I denna studie beskriver sex gymnasieelever sina erfarenheter av och uppfattningar om matematikundervisningen i grundskolan i relation till deras matematiksvårigheter. Studien är kvalitativ med fenomenologisk hermeneutisk metodansats eftersom den undersöker subjektiva upplevelser och hur eleverna tolkar dessa för att skapa en förståelse av sin situation. Metodvalet föll på semistrukturerade intervjuer för att det gav eleverna möjligheten att uttrycka sina upplevelser mer fritt. Ur litteraturstudien och resultatet framkommer en tydlig bild av att elevers uppfattningar och affektiva reaktioner kan bli en begränsningsfaktor för matematikinlärningen. Efter att ha misslyckats med matematiken under flera år skildrar alla eleverna i denna studie en uppgivenhet som ledde till en negativ självuppfattning om den akademiska förmågan och affektiva reaktioner som matematikångest och ett undvikande beteende. Kontexten inom vilket lärandet sker har stor betydelse för inlärningen och omgivningen bidrar till elevers uppfattningar och reaktioner. Därför kan fokus inte enbart ligga på individnivå vid stödåtgärder. Negativa uppfattningar och affektiva reaktioner och dess effekter behöver synliggöras, bemötas och motverkas i ett så tidigt stadium som möjligt. Det är därför viktigt att lärare har en medvetenhet om vilken inverkan deras egna egenskaper, förväntningar på eleverna, uppfattningar om ämnet matematik och relationen till elever har på elevers egna matematikrelaterade uppfattningar och matematikinlärning. För att stödåtgärder ska få önskad effekt behöver lärare ta i beaktning de känslomässiga kännetecknen och elevers matematikrelaterade uppfattningar. En positiv akademisk självuppfattning bör bli en viktig del av matematikinlärningen.

I detta arbete används kvalitativa intervjuer för att undersöka hur några lärare i olikakommuner uppfattar elevmotivation rent allmänt och specifikt i ämnetsamhällskunskap, samt att undersöka hur lärare beskriver arbetet och arbetssätt somanvänds för att öka motivationen hos eleverna i ämnet samhällskunskap. I dennastudie har det empiriska materialet samlats in genom sex semistruktureradeintervjuer (med sex olika lärare) i ämnet samhällskunskap. Studien använder sig avdessa teorier: Self-Determination Theory (SDT), Variationsteori samt Dreyfus &Dreyfus teori om hur tillägnandet av förmågor går till. Detta för att visa hur lärarekan skapa inre motivation hos eleverna på flera sätt. Den här studien redogör för hurmotivationen fungerar allmänt och i samhällskunskap specifikt, ur ettlärarperspektiv. Därefter redovisar studien hur lärare beskriver sina arbetsmetoder,vilka är återkoppling, relation med lärare, varierande arbetssätt samt att ge tydligaarbetsrutiner. Detta bedömer de intervjuade lärarna vara avgörande metoder för attmotivera eleverna i ämnet samhällskunskap, i en lärandemiljö.