No description available.

Att få tillräckligt med sömn är väsentligt för att klara av vardagen samt för att uppnå god hälsa. Det är viktigt att ha regelbundna sömnrutiner för att inte rubba dygnsrytmen. Det är även väsentligt att ha ett samspel mellan begreppen vanebildning, viljekraft och utförandekapacitet för att uppnå aktivitetsbalans. Syftet med detta examensarbete var att beskriva gymnasieungdomars upplevelse av sömnvanor relaterat till aktiviteter i skolan. I metoden användes en kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer. Urvalet genomfördes med ett bekvämlighetsurval och en kvalitativ innehållsanalys användes vid databearbetningen. Resultatet visar att gymnasieungdomar har oregelbundna sömnrutiner. På vardagarna går målgruppen och lägger sig på regelbundna tider men somnar sent. Målgruppen går upp på varierande tider beroende när skolan börjar. På helgerna förskjuter målgruppen sin sömn genom att stanna uppe längre och sova ut. I skolan är det stressigt, de har höga krav på sig själva och från omgivningen vilket gör att sömnen blir lidande. Sömnen har en påverkan på målgruppens prestationer, delaktighet och motivation till att utföra aktiviteter relaterade till skolan. Slutsatsen är att gymnasieungdomar upplever sig ha oregelbundna sömnrutiner. Sömnen blir ofta lidande och har en påverkan på hur motiverade deltagarna var till att utföra skoluppgifter samt kvaliteten på uppgifterna.

<p>Validerat; 20160602 (global_studentproject_submitter)</p>

Syfte: Syftet var att beskriva aktiviteter i vardagen hos ungdomar utan fullständig gymnasieutbildning samt deras upplevelser av att varken arbeta eller studera. Metod: För genomförande av detta examensarbete användes en induktiv ansats. Det skapades en deskriptiv design med en kvalitativ ansats i form av individuella semistrukturerade intervjuer. Dessutom tillkom enstaka kvantitativa inslag efter användning av VAS. Den urvalsmetod som tillämpades i examensarbetet var bekvämlighetsurval. Utifrån en modifierad intervjuguide med utgångspunkter i det arbetsterapeutiska intervjuinstrumentet “Bedömning av Delaktighet i Aktivitet” intervjuades 13 informanter. Intervjudata bearbetades systematiskt och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Temat som framkom var ”möjligheter och begränsningar i aktiviteter”. Det övergripande temat skapades utifrån kategorierna: ”viktiga delar i vardagen”, ”aktivitetsobalans”, ”fråntagen möjlighet att utföra aktivitet”, ”faktorer som hindrar aktivitet” samt ”aktiviteter utan mening”. Slutsats: Informanternas berättelser har bidragit till en ökad förståelse för målgruppen. Resultatet påvisade att informanterna har skilda upplevelser kring sin situation och en påtaglig minskad tillfredsställelse med hur deras vardag ser ut kunde konstateras.

Syfte: Beskriva studenters aktivitetsmönster, aktivitetsbalans samt livsbalans i relation till psykisk hälsa och ohälsa. Metod: Systematisk litteraturöversikt, med kartläggning och sammanställning av redan befintlig kvalitativ och kvantitativ vetenskaplig data. Urvalskriterier för artiklarna var innehåll om psykisk hälsa, aktivitetsbalans, livsbalans och aktiviteters inverkan på hälsan hos studenter. Urvalet av artiklar var globalt. Resultat: För upprätthållandet av aktivitetsbalans samt livsbalans och därigenom den psykiska hälsan, behöver det finnas en balans mellan fritidsaktiviteter, rekreationsaktiviteter, sömn och förvärvsaktiviteter. Det behöver finnas en balans mellan sociala aktiviteter, träning, studier/arbete, kost samt sömn. Faktorer som påverkar studenters psykiska hälsa kommer från tentamensresultat, seminarier, press från skolan, samt aktiviteter utifrån som tillkommer vid start av studier såsom ekonomi, internetanvändning samt förändringen att ta steget in i vuxenlivet. Slutsats: Utifrån resultatet framgick att vissa aktiviteter har mer påverkan på hälsan än andra, både negativt och positivt. Det framkom att inledningsvis under universitetstiden sker en förändring av studentens tidigare rutiner, då det tillkommer nya miljöer och ansvar för studenten. Vidare framkom det att ett väldisponerat aktivitetsmönster, aktivitetsbalans och livsbalans utifrån varje students egen upplevelse kan bidra till god psykisk hälsa.

Ungdomar spenderar stor del av sin tid i skolan och upplever en minskad tid till fritid på grund av skolarbete. Tiden utanför skoltid är viktig för återhämtning och för att upprätthålla aktivitetsbalansen samt motverka stressrelaterad ohälsa. Syftet med studien är att beskriva aktivitetsbalans i relation till den tid eleven spenderar på skolarbete utanför skoltid och stress. Studien har en kvantitativ design, 46 deltagare rekryterades genom ett icke-slumpmässigt bekvämlighetsurval. Deltagarna besvarade påståenden kring aktivitetsbalans med Occupational Balance Questionnaire (OBQ) och kompletterande frågor om tid spenderad på skolarbete utanför skoltid och stress. Deskriptiv statistik, Spearman´s rank correlation och Mann-Whitney U-Test användes för att sammanställa data. Resultatet visar att deltagargruppen uppnår generellt låga totalpoäng i OBQ. Kvinnor skattar betydligt lägre aktivitetsbalans än män. Generellt anger hela deltagargruppen många studietimmar/vecka, och kvinnor anger fler studietimmar/veckan än män. Majoriteten av deltagarna upplever stress. Deltagare som inte upplever stress anger alla höga poäng på påståendet balans mellan vila, återhämtning och sömn. Slutsatsen för studien är att flertalet av deltagarna upplever låg aktivitetsbalans. Det är inte troligt att det finns en relation mellan skolarbete utanför skoltid och ungdomars aktivitetsbalans.

Tidigare studier har påtalat att hälsa och aktivitetsbalans är nära sammankopplat och att en ny roll innebär aktivitetsförändringar som kan vara utmanande på olika sätt. Studier visar även att vid förändrad utförandekapacitet, som till exempel efter en förlossning, så kan denna utmaning vara ännu större. Syftet med denna studie var att beskriva förstföderskors aktivitetsbalans den första tiden efter förlossningen (≤ 6 månader). Mödrar fick besvara en webbenkät, baserat på instrumentet Occupational Balance Questionnaire-11, (OBQ-11). Frågorna (items) sammanställdes med medianvärden på grupp- och individnivå. Det framkom att majoriteten av deltagarna skattade sin aktivitetsbalans lågt, både utifrån enskilda items och totalt baserat på samtliga item. Vårt resultat indikerar att den undersökta gruppen har en aktivitetsobalans. Resultatet bör betraktas med försiktighet då urvalsgruppen var liten och ett bekvämlighetsurval gjordes. Fler och större studier behövs i ämnet för att kunna göra uttalanden om gruppen förstföderskors aktivitetsbalans i helhet.

Att vara förälder till ett barn med ADHD kan vara utmanande och innebära att hantera attityder från omgivningen. De upplever ofta en brist på stöd och svårigheter som påverkar hälsa och vardag negativt. Syftet med examensarbetet var att beskriva upplevd aktivitetsbalans hos föräldrar till barn med ADHD. Metoden var kvalitativ med semistrukturerade intervjuer och bekvämlighetsurval. Dataanalys gjordes med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att vardagen hos föräldrar till barn med ADHD innebar mycket tid för stöttning av barnen. Bemötande och stöd från barnens skola påverkade föräldrarnas välmående och vardag. Det krävdes ett flexibelt arbetsschema samt förstående arbetsgivare och kollegor för att kunna finnas tillgänglig för barnen under arbetstid. Det fanns behov av struktur och prioriteringar i vardagen då varken tid eller ork räckte till. Brist på tid medförde avsaknad av återhämtning och tid för sig själva, vilket påverkade tillfredsställelsen i vardagen. Slutsats var att föräldrar till barn med ADHD har en vardag som är fokuserad på barnens behov. De brister som deltagarna uppger gällande aktiviteterna i deras vardag kan tolkas ha en negativ effekt på deras upplevda aktivitetsbalans. Examensarbetet ses som en möjlig start till diskussion och ökad uppmärksamhet av målgruppens behov. Dock behövs fler och mer omfattande studier i ämnet. / Parenting children with ADHD can be challenging and involve coping with surrounding attitudes. They often experience a lack of support and difficulties that have negative impact on health and daily life. The purpose of this study was to describe experienced occupational balance in parents of children with ADHD. A qualitative method with semi-structured interviews and convenience sampling was used. Data was analyzed with qualitative content analysis. The result showed that everyday life of parents to children with ADHD involves a lot of time supporting their children. Treatment and support from the children’s school influenced the parents’ well-being and daily life. A flexible work schedule and understanding employers and co-workers were necessary for being accessible to their children. Structure and prioritizing were needed in everyday life since neither amount of time nor energy was sufficient. Lack of time resulted in absence of rest and time for themselves, which affected their life satisfaction. The conclusion was that parents of children with ADHD have everyday lives that focus on the children’s needs. The deficits that are described regarding everyday activities could be interpreted as a lack of occupational balance. This study is an opportunity to start discussion and increase attention to the needs of the target group. However, more research is required.

Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem och kan drabba alla oavsett socioekonomisk situation. Syftet med studien var att med hjälp av ValMO-modellen beskriva förändringar i kvinnors aktivitetsmönster till följd av mäns våld i nära relationer. Metoden som valts är en kvalitativ innehållsanalys av självbiografier med såväl manifest som latent tolkning av innehållet. Författarna har identifierat, kondenserat och kodat meningsenheter som sedan mynnat ut i identifierandet av fyra teman – normalt och ändå inte; anpassa sig till omgivande miljön; dölja effekten av våldet; söka och erbjuda hjälp. Varje tema beskriver hur kvinnorna utför olika aktiviteter som är kopplade till relationen och den utsatta position hon befinner sig i och hur dessa förändras över tid. Kvinnornas beskrivning stämmer väl med den forskning som tidigare gjorts och författarna visar att utsatta kvinnor har en negativ livsstilsbalans samt att deras aktivitetsmönster inte är hållbara över tid. Resultatet visar också att med tiden förbättras dessa även om omständigheter som delad vårdnad och en vilja att inte vara bosatt nära sin förövare påverkar de utsatta kvinnornas möjligheter att göra fria val.

Att åldras innebär flera förändringar i en persons liv. Nedsatt fysisk förmåga och pension kan påverka vilka aktiviteter en person utför och kapaciteten att utföra dem. Syftet med examensarbetet var att beskriva hur ensamboende i åldersgruppen 75 - 84 år uppfattar sin aktivitetsbalans. Metoden som valdes var en kvalitativ induktiv ansats. Nio deltagare rekryterades genom ett snöbollsurval i södra Sverige och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultatet kom fram till tre huvudkategorier: Uppfattning om olika aktivitetskategorier,förändringar som påverkar aktivitetsutförandet och faktorer som påverkar aktivitetsmönstret. Dessa huvudkategorier omfattades av tio underkategorier. Resultatet visade att de flesta informanter var nöjda med sin aktivitetsbalans men hade fått anpassa vissa aktiviteter på grund av nedsatt fysisk förmåga. Det framkom även att sociala aktiviteter var de som värderades högst och samt att informanterna valde att acceptera att åldrandet innebar förändringar i aktivitetsutförandet. Slutsatsen författarna kom fram till var att sociala aktiviteter var de viktigaste aktiviteterna för att upprätthålla en tillfredställande aktivitetsbalans. / The process of aging means several changes in a person's life. Decreased physical capacity and retirement can affect what kind of activities that are performed and the capacity to perform them. The purpose of this paper was to describe how people in the age-category of 75-84 experiences their occupational balance. The method chosen was a qualitative inductive approach. Nine participants were recruited through a snowball selection in southern Sweden. The data was collected through structured interviews. The interviews were analyzed through qualitative content analysis. The result found three main categories: views of different categories of activity, changes that affect performance of activity and factors that affect the activity pattern. These main categories were comprised of nine sub-categories. The result showed that most of the participants were satisfied with their occupational balance but had to adapt certain activities because of decreased physical capacity. It also emerged that social activities were the most valued and that the participants to a large degree accepted that ageing meant changes in performance of activity. The conclusion the authors came to was that social activities was the most important activity for maintaining a satisfying occupational balance.