Med utgångspunkt från fyra olika verk av den amerikanske konstnären Edward Hopper diskuteras och analyseras tecken för vardaglighet, övergivenhet och meningslöshet. Edward Hoppers verk jämförs med verk av fyra olika superrealister. Syftet med detta arbete är att undersöka hur Edward Hoppers konst kom att påverka superreaalisterna. Ett annat syfte är att försöka ge ord åt konstupplevelsen och enligt Howard Gardners metod att gå djupare in på ett område och på så sätt lära sig en metod som gör det möjligt att fördjupa sig i andra ämnen. Frågeställningar som diskuteras i min fördjupning är: Hur kan vardaglighet, övergivenhet och meningslöshet gestaltas i konst? I arbetets gestaltande del ger jag, med två- och tredimentionell konst utgående från självupplevda motiv inspirerat av Hopper och superrealister, uttryck för begreppen vardaglighet, övergivenhet och meningslöshet. / BI/Konst

Syfte: Syftet var att beskriva aktiviteter i vardagen hos ungdomar utan fullständig gymnasieutbildning samt deras upplevelser av att varken arbeta eller studera. Metod: För genomförande av detta examensarbete användes en induktiv ansats. Det skapades en deskriptiv design med en kvalitativ ansats i form av individuella semistrukturerade intervjuer. Dessutom tillkom enstaka kvantitativa inslag efter användning av VAS. Den urvalsmetod som tillämpades i examensarbetet var bekvämlighetsurval. Utifrån en modifierad intervjuguide med utgångspunkter i det arbetsterapeutiska intervjuinstrumentet “Bedömning av Delaktighet i Aktivitet” intervjuades 13 informanter. Intervjudata bearbetades systematiskt och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Temat som framkom var ”möjligheter och begränsningar i aktiviteter”. Det övergripande temat skapades utifrån kategorierna: ”viktiga delar i vardagen”, ”aktivitetsobalans”, ”fråntagen möjlighet att utföra aktivitet”, ”faktorer som hindrar aktivitet” samt ”aktiviteter utan mening”. Slutsats: Informanternas berättelser har bidragit till en ökad förståelse för målgruppen. Resultatet påvisade att informanterna har skilda upplevelser kring sin situation och en påtaglig minskad tillfredsställelse med hur deras vardag ser ut kunde konstateras.

Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en fortskridande neurologisk sjukdom som bryter ner kroppens motoriska nervsystem. Detta leder till försvagning och förtvining av kroppens muskler. I Sverige drabbas ungefär 220–250 personer årligen av ALS och medelålder för insjuknande är 45–65 år. Sjukdomens uppkomst är i nuläget ej fullt klarlagd och bot saknas. Den genomsnittliga överlevnadstiden efter diagnos är två till tre år. ALS innebär ofta en känslomässig påfrestning för patienten och kan ge känslor av existentiell ångest. Det finns få studier som uppmärksammar existentiella upplevelser av ALS och fortsatt forskning är därför av betydelse. Syftet med studien är därför att belysa existentiella upplevelser hos patienter med ALS. En litteraturöversikt har använts som metod där resultat från åtta empiriska studier har analyserats och utgör studiens data. Resultatet visade att patienter med ALS har svårt att känna mening med livet samtidigt som det förekommer ängslan och oro över döden. Detta medförde känslor av meningslöshet hos patienterna. En annan aspekt från resultatet visar att anhöriga har en stor roll för patientens välbefinnande och närvaro från familj och vänner hjälper patienten finna kraft. Det fanns däremot en stark oro över att vara en börda för sin familj. Patienter med ALS uttryckte även en påverkad spiritualitet från sjukdomen i form av ett förstärkt existentiellt välbefinnande och ökad andlighet. Det var däremot inte ovanligt att patienterna samtidigt upplevde en existentiell kris då ALS nu hotade deras existens. Detta ställer krav på sjuksköterskan att förstå vad det existentiella innebär för varje unik patient för att möjliggöra ett gott vårdande.

<p>I denna studie har jag undersökt vad sociala relationer betyder för människor med missbruksproblem i form av droger och alkohol. De sociala relationerna har kommit att inbegripa andra missbrukare men även människor som jag definierar befinner sig utanför missbruket och därmed är accepterade och inräknade som en del av samhället. Människor med missbruksproblem står utanför samhället, de har inte en plats som människor som lever ”normalt”. Människor med missbruksproblem har även svårt att bli accepterade av samhället och deltagarna i denna studie upplever att de aldrig får en chans att komma tillbaka.</p><p>Jag valde att använda mig av en hermeneutisk metod, som handlar mycket om att sätta sig in i den andres livsvärld. Jag intervjuade fem män som är gäster på den öppna föreningen Träffpunkten. Resultatet visar på att Träffpunkten har blivit till en livlina för gästerna. De kommer bort från sitt missbruk, upplever en samhörighet och att de har en plats. På Träffpunkten är alla accepterade och alla är välkomna. Det är ingen som dömer en och alla har förståelse för dem. Tillsammans med teorier och tidigare forskning inom områden som socialt kapital, sociala ritualer, ontologisk trygghet och meningslöshet, tolkar och förklarar jag det deltagarna har delat med sig av sina tankar och känslor för mig, för att sprida en förståelse för deras liv och Träffpunktens betydelse.</p>

I denna studie har jag undersökt vad sociala relationer betyder för människor med missbruksproblem i form av droger och alkohol. De sociala relationerna har kommit att inbegripa andra missbrukare men även människor som jag definierar befinner sig utanför missbruket och därmed är accepterade och inräknade som en del av samhället. Människor med missbruksproblem står utanför samhället, de har inte en plats som människor som lever ”normalt”. Människor med missbruksproblem har även svårt att bli accepterade av samhället och deltagarna i denna studie upplever att de aldrig får en chans att komma tillbaka. Jag valde att använda mig av en hermeneutisk metod, som handlar mycket om att sätta sig in i den andres livsvärld. Jag intervjuade fem män som är gäster på den öppna föreningen Träffpunkten. Resultatet visar på att Träffpunkten har blivit till en livlina för gästerna. De kommer bort från sitt missbruk, upplever en samhörighet och att de har en plats. På Träffpunkten är alla accepterade och alla är välkomna. Det är ingen som dömer en och alla har förståelse för dem. Tillsammans med teorier och tidigare forskning inom områden som socialt kapital, sociala ritualer, ontologisk trygghet och meningslöshet, tolkar och förklarar jag det deltagarna har delat med sig av sina tankar och känslor för mig, för att sprida en förståelse för deras liv och Träffpunktens betydelse.

Det finns flera likheter mellan olika historiska kulturers framställningar av jorden, naturen och miljön, vilka ofta har inkluderat en moder eller gudinna som ger fruktbarhet samt skydd av jordens varelser. Hur tänker människor idag om naturen och jorden? Syftet med det här arbetet är att undersöka kopplingar mellan föreställningar kring naturen samt jorden och individens grundläggande behov av mening, trygghet och välbefinnande. För att uppnå syftet har ett empiriskt material i form av intervjuer samlats in. I analysen av materialet används den hermeneutiska tolkande metoden och den narrativa och jämförande metoden. Undersökningens resultat analyseras och diskuteras med utgångspunkt i Crystal L. Parks religionspsykologiska teori om religion och mening. Av analysen framgår att respondenterna ser ett samband mellan omsorgen om jorden samt naturen och människans strävan mot en hållbar och meningsgivande värld. Världsbilderna och föreställningarna om naturen hänger ihop med individens behov av en verklighet som kan upplevas som begriplig, hanterbar och meningsfull.

No description available.