersöka om mönster finns i läronämndens sätt att skriva yttranden.

No description available.

Flera som intresserar sig för skräckfiktion menar att skräckfiktionen har potential att ge läsaren högre beredskap vid katastrofer, hjälpa läsaren att bearbeta ångest och oro, öka förståelsen för de egna rädslorna samt ge läsaren verktyg för att hantera sina rädslor. Syftet med denna uppsats är att genom litteraturanalyser belysa skräckfiktionens potential att bidra med verktyg för att hantera verkliga svårigheter. I de analyserade verken får läsaren insyn i flera olika rädslor som karaktärerna har. Läsaren ges möjligheten att leva sig in i dessa och se hur karaktärerna hanterar dem. Romanerna tar alla upp viktiga ämnen och belyser viktiga frågor. Genom att leva sig in i, diskutera och reflektera över romanerna och de typer av frågor som de väcker, som kan upplevas både som stora och tunga, så erbjuds en möjlighet till att få bättre beredskap inför verkliga situationer där frågor likt dessa berörs. Genom att ställa resultatet av litteraturanalyserna mot uppsatsens bakgrund, teoretiska ramverk och tidigare forskning så dras slutsatsen att elever genom skräckfiktion får uppleva emotionella erfarenheter utan direkta risker och ges möjligheten att interagera med en fiktiv verklighet som de kan lära sig av samtidigt som de får leva sig in i marginaliserade karaktärer som de kan relatera till. Genom dessa erfarenheter får eleverna möjlighet att utveckla copingstrategier, stärka den empatiska förmågan, tillägna sig meningsfulla kunskaper och utveckla tolerans och uppskattning för individuella skillnader.