Denna studie syftade till att undersöka pedagogernas syn på kopplingen mellan språk- och matematikinlärningen. I studien visades även olika arbetssätt och metoder som de intervjuade lärarna i studien använde för att främja språk- och matematikinlärningen. För att få ett så bra resultat som möjligt gjordes intervjuer med åtta lärare på två helt olika skolor i två mellanstora kommuner. Genom intervjuerna med pedagogerna framkom att ett varierat arbetssätt bör vara stommen i undervisningen om man vill främja språkets utveckling och matematikens utveckling. Att använda sig av kommunikation och den proximala utvecklingszonen visade sig vara något som genomsyrade pedagogernas syn. Resultatet visade dock att det finns svårigheter i att se tydliga kopplingar i vad som egentligen är orsak och verkan.

I detta arbete används kvalitativa intervjuer för att undersöka hur några lärare i olikakommuner uppfattar elevmotivation rent allmänt och specifikt i ämnetsamhällskunskap, samt att undersöka hur lärare beskriver arbetet och arbetssätt somanvänds för att öka motivationen hos eleverna i ämnet samhällskunskap. I dennastudie har det empiriska materialet samlats in genom sex semistruktureradeintervjuer (med sex olika lärare) i ämnet samhällskunskap. Studien använder sig avdessa teorier: Self-Determination Theory (SDT), Variationsteori samt Dreyfus &Dreyfus teori om hur tillägnandet av förmågor går till. Detta för att visa hur lärarekan skapa inre motivation hos eleverna på flera sätt. Den här studien redogör för hurmotivationen fungerar allmänt och i samhällskunskap specifikt, ur ettlärarperspektiv. Därefter redovisar studien hur lärare beskriver sina arbetsmetoder,vilka är återkoppling, relation med lärare, varierande arbetssätt samt att ge tydligaarbetsrutiner. Detta bedömer de intervjuade lärarna vara avgörande metoder för attmotivera eleverna i ämnet samhällskunskap, i en lärandemiljö.

Detta examensarbete är en intervention där jag undersöker vilka rörelser lågstadieelever använder sig av när de arbetar med problemlösning samt hur dessa förändras över tid. Under problemlösningen får eleverna möjlighet att använda sig av både handgester och större kroppsrörelser. Interventionen genomfördes med två egen utformade uppgifter med problemlösning i matematiska mönster, med geometriska former och på tallinjen. 26 elever deltog i studien, varav 23 av dem per uppgift, fördelat på sex grupper. Under elevernas arbete med mönstret med geometriska former genererade grupperna 890 rörelser i genomsnitt, medan mönstret på tallinjen i genomsnitt genererade 700 rörelser per grupp. Resultatet visar både en vinning i att låta elever utforska lösningar och passande rörelser själva samt att en viss styrning av rörelser kan vara bra om eleverna har svårt att upptäcka mönstret. / In this thesis I use an intervention to examine motions that pupils in the elementary school ages are using during mathematical problem-solving tasks and how these motions changes over time. During the problem-solving the pupils was allowed to use both hand gestures and bodily movements. I created two tasks of mathematical problems with patterns that was used in the intervention. One pattern with geometric shapes and the other one with a pattern on a number line. 26 pupils participated in this study and 23 pupils attended each task, divided in to six groups. During the pupils work with the geometric pattern they produced an average of 890 motions per group and the number line pattern produced an average of 700 motions per group. The result shows that the pupils can gain from having to find the solution and appropriate movements to the task, but also that a certain amount of governance can be useful if the pupils are struggling to see the pattern.

The aim of this study is to deepen the knowledge about teachers’ attitudes towards aesthetic learning processes and how they, based on their perception of opportunities and obstacles, chose to include aesthetic elements in Swedish teaching.  The study focused on the teachers’ perceptions, which means that the analysis of collected data material has a phenomenographic approach. Semi-structured interviews were used as a method to collect material. Eight active Swedish teachers working in grades 4-6 chose to participate in the study. They participated in individual digital interviews.  The teachers in this study were positive about working with aesthetic learning processes, as it was seen as engaging and knowledge-enhancing for the students. However, the teachers’ own attitudes towards working aesthetically differed between the teachers. Some expressed that they enjoyed working aesthetically, while others felt greater uncertainty and ignorance within certain aesthetic forms of expression. Uncertainty was seen as an obstacle. Other perceived challenges were lack of time, lack of resources, assessment difficulties and that aesthetic activities were not prioritized. The result showed that the teachers would like increased access to resources and requested competence development in the area. The result revealed a connection between teachers’ knowledge of, interest in and application of aesthetic learning processes. / Syftet med denna studie var att fördjupa kunskaperna kring lärares inställning till estetiska lärprocesser samt hur de utifrån sin uppfattning om möjligheter och hinder valde att inkludera estetiska inslag i svenskundervisningen. Undersökningen fokuserade på lärares uppfattningar, vilket betyder att analysen av insamlat datamaterial har en fenomenografisk ansats. För att samla in material användes semistrukturerade intervjuer som metod. Åtta verksamma svensklärare som arbetar i årskurs 4–6 valde att delta i studien och deltagandet skedde genom enskilda digitala intervjuer.  Lärarna i studien var positivt inställda till att arbeta med estetiska lärprocesser, då det sågs som engagerande och kunskapsstärkande för eleverna. Lärarnas egen inställning till att arbeta estetiskt skilde sig dock mellan lärarna. Några uttryckte att de tyckte mycket om att själva arbeta estetiskt medan andra kände större osäkerhet och okunskap inom vissa estetiska uttrycksformer. Osäkerheten sågs som ett hinder. Andra upplevda utmaningar var brist på tid, brist på resurser, bedömningssvårigheter och att estetisk verksamhet inte prioriterades. Resultatet visade att lärarna önskade ökad tillgång till resurser samt efterfrågade kompetensutveckling inom området. I studien framkom ett samband mellan lärarnas kunskap kring, intresse för och tillämpning av estetiska lärprocesser.