Sammanfattning Jag har i min studie undersökt hur pedagogerna anser att de jobbar mot de kommunikativa mål som finns i läroplanen. Syftet med denna studie var att öka kunskapen om hur pedagoger upplever arbetet med kommunikation om matematik i undervisningen. Detta har jag gjort genom att besvara två forskningsfrågor; Vilken allmän syn har pedagogerna gällande vad kommunikation om matematik är? och Hur menar pedagogerna att de jobbar med att stärka elevernas förmåga att kommunicera om matematik och vilka hinder menar de finns? I studien intervjuades fyra lärare och två speciallärare som alla undervisar i matematik på mellanstadiet vid en och samma skola. Alla pedagoger menar att det är viktigt att kommunicera om matematik för att eleverna ska kunna beskriva sin lösningsgång vid problemlösning. Några av pedagogerna menar att kommunikation endast sker muntligt medan de andra pedagogerna betonar att kommunikation även kan ske i skrift och i bild. De vanligaste arbetssätten för att stärka elevernas förmåga att kommunicera om matematik är genomgångar följt av att eleverna får räkna på egen hand i sina matematikböcker. Pedagogerna framhåller att de då stärker elevernas förmåga att kommunicera om matematik genom att förklara hur begreppen ska användas samt hur eleverna ska lösa olika uppgifter i matematikboken. Flera av pedagogerna belyser problemet med att vissa elever har språkstörning och därmed har svårare att kommunicera om matematik. Samtliga pedagoger anser att de inte hinner tillägna varje elev tillräcklig med tid för att utveckla elevernas kommunikationsförmåga i matematik. Detta medför, enligt pedagogerna själva, att de är osäkra på vad eleven kan och vad eleven behöver utveckla i sin förmåga att kommunicera om matematik. En annan pedagog menar att en del elever har svårt att förstå varför man behöver förklara sina tankegångar när man ändå vet svaret och menar vidare att det är hinder för både den muntliga och skriftliga kommunikationen. Gemensamt för pedagogernas utsagor är att tiden inte räcker till för att planera utan att de många gånger tvingas gå till lektionen oförberedda. Gemensamt är också att ingen av de medverkande pedagogerna verkar se det som ett problem att de inte förstår vad det innebär att kommunicera om matematik. Forskning har visat att lärares brist på tid att planera och didaktiska ämneskunskaper kan förklara varför svenska elevers matematikkunskaper inte nått en tillfredställande nivå de senaste åren.

Bakgrunden till uppsatsen är att de barn som börjar i skolan idag har betydligt mer förkunskaper än de som började på 40-talet. Ändå är trenden att eleverna uppvisar sjunkande resultat i matematik i grundskolan (Johansson och Wirth, 2007). Undersökningens syfte är att kartlägga resonemang bakom lärares val av arbetssätt inom matematik i årskurs 1. Vi gör följande definitioner: Med undervisningstradition inom matematik avses lärar-och läroboksstyrd undervisning, med fokus på abstrakta symboler, rätt svar och korrekta procedurer. Med metod för matematikinlärning menar vi strukturerade inlärningsmetoder baserade på forskning. Vår metod är en kvalitativ undersökning som bygger på tio intervjuer med lärare på fyra skolor i två olika kommuner. Vi drar slutsatsen att lärarna behöver mer kunskap om den senaste forskningen och om de strukturerade metoder för matematikinlärning som finns, för att på ett bättre sätt kunna fatta välgrundade beslut om vilka arbetssätt de ska använda i olika situationer. En annan slutsats vi har kommit fram till är att om fler lärare ser matematikens egenvärde kan fler barn få uppleva glädjen i att förstå matematik och utveckla tilltro till sin förmåga.

För att skapa en överblick av det aktuella forskningsläget vad gäller gymnasieelevers tillägnande av matematiska kunskaper genom programmering genomfördes en systematisk litteraturstudie. Totalt valdes 14 artiklar ut för analys. Analysen visade att läraren spelar en mycket viktig roll för att programmeringen ska ha en positiv effekt på det matematiska lärandet. Programmering används framgångsrikt för att introducera och förstärka matematiska begrepp. Även det algoritmiska tänkandet och kunnandet, logiskt tänkande och resonemangsförmåga är förmågor som påverkas positivt av programmering. Vad gäller problemlösningsförmågan är resultaten motstridiga, men flera studier visar att vissa aspekter av förmågan kan påverkas positivt av programmering.

No description available.

Matematik är ett viktigt ämne som genomsyrar mycket av verksamheten i skolan. Det är ett ämne som kräver förförståelse, inte bara av siffror, utan även text och språk. Denna förförståelse är något som skiljer sig mellan elever beroende på livssituation och social bakgrund. Sociala och socioekonomiska skillnader har visat sig påverka elevers matematikinlärning. Denna studie syftar till att se hur sociala skillnader påverkar elevers matematikinlärning. Genom en systematisk litteraturstudie har studier kring syftet bearbetats och genom uppdelning av sociala skillnader kunde svar urskiljas. Två skillnader, socioekonomiska aspekter och hemförhållanden, blev centrala och viktiga för resultatet. Det framkom att vilken social bakgrund och livssituation en elev har påverkar vilka förutsättningar eleven lär matematik.

<p>Huvudsyftet med undersökning är att ge en beskrivning av hur laborativ matematik kommer till uttryck hos två lärare i grundskolan. Vi ville också ta reda på hur metoden används i syfte att stödja elever i matematiksvårigheter. Dessutom låg i vårt intresse att undersöka de fördelar och nackdelar som kan följa med arbetsmetoden. För att kunna besvara våra frågeställningar använde vi oss av en kvalitativ metod. Första steget i arbetet var att granska litteratur som behandlar det berörda området. Därefter gjordes kvalitativa intervjuer med två lärare som använder sig av laborativ matematik i undervisningen. Resultatet visade att lärarna ser laborativ matematik som en metod där eleverna får arbeta med konkret material för att åskådliggöra matematiska begrepp. Det är ett arbetssätt som fokuserar på samtal och kommunikation, eftersom det anses kunna ge eleverna en bättre grundförståelse. Begreppet matematiksvårigheter var svårt att definiera, eftersom området är omfångsrikt och där många olika faktorer spelar in. Undersökningen gav oss en kunskap om hur den laborativa matematiken kan vara av varierad form och underlätta för elever i matematiksvårigheter. Ett behov av varierad undervisning i matematik är enligt många källor nödvändig för att elever ska känna större motivation i inlärning.</p>

<p>Många teoretiker tycks vara överens om att leken spelar en grundläggande roll i förskolebarnens utveckling. Att leken ska genomsyra hela förskolans verksamhet är något som är väl förankrat i läroplanen. Det gäller också ämnet matematik som även inrymmer en rad strävansmål. Jag upplever att vår förskolemetodik verkar bristfällig när det gäller lek sammankopplat till inlärning. Det finns tydliga intensioner om vad som ska främjas hos barn och riktningar att sträva mot, vilket gör att pedagogerna får en betydande roll i barns utveckling. Arbetets syfte blir därför att undersöka om pedagoger i förskolan använder sig av leken som ett pedagogiskt verktyg för matematikinlärning.</p><p>En intervjustudie har gjorts med fem pedagoger från olika förskolor. Resultatet av min undersökning visar att alla pedagoger uttryckte hur viktig matematiken är i förskolan och att den utgör en naturlig del i alla situationer som när barn dukar, klär på sig, delar ut frukt osv. Att sammankoppla lek och matematik blir det som skiljer pedagogerna åt. Vissa pedagoger anser att lek är nödvändigt för att barn ska lära sig matematik, medan andra anser att barn automatiskt lär sig matematik eftersom den finns runt omkring oss i vardagen.</p>

<p>Alla typer av inlärningssvårigheter påverkar matematikinlärningen. Detta examensarbete önskar ge svar på vilka symptom olika inlärningssvårigheter kan ge och vilka åtgärder man kan sätta in för att hjälpa eleverna. Dessutom önskar arbetet ge svar på om det finns lika mycket kunskap på skolorna om läs- och skrivsvårigheter som om matematiksvårigheter och om eleverna upplever att elever i olika typer av svårigheter får den hjälp de behöver.</p><p>För att göra detta har jag dels gjort en litteraturstudie och dels en enkätundersökning bland speciallärare/specialpedagoger, lärare och elever.</p><p>Det är viktigt att uppmärksamma elever i alla typer av inlärningssvårigheter så att undervisningen kan anpassas till den specifika elevens förutsättningar. Eleven ska ges möjligheter till adekvata utmaningar så att elevens självkänsla stärks och dess motivation till att fortsätta lära sig blir stor. Elevens uppgifter ska därför stärka dess svagheter, men också belysa och utveckla dess styrkor.</p><p>Enkätundersökningen visar att skolorna har mer kunskaper och bättre rutiner för att upptäcka och arbeta med elever i läs- och skrivsvårigheter jämfört med elever i matematiksvårigheter. Detta gör att man som matematiklärare bör vara medveten om att man kan komma att möta elever som själva inte har insikter i sina styrkor och svagheter avseende matematiksvårigheter.</p><p>Eleverna själva verkar vara relativt nöjda med den hjälp elever i svårigheter får, men högstadieelever är i större utsträckning än gymnasieelever nöjda med hjälpen i matematik.</p>

Många teoretiker tycks vara överens om att leken spelar en grundläggande roll i förskolebarnens utveckling. Att leken ska genomsyra hela förskolans verksamhet är något som är väl förankrat i läroplanen. Det gäller också ämnet matematik som även inrymmer en rad strävansmål. Jag upplever att vår förskolemetodik verkar bristfällig när det gäller lek sammankopplat till inlärning. Det finns tydliga intensioner om vad som ska främjas hos barn och riktningar att sträva mot, vilket gör att pedagogerna får en betydande roll i barns utveckling. Arbetets syfte blir därför att undersöka om pedagoger i förskolan använder sig av leken som ett pedagogiskt verktyg för matematikinlärning. En intervjustudie har gjorts med fem pedagoger från olika förskolor. Resultatet av min undersökning visar att alla pedagoger uttryckte hur viktig matematiken är i förskolan och att den utgör en naturlig del i alla situationer som när barn dukar, klär på sig, delar ut frukt osv. Att sammankoppla lek och matematik blir det som skiljer pedagogerna åt. Vissa pedagoger anser att lek är nödvändigt för att barn ska lära sig matematik, medan andra anser att barn automatiskt lär sig matematik eftersom den finns runt omkring oss i vardagen.

Huvudsyftet med undersökning är att ge en beskrivning av hur laborativ matematik kommer till uttryck hos två lärare i grundskolan. Vi ville också ta reda på hur metoden används i syfte att stödja elever i matematiksvårigheter. Dessutom låg i vårt intresse att undersöka de fördelar och nackdelar som kan följa med arbetsmetoden. För att kunna besvara våra frågeställningar använde vi oss av en kvalitativ metod. Första steget i arbetet var att granska litteratur som behandlar det berörda området. Därefter gjordes kvalitativa intervjuer med två lärare som använder sig av laborativ matematik i undervisningen. Resultatet visade att lärarna ser laborativ matematik som en metod där eleverna får arbeta med konkret material för att åskådliggöra matematiska begrepp. Det är ett arbetssätt som fokuserar på samtal och kommunikation, eftersom det anses kunna ge eleverna en bättre grundförståelse. Begreppet matematiksvårigheter var svårt att definiera, eftersom området är omfångsrikt och där många olika faktorer spelar in. Undersökningen gav oss en kunskap om hur den laborativa matematiken kan vara av varierad form och underlätta för elever i matematiksvårigheter. Ett behov av varierad undervisning i matematik är enligt många källor nödvändig för att elever ska känna större motivation i inlärning.