No description available.

This study aims to clarify the angelologies of Emanuel Swedenborg and Martin Luther, using textual study as method, and to use comparative analysis to distinguish both differences and similarities between them. The theory I have applied is new historicism, which views the text as an artefact and holds that a text and its context influence each other in a constant give-and-take-relationship. As the topic of angels is vast, I have chosen to focus on the angel’s being and task within creation, their relationship to humans and especially children, and their relationship to baptism. In the process of the study several similarities and differences between Swedenborg’s and Luther’s angelologies have become obvious, many of which have been shown to depend on their contexts as well as their respective theologies and basic assumptions about what an angel in essence is. What has also become clear after conducting this study is that both Luther and Swedenborg saw angels as a natural part of human life and specifically life in the church.

Denna uppsats behandlar ängelns funktion i Genesis, genom en litterär analys av av Genesis 18, 21:17-20 och 28:10-22. Texterna har översatts från hebreiska till svenska och därefter analyserats utifrån sin historiska och litterära kontext. Därefter redogörs textens syfte och de aktörer som förekommer. Till sist ställts texten mot frågor kring änglar beteende, inverkan på aktörernas liv och i jämförelse med profeter. Min slutsat är att ängelns funktion i Genesis är att vara Guds budbärare, men även att ängeln är en möjliggörare för människor att få del av Guds plan för sitt folk.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur änglars funktion beskrivs i en kristen respektive nyandlig kontext. Materialet utgörs av texter från sex samtida författare som på olika sätt behandlat frågan; Harold Bloom, Billy Graham, David Albert Jones, Susan R. Garrett, Lorna Byrne och Doreen Virtue. Metoden är kvalitativ innehållsanalys vilken möjliggör för en jämförelse av skillnader och likheter mellan de olika perspektivens syn på änglar. Uppsatsens teoretiska ansats bygger på Meredith B. McGuires beskrivning av meningssystem som en viktig aspekt i förståelsen av religion eftersom olika meningssystem länkar samman en individ med en större social grupp. De textanalyser som gjorts har visat att änglar i både en kristen och nyandlig kontext bidrar till att forma och skapa en upplevelse av mening i människors liv, detta trots olika meningssystem och stora skillnader i föreställningen av änglar. Ett av undersökningens resultat har visat att individer har ett större handlingsutrymme inom New Age kulturer än vad de har i en kristen kontext. Inom New Age beskrivs människor själva kunna ta hjälp av änglar som gudomliga eller spirituella agenter av healing för att uppnå ett tillstånd av lycka, kärlek och harmoni utan att först vända sig till/eller förlita sig på en mellanhand, dv s den kristna Gudsgestalten. Änglar inom New Age har visat sig vara mer personliga och separata från Gud än vad de är i ett kristet sammanhang eftersom människor, inom ramen för de New Age strömningar som analyserats, själva kan tillbe och kalla på änglars vägledning medan Bibeln innehåller tydliga varningar för att tillbe och dyrka änglar eftersom det anses vara en ära som enbart tillhör Gud. En skillnad mellan en kristen resp. nyandlig syn på änglars funktion bygger m a o på föreställningen att människan besitter en förmåga att hela sig själv, vilket saknas inom kristen tro.

Sammanfattning Hur kan bilderbokens ikonotext, med dess särpräglade uttryck och estetik ge uttryck för döden? Utifrån min läsning av Kitty Crowthers tre bilderböcker på temat döden; Moi et Rien (2000), La visite de petite mort (2004) och Annie du lac (2009) har jag studerat hur de dubbla läsplanen bild och text samverkar och skapar en estetisk upplevelse som förmedlar svårfångade psykologiska sammanhang, kulturella förhållningssätt och mänskliga erfarenheter. Genom sina bilderböcker ger Crowther uttryck för det osedda, svårgripbara och abstrakta begreppet döden och visar att när någon dör lär sig någon annan hur det är att leva. / Abstract The picture book is a literary form in which verbal and visual elements are inextricably linked, how can this special aesthetics express death? Out of my readings of Kitty Crowthers three picture books on the topic of death; Moi et Rien (2000), La visite de petite mort (2004) and Annie du lac (2009) I have examined how visual representation and text combined create an aesthetic experience which mediate complicated psychological context, cultural behaving and human experience. In her picture books Crowther in various representations shows the unseen, immaterial and abstract phenomenon of death – depictions which can teach us how to live.

<p> </p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka de mest framträdande likheter och skillnader i hur änglar och änglalika väsen har framställts i Koranen, Gamla testamentet och i det Nya testamentet. Uppsatsen är en beskrivande och komparativ litteraturstudie, i vilken jag har använt mig av hermeneutiken som tolkningsmetod.</p><p>Resultatet av mitt studium visar att de mest framträdande skillnaderna är att änglarna i Koranen inte beskrivs ha en lika tydlig roll som talande sändebud som i det Gamla och Nya Testamentet. Däremot har jag funnit att rollen som handlande tjänare är mer framträdande och därför mera lik den roll som de har i de båda testamentena. Detta betyder att jag då funnit att framställningen av relationen mellan Gud och änglarna, och mellan änglarna och människan kan sägas uppfattas som beskrivet som ett större avstånd. Den allra tydligaste skillnaden är att Koranen framställer änglarna som skapade, vilket inte gäller för Gamla eller Nya Testamentet.</p><p> </p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka de mest framträdande likheter och skillnader i hur änglar och änglalika väsen har framställts i Koranen, Gamla testamentet och i det Nya testamentet. Uppsatsen är en beskrivande och komparativ litteraturstudie, i vilken jag har använt mig av hermeneutiken som tolkningsmetod. Resultatet av mitt studium visar att de mest framträdande skillnaderna är att änglarna i Koranen inte beskrivs ha en lika tydlig roll som talande sändebud som i det Gamla och Nya Testamentet. Däremot har jag funnit att rollen som handlande tjänare är mer framträdande och därför mera lik den roll som de har i de båda testamentena. Detta betyder att jag då funnit att framställningen av relationen mellan Gud och änglarna, och mellan änglarna och människan kan sägas uppfattas som beskrivet som ett större avstånd. Den allra tydligaste skillnaden är att Koranen framställer änglarna som skapade, vilket inte gäller för Gamla eller Nya Testamentet.

Ambitionen med denna uppsats är att skapa en översikt över hur modern forskning ser på den hierarkiska indelning av de kristna änglarna som Dante redogör för i Den Gudomliga Komedin, samt vad som ligger till grund för rangordningen. Dessutom analyseras sambandet mellan hierarkin och änglarnas kosmologiska funktioner och deras betydelse för upprätthållandet av världen. En viktig faktor för förståelsen av Dantes änglalogi är dess relation till senmedeltidens filosofi och kristna tro; hur den påverkades av – och i sin tur påverkade – sin kontext, vilken sedan bidrog till utvecklingen av den moderna västerländska synen på världen. Den teologiska diskurs som sträcker sig ända tillbaka till de första århundradena når nämligen en höjdpunkt i Dantes änglahierarki, där tron slutligen förenas med filosofin. I Dante möts således den kristna ängladoktrinen, med utgångspunkt i Bibeln, med den neo-platonska emanationsläran och Aristoteles kausalitetslära, vilka tillsammans utgör fundamentet för det senmedeltida västerländska sättet att se på verkligheten. I denna uppsats redogörs följaktligen för Dantes änglahierarki och änglarnas kosmologiska betydelse genom att analysera den assimilation av tro och filosofi som utgör dess metafysiska grund. / The ambition with this essay is to create a general idea of how modern research estimates the hierarchic division of the Christian angels, as Dante accounts for in The Divine Comedy, as well as the hierarchy it is based on. In addition to that, the connection between the hierarchy and the cosmological functions of the angels, and the subsequent task to uphold the world, is analyzed. An important factor for the comprehension of Dante’s angelology is its connection to the philosophy and Christian faith of the late medieval period; how it was affected by – and at the same time affected – its context, which eventually contributed to the generation of the modern Western world view. In fact, the theological discourse that expands from the first centuries of Christianity reaches a summit in Dante’s angelic hierarchy, where faith and philosophy finally consolidate. Thus, Christian angelic doctrine, with starting point in the Bible, meets in Dante the neo-platonic doctrine of emanation and Aristotle’s principle of causality, which together count for the foundation of the Western late medieval view of reality. The aim of this essay is consequently to investigate Dante’s angelic hierarchy and the cosmological functions of the angels, by investigating the assimilation of faith and philosophy that constitutes their metaphysical base.