Syfte: Syftet var att beskriva aktiviteter i vardagen hos ungdomar utan fullständig gymnasieutbildning samt deras upplevelser av att varken arbeta eller studera. Metod: För genomförande av detta examensarbete användes en induktiv ansats. Det skapades en deskriptiv design med en kvalitativ ansats i form av individuella semistrukturerade intervjuer. Dessutom tillkom enstaka kvantitativa inslag efter användning av VAS. Den urvalsmetod som tillämpades i examensarbetet var bekvämlighetsurval. Utifrån en modifierad intervjuguide med utgångspunkter i det arbetsterapeutiska intervjuinstrumentet “Bedömning av Delaktighet i Aktivitet” intervjuades 13 informanter. Intervjudata bearbetades systematiskt och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Temat som framkom var ”möjligheter och begränsningar i aktiviteter”. Det övergripande temat skapades utifrån kategorierna: ”viktiga delar i vardagen”, ”aktivitetsobalans”, ”fråntagen möjlighet att utföra aktivitet”, ”faktorer som hindrar aktivitet” samt ”aktiviteter utan mening”. Slutsats: Informanternas berättelser har bidragit till en ökad förståelse för målgruppen. Resultatet påvisade att informanterna har skilda upplevelser kring sin situation och en påtaglig minskad tillfredsställelse med hur deras vardag ser ut kunde konstateras.

Att vara universitetsstudent kan innebära stress och bristande aktivitetsbalans. Detta kan vara två aspekter som påverkar genomförandet av studierna. Syftet med detta arbete var att beskriva självskattad stress och aktivitetsbalans samt sambandet mellan dessa variabler hos arbetsterapistudenter, fysioterapistudenter och sjuksköterskestudenter vid Umeå universitet. Data samlades in via en egendesignad webbenkät med hjälp av instrumenten Perceived Stress Scale och med inspiration av Occupational Balance Questionnarie från 101 studenter. Resultatet påvisade att studenterna skattade en måttlig nivå av stress och aktivitetsbalans samt att det var en stor variation i studenternas skattning. Det framkom skillnader i skattad stress och aktivitetsbalans mellan män och kvinnor, kvinnor skattade procentuellt högre stress och lägre aktivitetsbalans än männen men det visade ingen signifikant skillnad. Det fanns signifikanta samband mellan aktivitetsbalans och stress, hög självskattad stress hängde samman med låg självskattad aktivitetsbalans. Resultatet visade att sjuksköterskestudenter upplevde mest stress och minst aktivitetsbalans. Fysioterapeuterna skattade längst stress och högst aktivitetsbalans. I studien diskuteras det att mer forskning behövs inom detta område.

Titel: Upplevelser av aktivitetsbalans och dess påverkan på stress för studenter under pandemin covid-19. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur studenter på en svensk högskola upplever aktivitetsbalans och dess påverkan på stress under pandemin covid-19. Metod: En kvalitativ intervjustudie med 10 svenska informanter där materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet kom det fram 3 kategorier: Minskade möjligheter i att delta i aktiviteter påverkar aktivitetsbalansen, Strategier för att upprätthålla aktivitetsbalans och Relationen mellan aktivitetsbalans och stress. Resultatet visade upplevelserna av aktivitetsbalans och dess påverkan på stress hos informanterna. Slutsats: Fungerande rutiner och anpassade aktiviteter var av betydelse för upplevd aktivitetsbalans under pandemin covid-19. Upplevelsen av att pandemin påverkat aktivitetsbalans negativt var på grund av bristande rutiner och anpassningar i vardagen. Vid upplevd aktivitetsobalans sågs en verkan på stress men med tidigare erfarenhet av stresshantering kunde det undvikas. / Title: The experiences of occupational balance and its impact on stress for students during the covid-19 pandemic. Aim: The purpose of the study was to describe how students at a Swedish university experience occupational balance and its impact on stress during the pandemic covid-19. Method: A qualitative interview study was used with 10 Swedish participants and the material was analyzed with a qualitative content analysis. Result: The result revealed 3 categories: Reduced opportunities in participating in activities affect the occupational balance, Strategies for maintaining occupational balance and The relationship between occupational balance and stress. The results showed experiences of occupational balance and its impact on between informants Conclusion: Functioning routines and adapted activities were important for the perceived occupational balance during the covid-19 pandemic. The experience that the pandemic had a negative effect on the balance of activities was due to a lack of routines and adaptations in everyday life. In the case of perceived occupational imbalance, an effect on stress was seen, but with previous experience of stress management, it could be avoided.

Gymnasieungdomar upplever mycket stress, främst på grund av studier. Den psykiska ohälsan bland ungdomar ökar och tjejer är betydligt mer stressade än killar. Stress kan påverka studiemotivationen negativt och kan leda till studieavbrott som försenar inträdet på arbetsmarknaden. Syftet var att kartlägga aktivitetsbalans och stress hos tjejer och killar på yrkesprogram inom gymnasiet. En kvantitativ studie i form av en enkätundersökning genomfördes med 50 respondenter på olika gymnasieskolor i södra Sverige. Spearmans rangkorrelationskoefficient (rho) användes för att analysera om det fanns något samband mellan aktivitetsbalans och stress. Majoriteten av respondenterna hade medelhög aktivitetsbalans (39) eller högre, det fanns ingen statistiskt signifikant skillnad i aktivitetsbalans mellan könen. Det fanns en statistiskt signifikant skillnad i upplevd stress mellan könen, tjejer upplevde mer stress än killar. Det fanns ett statistiskt signifikant samband mellan aktivitetsbalans och upplevd stress hos tjejerna men inte hos killarna. Att möjliggöra för ungdomar att bibehålla eller förbättra aktivitetsbalans kan vara ett sätt att främja och förebygga stress och annan psykisk ohälsa. / High school youths experience a lot of stress, mainly because of studies. The mental illness among young people increases and girls are significantly more stressed than boys. Stress can affect the study motivation negatively and can lead to interruptions that delay entry into the labor market. The aim of the study was to survey occupational balance and stress among girls and boys at vocational programs in high school. A quantitative study in the form of a survey was conducted with 50 respondents at various upper secondary schools in southern Sweden. Spearman's rank correlation coefficient (rho)was used to analyze whether there was any relationship between occupational balance and stress. The majority of respondents had medium occupational balance (39) or higher, there was no statistically significant difference in occupational balance between the sexes. There was a statistically significant difference in perceived stress between the sexes, girls perceived more stress than boys. There was a statistically significant relationship between occupational balance and perceived stress in girls. To enable for young people to maintain or improve occupational balance can be a way to promote and prevent stress and other mental illness.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan hos unga vuxna ökar i dagens samhälle. Långvarig stress kan ha negativa effekter på hälsan och finnande vilket kan leda till aktivitetsobalans. Unga vuxna utsätts för höga krav på prestation vilket är en bidragande faktor till ökad ohälsa idag. Redan under gymnasieåren är det viktigt att arbeta hälsofrämjande för att skapa goda förutsättningar för unga vuxnas framtida välbefinnande. Syfte: Syftet var att beskriva hur gymnasieelever i årskurs tre upplever att stress påverkar deras aktivitetsbalans. Metod: En kvalitativ studiedesign med två fokusgruppdiskussioner genomfördes med åtta deltagare uppdelat i två fokusgrupper. Materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier: Stress inför framtiden och dess konsekvenser, Delaktighet i aktiviteter, Inställning och strategier och Stöd från skolan. Deltagarna upplevde stress inför framtiden orsakat av höga krav. Påfrestande perioder i skolan kunde leda till aktivitetsobalansen. Motivation och planering upplevdes som viktiga faktorer för att vara delaktig i vardagens olika aktiviteter vilket kunde leda till aktivitetsbalans. Deltagarna upplevde att lärarna skapade goda förutsättningar för välbefinnandet. Slutsats: Deltagarna upplevde att stressen periodvis påverkade aktivitetsbalansen negativt. Delaktigheten i fritidsaktiviteter och vilsamma aktiviteter påverkades i högre utsträckning under stressade perioder. Deltagarna belyste vikten av en god inställning och bra strategier för upplevd balans i vardagen. / Background: Mental illness amongst young adults are increasing in the society today. Long-term stress can cause negative effects on health and wellbeing which can lead to occupational imbalance. Young adults are exposed to high demands of pressure which is a contributory factor to increased mental illness. It is important to work as early as during high school years with health enhancing to create good prerequisites for young adult's future wellbeing. Aim: To describe how high school students in third year experience of how stress affects their occupational balance. Method: A qualitative study with two focus group discussions were used with eight participants divided in two groups. The material was analyzed with a qualitative content analysis. Result: The result displayed four categories: Stress in front of the future and its consequences, participation in activities, attitude and strategies, and support from school. The participants experienced stress in front of the future, caused by high demands. Strenuous periods in school could lead to occupational imbalance. Motivation and planning were experienced as important factors to participation in everyday activates, which could lead to occupational balance. The participants were experiencing that the teachers in school could create good prerequisites for their wellbeing. Conclusion: The participants experienced that stress periodically has a negative impact on occupational balance. Participation in leisure and restful activities were to a greater extent affected by stressful periods. The participants illustrated the importance of a good attitude and strategies to experience balance in everyday life.

Syftet med studien var att beskriva hur arbetsterapeuter i primärvården upplever att arbeta med unga vuxna med stressproblematik. Studien utgick ifrån kvalitativ forskningsansats bestående av semistrukturerade intervjuer. Deltagarna rekryterades med avsiktligt urval och snöbollsurval. Totalt deltog tio respondenter, samtliga befann sig på olika vårdcentraler runt om i Sverige. Materialet analyserades och tolkades av författarna och resulterade i tre huvudkategorier: Att ge patienter professionellt och känslomässigt stöd, Att skapa förståelse för aktivitetens betydelse och Att skapa förändring. Resultatet visade att arbetsterapeuter upplever att det ofta finns en obalans i aktiviteterna bland unga vuxna. Unga vuxna uppmuntras av samhällsnormer att ha många bollar i luften och har därför svårt att få återhämtande aktiviteter i sin vardag. Det resulterade i ökad stress och till slut total utmattning. Arbetsterapeuterna upplever att stressen hos unga vuxna växer på grund av obalansen i vardagen, attityder och att de har otillräckligt med strategier för att hantera stressfyllda situationer. Gruppbehandling upplevs som ett bra verktyg att skapa diskussioner kring stress och lyfta bort stigmat från stressproblematiken. Arbetsterapeuterna upplevde svårigheter vid målformuleringen då patienterna formulerade prestationsinriktade mål. Störst förändring upplevdes vara de små förändringarna i vardagen. Detta gjorde skillnad för rehabiliteringen. Slutsatsen var att känslomässigt och professionellt stöd upplevdes som viktigt. Erfarenhet visar att förståelse för aktivitetens betydelse behövs för att skapa förändring. / The aim of this study was to investigate occupational therapists, working in primary health care center, experience and perception of working with young adults with stress related disorders. The study progressed emanated from a qualitative method consisting of semi structured interviews. Participants were recruited from different health care centers, with a purposive sampling and a snowball sampling, totally ten participants participated. The material was analyzed and interpreted and resulted in three main categories: To give the patient professional and emotional support, To create understanding for the significance of activities and To create change. The results show that occupational therapists perceived that the cause of stress was imbalance in the activities of young adults. They are encouraged by societal norms to multitask and to keep busy and they have difficulties to implement recovering activities. This contributed to increased stress and finally led to exhaustion. Group treatment was perceived as a good tool to create discussions about stress and to remove the stigma from stress related disorders. The occupational therapists experienced difficulties in formulating prestige driven goals. The biggest change was perceived to be the small changes in everyday life, this made a difference for the rehabilitation. The conclusion was that emotional and professional support is important. Experience also shows that creating understanding for the significance of activities is needed to make a change.