Under hela min tid på Konstfack har jag mer eller mindre medvetet jobbat med en slags spiritualitet. Jag har sökt en poesi i mina verk och jag har försökt nå någon form av djupare mening i livet genom mitt konsthantverk. Traditionellt sett har det här behovet av spiritualitet uppfyllts av religion men idag ser det inte ut så längre och jag är själv helt obunden avreligioner. Jag hoppas att med hjälp av mina verk försöka skapa en stämning av andlighetoch en påminnelse om vikten av spiritualitet i varje persons liv. Mina första intryck avandlighet i keramiken fann jag hos de gamla keramikerna Bernard Leach (Leach 1988) och Shoji Hamada (Peterson 2004). Här fann jag att en skål kan vara mycket mer än en skål ochen kopp mer än bara en kopp, vilket också beskrivs och utvecklas väldigt vackert av Soetsu Yanagi i ”The Unknown Craftsman”(Yanagi 1990). Det var en väldigt direkt upplevelse, det var bara bilder i böcker som jag såg, inga ord, och inga ord behövdes. Objekten som jaggillade mest var de som talade om naturen och våra möten med naturen, de var en slagspåminnelse om världens skönhet bortom de mänskliga samhällena. Det var från de härförsta mötena med spirituell keramik som jag visste vad min konst skulle handla om. Ettupptäckande och bejakande av mitt behov av djupare mening i livet. Jag har aldrig upplevt det som viktigt att vara samtida eller att det är viktigt att titta på andra konstnärer och jag har aldrig tyckt det centrala i arbetet ska handla om att göra någonting nytt. Det som är viktigt för mig är poesin, romantiken och värmen, de här är uttryck som ofta dessutom är tidlösa så att jaga det senaste sättet att vara poetisk resulterar oftast i väldigt ytliga och platta verk.I mitt kandidatarbete vill jag trots allt jobba med en för mig ny metod att uppnå poesi och djupoch jag vill då göra det i form av ett kakel. Det som jag uppskattar med kakel kontra objekt är att kakel blir en del av atmosfären i ett rum alltså att de bidrar till att skapa stämningen i rummet. Som keramiker vill jag gärna ha en ganska komplett kunskap om tillverkning av keramik och kakel har jag aldrig jobbat med så det är också ett tillfälle för mig att lära mig mer om hur jag kan tillverka kakel själv.

No description available.

The purpose with this study is to examine how the twelve-step program is described by the author J Keith Miller (2004) in his book Steg in i livet and by the author Olle Carlsson (2012) in his book 12steg för hopplösa. The aim for the study is to highlight the twelve steps usage on people without addiction problems. In the study, the two author’s thoughts and experience of the twelve-step program is analysed and interpreted by Pargaments (1997) theory of religious coping. The research questions in this study are: 1. How is the twelve-step program described by Olle Carlsson and J Keith Miller based on Pargaments theory of religious coping concerning conservation and transformation of significance? 2. How is negative and positive religious coping described from a religious coping perspective by Olle Carlsson and J Keith Miller in their books about the twelve-step program? The method used is a qualitative method with hermeneutical approach and a theory driven analyse in Template Analyse Style. The conclusions are sorted in three themes on the basis of Pargaments (1997) theory; conservation, transformation of significance and positive and negative religious coping. Placed in conservation of significance is category 2; sin, confession and forgiveness and category 3; social support because this mainly motivated people to maintain good habits. Placed in transformation of significance is category 1; admit powerless and let go. This aspect where described as important for the statement of the twelve-step program and a radical change in life. Placed in themes positive and negative religious coping is category 4; the relation to and the image of/to God or a higher power. This is because the authors highlight the important aspects of this regarding faith and that it is part of the description of positive and negative religious coping.

Hjärta och lever är vitala organ och när de inte fungerar blir konsekvenserna förödande. Under 2013 genomfördes 55 hjärttransplantationer och 161 levertransplantationer i Sverige. Transplantation är en lång och svår process som generellt leder till förbättrad livskvalitet. Patienten går från att ha varit nära döden till att få en ny chans till livet. Det är en stor omställning som kan vara svår att förstå och hantera. Syftet var att beskriva patienters existentiella upplevelser efter en lever- eller hjärttransplantation. En litteraturöversikt gjordes där totalt 10 kvalitativa artiklar granskades och analyserades. Resultatet visar tre huvudteman. Det första temat var Det nya livet som visar hur patienten genomgår en känslomässig berg-och-dalbana när de försöker finna sitt nya jag i livet. Det andra temat benämns som Paradoxala känslor där tacksamhet blandat med skuld är centralt. Den andliga dimensionens betydelse är det sista temat där patienten vänder sig till högre makter för att klara av sin livssituation. Diskussionen tar upp huvudfynden från resultatet samt sjuksköterskans roll i patientens helandeprocess. Slutsatserna som dras är att patientens upplevelser är unika och att vårdpersonalen behöver mer utbildning i existentiella frågor för att bättre kunna bemöta patienten.

In the following essay, I have studied a relatively new spiritual phenomenon in Swedish society, yoga retreats, through interviews with eight representatives. I have examined how these representatives perceive their participants' needs and motives, and how these are answered. I have also studied whether the activities within the retreats are compatible with the historian of religion, Anne-Christine Hornborg's research regarding coaching. My research has shown that in addition to a need for recovery, there is also a perception that participants are looking for tools and methods to deal with a stressful everyday life. Furthermore, I have also distinguished a tendency that these tools and methods were being used as means for personal development. This tendency, along with a similar target group, a shared use of language and attitude regarding the concept of religion, was something that was comparable with coaching. Despite the fact that both activities point to the individual's inner spirituality, which can be retrieved through different methods, the goal of each activity differs. While coaching focuses on a non-religious goal, often aimed at the personal career, the goal of yoga retreats is to answer to participants existential needs, expressed in words of purpose, meaning and longing. Thus, the representatives prescribe one solution (tools and methods for personal development) for both worldy and spritual/religious needs within their participants. I have also shown that there is an ambivalence among the representatives regarding how the offered methods should be used. While there is a perception that the goal is achieved through methods, several representatives show dissatisfaction with the fact that their participants overly fixate on these methods, as this may distract the participants from the expressed goal.

Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en fortskridande neurologisk sjukdom som bryter ner kroppens motoriska nervsystem. Detta leder till försvagning och förtvining av kroppens muskler. I Sverige drabbas ungefär 220–250 personer årligen av ALS och medelålder för insjuknande är 45–65 år. Sjukdomens uppkomst är i nuläget ej fullt klarlagd och bot saknas. Den genomsnittliga överlevnadstiden efter diagnos är två till tre år. ALS innebär ofta en känslomässig påfrestning för patienten och kan ge känslor av existentiell ångest. Det finns få studier som uppmärksammar existentiella upplevelser av ALS och fortsatt forskning är därför av betydelse. Syftet med studien är därför att belysa existentiella upplevelser hos patienter med ALS. En litteraturöversikt har använts som metod där resultat från åtta empiriska studier har analyserats och utgör studiens data. Resultatet visade att patienter med ALS har svårt att känna mening med livet samtidigt som det förekommer ängslan och oro över döden. Detta medförde känslor av meningslöshet hos patienterna. En annan aspekt från resultatet visar att anhöriga har en stor roll för patientens välbefinnande och närvaro från familj och vänner hjälper patienten finna kraft. Det fanns däremot en stark oro över att vara en börda för sin familj. Patienter med ALS uttryckte även en påverkad spiritualitet från sjukdomen i form av ett förstärkt existentiellt välbefinnande och ökad andlighet. Det var däremot inte ovanligt att patienterna samtidigt upplevde en existentiell kris då ALS nu hotade deras existens. Detta ställer krav på sjuksköterskan att förstå vad det existentiella innebär för varje unik patient för att möjliggöra ett gott vårdande.

Bakgrund:Patienteni livets slutskedeställs inför faktum att vårdens inriktning ej är kurativ. Palliativ vård är en specialiserad vårdform ochbör ges till alla svårt sjuka och döende patienter oavsett vart de erhåller vård. Värdet av en individualiserad och personcentrerad vård i livets slutskede blir mer aktuell för att lindra den existentiella kris som kan uppstå hos patienten. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskans omvårdnad, genom interaktion och intersubjektivt utbyte,kan lindra existentiell kris och bidra till en god död för svårt sjuka och döende patienter. Metod: En allmän litteraturstudieav tolv vetenskapliga artiklar. Resultat:Tre teman identifieradesvidinnehållsanalysav artiklarna:kommunikation, relationer och utbildning. Relevansen av att sjuksköterskors omvårdnadskompetens och interaktion blev framträdande i mötet med svårt sjuka och döende patienter. Slutsats: Bekräftelse av patientens autonomi och värdighet emedan denne erhöll omvårdnad av sjuksköterskan påvisadesminska patientersexistentiella kriser. Detta ökade även möjligheten till en god död. Klinisk betydelse: Litteraturstudien påvisadeatt det existerar ett behov av att sjuksköterskor erhåller vidareutbildning och stöd i sitt arbete. Sjuksköterskor som möter svårt sjuka och döende patienter behöver en ökad insikt och förståelse i värdet av att ett holistiskt perspektiv av patienten kanresultera ien mer patientsäker och ökad person centrerad vårdvilket kan kopplas tillökad möjlighet till lindrad existentiell kris och en god död.

Denna uppsats belyser kroppslighetens roll inom Svenska kyrkans liturgi, i syfte att utforska hur fysiska praktiker och sinnliga erfarenheter förmedlar och fördjupar religiös och andlig förståelse. Med en bakgrund rotad i personlig reflektion kring liturgiska traditioner, undersöker studien de specifika praktikerna och deras inverkan på deltagande och uttryck av det gudomliga. Genom en kvalitativ metodik, inklusive en detaljerad innehållsanalys, utforskar denna uppsats två samtida teologers syn på kroppslighet: Martin Modéus och Lena Sjöstrand. Avgränsningar görs för att koncentrera sig på dessa två författares arbeten, som ligger till grund för de empiriska och teoretiska insikter som presenteras. I analysen framkommer det att kroppslighet och sinnlighet är centralt för förståelsen av Svenska kyrkans liturgi, vilket utmanar idén om Ordet som den främsta medlaren av det gudomliga mötet. Resultaten tyder på att kroppsliga gudstjänstpraktiker är betydelsefulla inte bara för den individuella spiritualiteten utan även för att stärka gemenskapskänslan bland församlingsmedlemmar. Uppsatsen avslutar med en diskussion om de möjliga konsekvenserna av kroppsligheten för den bredare kyrkliga praxis samt för framtidens forskningsriktningar - såsom inkluderingen av mångfaldiga kroppsliga erfarenheter i Svenska kyrkans gudstjänstliv. Denna studie bidrar till fördjupad förståelse för hur liturgiska praktiker både kan uttrycka och forma tro i samtidens församlingskontext.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur änglars funktion beskrivs i en kristen respektive nyandlig kontext. Materialet utgörs av texter från sex samtida författare som på olika sätt behandlat frågan; Harold Bloom, Billy Graham, David Albert Jones, Susan R. Garrett, Lorna Byrne och Doreen Virtue. Metoden är kvalitativ innehållsanalys vilken möjliggör för en jämförelse av skillnader och likheter mellan de olika perspektivens syn på änglar. Uppsatsens teoretiska ansats bygger på Meredith B. McGuires beskrivning av meningssystem som en viktig aspekt i förståelsen av religion eftersom olika meningssystem länkar samman en individ med en större social grupp. De textanalyser som gjorts har visat att änglar i både en kristen och nyandlig kontext bidrar till att forma och skapa en upplevelse av mening i människors liv, detta trots olika meningssystem och stora skillnader i föreställningen av änglar. Ett av undersökningens resultat har visat att individer har ett större handlingsutrymme inom New Age kulturer än vad de har i en kristen kontext. Inom New Age beskrivs människor själva kunna ta hjälp av änglar som gudomliga eller spirituella agenter av healing för att uppnå ett tillstånd av lycka, kärlek och harmoni utan att först vända sig till/eller förlita sig på en mellanhand, dv s den kristna Gudsgestalten. Änglar inom New Age har visat sig vara mer personliga och separata från Gud än vad de är i ett kristet sammanhang eftersom människor, inom ramen för de New Age strömningar som analyserats, själva kan tillbe och kalla på änglars vägledning medan Bibeln innehåller tydliga varningar för att tillbe och dyrka änglar eftersom det anses vara en ära som enbart tillhör Gud. En skillnad mellan en kristen resp. nyandlig syn på änglars funktion bygger m a o på föreställningen att människan besitter en förmåga att hela sig själv, vilket saknas inom kristen tro.

Bakgrund: Den äldre befolkningen kommer att öka vilket innebär ett ökat behov av vård och stöd för att en bra hälsa ska kunna upprätthållas. Begreppet hälsa innefattar fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande. Det blir allt vanligare att man även tar hänsyn till en existentiell dimension när det gäller hälsan. Interventioner riktade mot existentiell hälsa har visat positiva resultat. Arbetsterapeuters arbetsuppgift är att arbeta klientcentrerat och stärka varje patients emotionella och fysiska välbefinnande utifrån varje individs unika förutsättningar. Spiritualitet ingår som en del i varje människa och är därför en viktig del för arbetsterapeuter att beakta. Syfte: Att kartlägga och beskriva interventioner för äldre personer med fokus på existentiell hälsa. Metod: En litteraturstudie i form av en scoping review har använts. Artiklar har samlats in genom sökningar i databaserna AMED, CINAHL och PubMed. Elva artiklar har slutligen använts i arbetet och resultatet har granskats och analyserats numeriskt och tematiskt. Resultat: Interventionerna har kartlagts och beskrivits under följande kategorier: plats för interventionerna, spirituella interventioner, interventioner riktade mot mening och syfte med livet, kommunikationsbaserade interventioner riktade mot existentiell hälsa samt vårdgivarnas utbildning och utförande av interventioner riktade mot existentiell hälsa. Slutsats: Individuellt utformade interventioner riktade mot äldre personers existentiella hälsa ger ett positivt resultat i form av en bättre fysisk och psykisk hälsa. Känslan av att ha ett syfte och en mening med livet är viktig och ger individen ett ökat välbefinnande. Vidare forskning behöver utföras. / Interventions for elderly people with a focus on existential health - A scoping review.Background: The elderly population will increase, which means an increased need for care and support to ensure that good health can be maintained. The concept of health includes physical, mental and social well-being. It is becoming increasingly common to also consider an existential dimension in terms of health. Interventions aimed at existential health have shown a positive result. The duty of occupational therapists is to work client-centered and strengthen each patient's emotional and physical well-being based on each individual's unique conditions. Spirituality is part of every human being and is therefore an important part of occupational therapists to consider. Purpose: To map and describe interventions for elderly people with a focus on existential health. Method: A literature study in the form of a scoping review has been used. Articles have been collected through searches in the databases AMED, CINAHL and PubMed. Eleven articles have finally been used in the work and the result has been reviewed and analyzed numerically and thematically. Results: The interventions have been mapped and described in the following categories: place for the interventions, spiritual interventions, interventions aimed at meaning and purpose of life, communication-based interventions aimed at existential health and the care providers' education and execution of interventions aimed at existential health. Conclusion: Individually designed interventions aimed at the existential health of elderly people give a positive result in the form of better physical and mental health. The feeling of having a purpose and a meaning with life is important and gives the individual an increased well-being. Further research needs to be done.