<p>This study is about how children learn language and how preschool teachers work with linguistic stimulation in various ways. The purpose with the study is to examine how a few preschool teachers describe their work, how they stimulate children’s linguistic development in preschool and how they look at their own importance for children’s linguistic development.</p><p> </p><p>The examination method is qualitative interview. I chose to do interviews because I was interested of the preschool teacher’s personal thoughts and opinions. Four preschool teachers participated in the study from three various sections.</p><p> </p><p>The result of the interviews show that the preschoolteachers work conscious with linguistic stimulation. The preschool teachers emphasize is the dialogue with the children which is important for children’s linguistic development and this corresponds to the literature. The preschool teachers themselves think they are important for children’s linguistic development and that it’s important to use an appropriately and an adjustment language which also shows in the literature.</p>

This study is about how children learn language and how preschool teachers work with linguistic stimulation in various ways. The purpose with the study is to examine how a few preschool teachers describe their work, how they stimulate children’s linguistic development in preschool and how they look at their own importance for children’s linguistic development.   The examination method is qualitative interview. I chose to do interviews because I was interested of the preschool teacher’s personal thoughts and opinions. Four preschool teachers participated in the study from three various sections.   The result of the interviews show that the preschoolteachers work conscious with linguistic stimulation. The preschool teachers emphasize is the dialogue with the children which is important for children’s linguistic development and this corresponds to the literature. The preschool teachers themselves think they are important for children’s linguistic development and that it’s important to use an appropriately and an adjustment language which also shows in the literature.

Denna studie syftade till att undersöka pedagogernas syn på kopplingen mellan språk- och matematikinlärningen. I studien visades även olika arbetssätt och metoder som de intervjuade lärarna i studien använde för att främja språk- och matematikinlärningen. För att få ett så bra resultat som möjligt gjordes intervjuer med åtta lärare på två helt olika skolor i två mellanstora kommuner. Genom intervjuerna med pedagogerna framkom att ett varierat arbetssätt bör vara stommen i undervisningen om man vill främja språkets utveckling och matematikens utveckling. Att använda sig av kommunikation och den proximala utvecklingszonen visade sig vara något som genomsyrade pedagogernas syn. Resultatet visade dock att det finns svårigheter i att se tydliga kopplingar i vad som egentligen är orsak och verkan.

Språket har en stor roll i matematikundervisningen. Det finns en omfattande forskning som visar att flerspråkiga elever ofta har problem med att förstå undervisningens innehåll i matematik. De måste med andra ord behärska språket för att klara av undervisningen i skolan. Även flertalet svenskfödda elever upplever svårigheter när de löser textbaserade uppgifter i matematik.Syftet med denna studie var att undersöka språkets betydelse för problemlösning i matematik, samt att få en uppfattning om det finns någon skillnad mellan elever med en annan etnisk bakgrund än svensk och deras svenskfödda kamrater när det gäller språkets betydelse.Undersökningen genomfördes i tre klasser om sammanlagt 34 elever i årskurs sex vid en kommunal grundskola i en liten kommun i Sverige. Två olika metoder har använts för att nå ett resultat, en diagnos i två versioner, en textversion och en symbolversion, vilken besvarades av totalt 34 elever samt en kvalitativ intervjuundersökning med sex utvalda elever.Studien visar utifrån resultatet som uppnåtts att framgång tydligt märks hos flertalet elever när det gäller textbaserade problemlösning i matematik. I studien finner jag att eleverna i årskurs sex har haft svårigheter med symboluppgifterna jämfört med textuppgifter. Även markanta skillnader visade sig när det gäller prestationsskillnader mellan eleverna. Flerspråkiga elever som har en annan bakgrund än svensk lyckades bättre med textbaserade uppgifter än deras svenskfödda kamrater.

Examensarbetet undersöker hur lärare arbetar med språkets betydelse för begreppsförståelse, detta utifrån arbetsområdet sannolikhet och statistik. Undersökningen innefattar även hur stor inverkan eleverna har på deras undervisning i matematiken. Arbetet är en fortsättning på vår tidigare kunskapsöversikt om begreppsförståelse inom matematiken. Vi har under arbetets gång genomfört en egen studie som innefattar intervjuer från tre elever och tre lärare. Studien har genomförts på två olika skolor. Vi har använt oss av forskning som har nationella- och internationella perspektiv. Slutsatsen för arbetet mynnades fram av upptäckten av att språket och begreppen inom matematiken ska tränas via färdighetsträning tillsammans med begreppsträning. Detta kan hjälpa elever att nå en fördjupad kunskap och att inlärningen inte fastnar på endast ytlig kunskap. / This essay investigate how teachers works with the importance of language, especially in the area of probability and statistics. This investigation also provides an insight in how much input the students’ have in their education in mathematics. The essay is a continuing piece of the earlier knowledge overview about the conceptual understanding in mathematics. We have together during this time completed interviews with 3 teachers and 3 students’. The study was completed in two different schools. We used research that has both national and international perspectives. A conclusion we made after the study and interviews was that language and the concepts in mathematics should be trained through procedural knowledge together with conceptual knowledge. This can help students reach a deep-level knowledge in the subject.

Syftet med uppsatsen var att få reda på hur lärare och speciallärare samarbetar för att hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter i årskurs 4, i och utanför klassrummet. I klassrummet med läraren och utanför klassrummet med specialläraren. Vilka hjälpmedel som fanns tillgängliga och vilka metoder de använde. Detta är en kvalitativ studie med intervjuer av två lärare, en speciallärare samt tre elever och observationer i klassrummet. Flera läs- och skrivinlärningsmodeller presenteras samt språkets betydelse lyfts fram. Lärarna på skolan ser positivt på sitt samarbete och eleverna anser att de får den hjälp och stöd de behöver i sin undervisning. De slutsatser jag drar utifrån resultanten är att läs- och skrivsvaga elever behöver extra stöd i undervisningen både i och utanför klassrummet. det är betydelsefullt att upptäcka elevernas läs- och skrivsvårigheter i ett tidigt stadium. För att detta ska ske behövs kunniga och engagerade lärare och pedagoger.

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur olika faktorer påverkar eleverna samt pedagogerna i klassrumsmiljön. Vi har valt att kalla dessa faktorer för styrfaktorer genom hela arbetet, då vi tror det är dessa som tillsammans skapar och påverkar klassrumsmiljön. De styrfaktorer vi har valt att lägga vikt vid är asymmetrin mellan elev – pedagog, maktrelationer, elevernas bakgrund, språkets betydelse samt pedagogernas bakgrund. Fokus ligger på hur dessa styrfaktorer samverkar med varandra samt utgår ifrån ett demokratiskt förhållningssätt. För undersökningens ändamål har vi valt att observera i en mellanstadieklass i ett mindre samhälle. I denna klass har vi valt att titta närmre på en elevgrupp och hur den förändras i samband med skifte av pedagogerna. Vi vill undersöka huruvida elevernas beteende avspeglas i klassrumsmiljön, baserat utifrån våra förvalda faktorer. Det vi observerat är samma ämnesundervisning med samma elever men pedagogen bytts ut. Resultaten har visat att pedagogens bakgrund påverkar förhållningssättet gentemot eleverna, den valda lärarstilen, och är av stor betydelse när det kommer till klassrumsmiljön. Det har också synliggjorts att mötet mellan pedagog – elev är av stor betydelse för både makt utdelning och det asymmetriska förhållningssättet. Dem verkar i symbios med varandra men tar utgångspunkt i att ett möte sker. / Shape and to be shaped

Syftet med vår undersökning har varit att ta reda på vad eleverna på våra respektive skolor kan om begreppen fotosyntes och förbränning. Vi har även undersökt om arbetssättet har någon betydelse för att nå förståelse för dessa begrepp. Vi har använt oss av ett skriftligt prov och vi har gjort intervjuer med niondeklass elever då vi fördjupat oss i frågeställningarna. Intervjuerna har varit kvalitativa och utfördes individuellt. Vid provet fann vi skillnader mellan de båda skolorna vilket vi inte fann då vi sammanställde intervjuerna. Vissa av resultaten har vi försökt analysera extra då de väckte vår förvåning, så som den uppfattning många elever besitter, nämligen att vatten utgör den största byggstenen i trädets massa. Vi anser oss ha kommit fram till att det naturvetenskapliga språket haft stor betydelse för hur våra elever utvecklat förståelse för begreppen fotosyntes och förbränning samt hur vi på våra skolor har arbetat med förståelse i samband med språket.

Det här arbetet syftar till att få en djupare kunskap om hur elever som har gått i förberedande verksamhet har upplevt sin skolgång där och senare i reguljär klass. Den undersökningsmetod som användes var intervjuer. Eftersom eleverna talar ett annat modersmål än svenska, ansåg vi att vi kunde få fylligare och mer detaljerade svar på våra frågeställningar genom intervjuer i jämförelse med att använda enkät. Pedagogerna som vi intervjuade arbetar i den förberedande verksamheten och i reguljära skolor.Viktiga slutsatser vi kunde dra av undersökningen var att eleverna visste att det var för att lära sig svenska språket som de gick i den förberedande verksamheten. Elevernas upplevelser av den förberedande verksamheten var väldigt positiva men de ansåg att de fick ökade kunskaper i reguljär klass, jämfört med förberedande verksamheten. De upplevde också en ökad kamratkrets och social gemenskap i den reguljära klassen. Av pedagogerna framkom vikten av att elever och föräldrar skolas in i svensk skolkultur. Undersökningen visade vidare att specialpedagogisk resurs saknades i förberedande verksamhet.

Ämnesområdet för litteraturstudien är matematik, mer specificerat mot området geometri, gällande elevers lärande om geometriska figurer utifrån van Hiele´s teori. Det finns flera problemområden inom matematik, ett av dem är elevers svårigheter att benämna geometriska figurer och dess egenskaper med korrekt terminologi. Elevers matematiska språk och erfarenheter anses idag vara influerat av vardagligt språk, exempelvis benämns fyrhörning frekvent som fyrkant. Därför är syftet med vår litteraturstudie att klargöra relationen mellan undervisning gällande geometriska figurer och elevers lärande, utifrån van Hiele´s teori. Genomförande av denna litteraturstudie har gjorts genom analys av vetenskapliga publikationer i form av doktorsavhandlingar, forskningsartiklar och en antologi. Publikationerna som använts har hittats i databaserna ERIC och Google Scholar. Analys har gjorts med hjälp av en analysmall för att synliggöra likheter och skillnader som framgick mellan publikationerna. Urvalet som gjorts har baserats på våra frågeställningar. Genom denna litteraturstudie har vi konstaterat att van Hiele´s teori består av fem tankenivåer. Varje nivå uppnås successivt genom en stegvis progression. Progressionen har sin utgångspunkt i det konkreta och strävar mot det abstrakta. Inom van Hiele´s teori har språket en väsentlig roll och lärandet sker i en social kontext. Laboration och konkret material används som medel för att nå nästkommande nivå. En god begreppsförståelse är utvecklad när elever har nått abstraktion, vilket gör att konkret material inte behöver tillämpas mer. Vår slutsats är, inom geometriundervisning måste det finnas en progression från konkret till abstrakt, för att elever ska kunna utveckla god begreppsförståelse. Det finns möjligheter att tillämpa van Hiele´s teori i praktiken, eftersom den kan användas som både undervisningsmetod med hjälp av stöttande faser och som verktyg för bedömning. Van Hiele´s teori kan ge både elever och lärare möjligheter att utveckla matematiska kunskaper inom området geometri och därför anser vi van Hiele´s teori som relevant inför vårt kommande yrke som lärare.