No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Ett av fem barn i Sverige har någon gång utsatts för sexuella övergrepp. Det är tre gånger vanligare att flickor utsätts för sexuella övergrepp än vad det är för pojkar. Trauman som utspelar sig i barndomen följer med in i vuxenlivet och har genomgående negativ påverkan på den fysiska och psykiska hälsan. Syfte: Syftet med studien var att belysa de vuxna kvinnornas strävan efter hälsa utifrån en barndom präglad av sexuella övergrepp.  Metod: Studien har genomförts som en kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats baserad på självbiografier. Resultat: I resultatet framkom kvinnornas strävan efter hälsa som en ständig bearbetning av övergreppen vilka efterlämnat ett livslångt lidande. Förkroppsligade minnen av undanträngda trauman gav till slut fysiska symtom. Att bli sedd och bekräftad av betydelsefulla andra spelade en stor roll för kvinnornas väg till läkning och självinsikt gav en förståelse i hur övergreppen format deras liv.  Slutsats: Genom att ta kontroll över det förflutna och bryta gamla mönster gavs möjlighet till förändring av destruktiva beteenden och frigörelse från skammen bidrog till fortsatt läkning. Kvinnorna har funnit sin plats i livet genom insikten i att det förflutna och nuet är sammanlänkat och upplever idag hälsa. Minnen och känslor från övergreppen gör sig dock dagligen påminda och kvinnorna har tvingats lära sig leva med lidandet som en naturlig del av vardagen.

<p>En enkätundersökning genomfördes med syftet att undersöka åklagares och nämndemäns uppfattningar om vilka tillförlitlighetskriterier som de bedömer som viktiga för tillförlitligheten i barns utsagor vid misstänkta fall av sexuella övergrepp. Vidare var syftet att undersöka om det förekom några skillnader i gruppernas bedömningar. Enkäten bestod av sju kriterier som utgick från Högsta domstolens praxis vid bedömningen av tillförlitligheten i muntliga utsagor. Resultatet visade att åklagarna bedömde längd- och konstantkriteriet signifikant mindre viktigt för tillförlitligheten än nämndemännen medan nämndemännen bedömde klarhets- och detaljkriteriet signifikant mindre viktigt än åklagarna. Kön och erfarenhet visade sig inte påverka hur grupperna gjorde sina bedömningar. Då vissa av kriterierna har visat sig helt eller delvis sakna förankring i forskning bör de användas med försiktighet och hänsyn bör alltid tas till det enskilda fallet och brottets karaktär. Åklagarnas och nämndemännens relativt höga skattningar av kriterierna tyder på en bristande kunskap om hur barn minns och vittnar om sexuella övergrepp.</p>

En enkätundersökning genomfördes med syftet att undersöka åklagares och nämndemäns uppfattningar om vilka tillförlitlighetskriterier som de bedömer som viktiga för tillförlitligheten i barns utsagor vid misstänkta fall av sexuella övergrepp. Vidare var syftet att undersöka om det förekom några skillnader i gruppernas bedömningar. Enkäten bestod av sju kriterier som utgick från Högsta domstolens praxis vid bedömningen av tillförlitligheten i muntliga utsagor. Resultatet visade att åklagarna bedömde längd- och konstantkriteriet signifikant mindre viktigt för tillförlitligheten än nämndemännen medan nämndemännen bedömde klarhets- och detaljkriteriet signifikant mindre viktigt än åklagarna. Kön och erfarenhet visade sig inte påverka hur grupperna gjorde sina bedömningar. Då vissa av kriterierna har visat sig helt eller delvis sakna förankring i forskning bör de användas med försiktighet och hänsyn bör alltid tas till det enskilda fallet och brottets karaktär. Åklagarnas och nämndemännens relativt höga skattningar av kriterierna tyder på en bristande kunskap om hur barn minns och vittnar om sexuella övergrepp.

Det finns lite forskning om kvinnliga förövare jämfört med vad det finns om manliga förövare och det verkar även finnas begränsningar i litteratur som kan handleda till exempel poliser och socialsekreterare i ämnet. Detta skulle kunna bero på att kvinnliga förövare utgör en sådan liten andel av det totala antalet förövare så att fenomenet inte uppmärksammas tillräckligt. Studien bygger på en diskursanalys av tidningsartiklar från svensk press i syfte att granska hur media framställer kvinnliga förövare vid sexualbrott mot barn. Resultatet visar att de framträdande diskurserna är offerdiskurs, förövardiskurs och kunskapsdiskurs och att bilden av kvinnliga förövare konstrueras på olika sätt samt att detta skapar olika gestaltningar av verkligheten. Media har en viktig roll i hur en bild förmedlas och uppmärksammas samt stor makt när det gäller hur en diskurs rekonstrueras eller reproduceras. Detta skulle i sin tur kunna påverka hur ett fall gällande sexualbrott mot barn, där förövaren är en kvinna, hanteras.

Syftet med denna studie var att undersöka hur skolkuratorer inom grundskolan arbetar med att upptäcka barn som blir utsatta för sexuella övergrepp. Vi ville även studera hur skolkuratorer inom grundskolan kan förbättra arbetet för att fånga upp barn som blir utsatta för sexuella övergrepp. Genom att intervjua sex skolkuratorer samlade vi in material som sedan analyserades med hjälp av systemteorin och stämplingsteorin med begreppet stigmatisering. Resultatet visade att skolkuratorerna tycker det är svårt att upptäcka barn som blir utsatta för sexuella övergrepp eftersom barnen upplevs vara osynliga. Resultatet visade även att skolkuratorerna upplever att de har svårt att hinna med det förebyggande arbetet. Avslutningsvis visade resultatet att för att kunna förbättra arbetet med att upptäcka och förebygga sexuella övergrepp mot barn, behöver skolkuratorerna mer kunskap om sexuella övergrepp mot barn, samt mer tid för att kunna skapa relationer till barnen och lyfta ämnet. / School counselors’ work with detecting children who are being sexual abused The aim of this study was to investigate how school counselors in elementary school are working to detect children that are exposed to sexual abuse and also how their work can be improved. By interviewing six school counselors we collected data that was analyzed with the systems theory and the stigmatization theory. The results showed that the school counselors are finding it difficult to discover children that are being sexual abused because the children are perceived to be invisible. The results also shows that school counselors experienced difficulties to find time for preventive work. In conclusion, the results shows that to be able to improve their work, the school counselors need more knowledge regarding sexual abuse against children and more time to be able to build relationships with the children and also to bring up the subject for discussion.

No description available.