Med utgångspunkt från fyra olika verk av den amerikanske konstnären Edward Hopper diskuteras och analyseras tecken för vardaglighet, övergivenhet och meningslöshet. Edward Hoppers verk jämförs med verk av fyra olika superrealister. Syftet med detta arbete är att undersöka hur Edward Hoppers konst kom att påverka superreaalisterna. Ett annat syfte är att försöka ge ord åt konstupplevelsen och enligt Howard Gardners metod att gå djupare in på ett område och på så sätt lära sig en metod som gör det möjligt att fördjupa sig i andra ämnen. Frågeställningar som diskuteras i min fördjupning är: Hur kan vardaglighet, övergivenhet och meningslöshet gestaltas i konst? I arbetets gestaltande del ger jag, med två- och tredimentionell konst utgående från självupplevda motiv inspirerat av Hopper och superrealister, uttryck för begreppen vardaglighet, övergivenhet och meningslöshet. / BI/Konst

<p>Validerat; 20101217 (root)</p>

Tidiga missfall är vanligt förekommande och det kan ha stor psykisk påverkan på kvinnan. Hon kan känna sig deprimerad och uppleva sorg en längre tid efter missfallet. Studier har visat att kvinnor behöver stöd och samtal för att lättare kunna hantera sorgen. Barnmorskan arbetar utefter en personcentrerad vård där kvinnans fysiska och psykiska behov står i centrum. Barnmorskans roll är att finnas där för kvinnan och hjälpa henne i sorgeprocessen. Kvinnor kan ha olika tankar om vad som är bäst för henne vid missfallet och behovet av stöd kan se olika ut. Vården vid missfall bedrivs på olika sätt i olika delar av Sverige. Syftet med studien är att belysa kvinnors upplevelse av stöd från vårdpersonal i samband med tidigt missfall. Metoden som använts är en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Sju kvinnor från olika delar av Sverige har intervjuats. Studien resulterade i fem kategorier: Övergivenhet, Bekräftelse, Ovisshet, Trygghet och Maktlöshet med temat; En variation av känslor som påverkar helhetsupplevelsen. Det finns en tydligare plan i vården för de kvinnor som haft upprepade missfall än de som haft enstaka missfall. Det var en skillnad mellan dessa grupper när det gäller vilket stöd de fått. Trots att vårdpersonalen är medveten om missfallets påverkan på kvinnan så upplever kvinnorna att de inte fått det individanpassade stöd som de önskat. Barnmorskan bör i större utsträckning ha ansvaret för kvinnor som genomgår missfall då detta ligger inom deras profession, sexuell och reproduktiv hälsa. Alla kvinnor bör få en mer jämlik vård när vården är personcentrerad redan vid första missfallet. / Early miscarriages are common, and it can have a major psychological impact on a woman. She may feel depressed and experience grief for a long time after. Studies have shown that women need support and interlocution to more easily handle the grief. The midwife work according to a person-centered care where the woman's physical and psychological needs are central. The midwife role is to be there for the woman and help her in the grieving process. Women may have different ideas about what is best for her at her miscarriage and the need for support can take different forms. Care for miscarriage is conducted in different ways in different parts of Sweden. The purpose of the study is to highlight women's experiences of support from health professionals in connection with early miscarriage. The method used is qualitative content analysis using an inductive approach. Seven women from different parts of Sweden were interviewed. The study resulted in five categories: Abandonment, Confirmation, Uncertainty, Confidence and Powerlessness with the theme; A variety of feelings that affect the overall experience. There is a clearer plan of care for women with recurrent miscarriages than for those with a single miscarriage. There was a difference between these groups in terms of the support they received. Although the care staff is aware of the miscarriage impact on the woman, the experiences of the women were that they did not receive the individualized support they required. The midwife should to a greater extent be responsible for women undergoing miscarriage when this is within  their profession, sexual and reproductive health. All women should get a more equitable care if the care is person-centered at the first miscarriage.

Det är 40-65 procent av den svenska befolkningen som lever med långvarig smärta, vilket är ett folkhälsoproblem. Smärta är förknippat med både psykologiska och emotionella reaktioner. Målet med smärtlindring är att minska patientens lidande. Det är då viktigt att sjuksköterskan inte underskattar patientens upplevelser. Långvarig smärta ger en fysisk, psykisk och social påfrestning vilket gör att det kan vara svårt för patienten att förklara sin smärta. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vad patienter med långvarig smärta har för upplevelser av mötet med vården och vad patienterna har för strategier för att hantera den långvariga smärtan. Studien är en litteraturstudie som behandlar ämnet långvarig smärta. Resultatet är indelat i två huvudteman: Vårdarnas absoluta betydelse och Egen anpassning. Under dessa teman tas det bland annat upp förståelse och kunskap, känslan av övergivenhet och misstro, acceptans, planering och prioritering, praktiska metoder och identifikation. Vårdarna har en stor betydelse för patienten och det är viktigt med ett gott bemötande i mötet med patienten för att inte orsaka ett vårdlidande eller förvärra situationen. Det är också viktigt att sjukvårdspersonalen inte är passiva utan visar ett engagemang i vårdandet av patienten, och tar hänsyn till dennes önskemål och livsförhållanden. Det finns en brist på kunskap hos sjukvårdspersonalen om att lindra patientens långvariga smärta utöver farmakologisk behandling. / Program: Sjuksköterskeutbildning