Den statliga arbetsrätten är ett akademiskt eftersatt område och det råder en brist på framställningar som gör ämnet mer överskådligt. Bestämmelserna som reglerar statlig tjänstetillsättning är spridda i ett stort antal författningar hänförliga till flera olika rättsområden. I denna uppsats görs en rättsområdesöverskridande kritisk genomgång av gällande rätt för statlig tjänstetillsättning, systematiserad i en funktionsbaserad disposition. Särskilt fokus läggs vid hur regler från olika rättsområden samspelar med varandra i en funktionell helhet. Framställningen visar att det på området fortfarande förekommer problem med motstridiga principer.

No description available.

No description available.

<p>Statligt arbetsledarskap och chefskaps skall utövas av individer som är bäst lämpade för uppgifterna. Enligt Regeringsformen skall vid tillsättning av statlig tjänst avseende fästas endast vid sakliga grunder såsom förtjänst och skicklighet. Med stöd av bestämmelserna i förvaltningslagen är myndigheter inte skyldiga att motivera ett anställningsbeslut. Varje år överklagas drygt hundratalet ärenden av enskilda som är missnöjda med anställningsbeslutet. Syftet med detta arbete är att skildra vad kriterierna saklig grund såsom förtjänst och skicklighet är vid statlig anställning. Ett ytterligare syfte är att visa hur myndigheter, regeringen och domstolen tillämpar de nämnda kriterierna. Dessutom avser uppsatsen att svara på om kriteriet endast sakliga grunder beaktas av det allmänna vid tillsättning av statliga tjänster. Undersökningen kännetecknas av en traditionell rättsvetenskaplig metod. Två regeringsärenden ligger till grund för analys och slutsatser. En slutledning är att myndigheter och regeringen inte antecknar uppgifter enligt kraven i förvaltningslagen. Andra slutsatser är att Arbetsdomstolens meritvärderingsprinciper inte alltid följs i fråga om värdering av utbildning, arbetslivs- och yrkeserfarenhet samt personliga egenskaper. Det torde också kunna dras den slutsatsen att myndigheterna och regeringen inte fäster avseende endast vid sakliga grunder såsom förtjänst och skicklighet när de fattar beslut om tillsättning av statlig tjänst. Sammanfattningsvis bör det, enligt författarens uppfattning, ställas högre krav på dokumentation och utredning vid myndigheternas handläggning av anställningsärenden. Detta för att arbetsledarskapet och chefskapet inom statliga myndigheter skall utövas av individer som är bäst lämpade för uppgiften och tillsättningen i högre grad skall uppfylla kraven på rättssäkerhet och förutsebarhet.</p>

Statligt arbetsledarskap och chefskaps skall utövas av individer som är bäst lämpade för uppgifterna. Enligt Regeringsformen skall vid tillsättning av statlig tjänst avseende fästas endast vid sakliga grunder såsom förtjänst och skicklighet. Med stöd av bestämmelserna i förvaltningslagen är myndigheter inte skyldiga att motivera ett anställningsbeslut. Varje år överklagas drygt hundratalet ärenden av enskilda som är missnöjda med anställningsbeslutet. Syftet med detta arbete är att skildra vad kriterierna saklig grund såsom förtjänst och skicklighet är vid statlig anställning. Ett ytterligare syfte är att visa hur myndigheter, regeringen och domstolen tillämpar de nämnda kriterierna. Dessutom avser uppsatsen att svara på om kriteriet endast sakliga grunder beaktas av det allmänna vid tillsättning av statliga tjänster. Undersökningen kännetecknas av en traditionell rättsvetenskaplig metod. Två regeringsärenden ligger till grund för analys och slutsatser. En slutledning är att myndigheter och regeringen inte antecknar uppgifter enligt kraven i förvaltningslagen. Andra slutsatser är att Arbetsdomstolens meritvärderingsprinciper inte alltid följs i fråga om värdering av utbildning, arbetslivs- och yrkeserfarenhet samt personliga egenskaper. Det torde också kunna dras den slutsatsen att myndigheterna och regeringen inte fäster avseende endast vid sakliga grunder såsom förtjänst och skicklighet när de fattar beslut om tillsättning av statlig tjänst. Sammanfattningsvis bör det, enligt författarens uppfattning, ställas högre krav på dokumentation och utredning vid myndigheternas handläggning av anställningsärenden. Detta för att arbetsledarskapet och chefskapet inom statliga myndigheter skall utövas av individer som är bäst lämpade för uppgiften och tillsättningen i högre grad skall uppfylla kraven på rättssäkerhet och förutsebarhet.

<p>Ansökningshandlingarna i ett kommunalt rekryteringsärende är vanligtvis att betrakta som allmänna handlingar. Detta har ibland upplevts som ett problem för kommunala arbetsgivare. Det befaras att många kompetenta presumtiva intressenter avstår från att söka sig en ny kommunal anställning, då det inte kan ske utan en offentlighet redan vid ansökningstillfället.  Under de senaste 20 åren har kommuner därför i allt större utsträckning anlitat konsulter vid rekrytering av högre tjänstemän. I samband med detta har det flera gånger diskuterats hur detta förfarande påverkar offentlighetsprincipen. När privata konsulter sköter kommunala rekryteringsärenden, menar vissa att ansökningshandlingarna i ärendet inte är att betrakta som allmänna när de inkommer till konsulten. Detta eftersom privata aktörer inte omfattas av offentlighetsprincipen. Andra är av motsatt uppfattning.</p><p> </p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns möjlighet för kommunen att tillämpa konfidentiell behandling av ansökningarna genom att anlita konsulter. Frågeställningen lyder: på vilket sätt och under vilka förutsättningar kan handlingar hållas konfidentiella i ett kommunalt rekryteringsförfarande med konsultmedverkan? I uppsatsen behandlas enbart kommunal rekrytering, statlig rekrytering lämnas utanför. Även arbetsrättsliga konsekvenser och sekretessprövning lämnas utanför. Utredningen bygger på en traditionell rättsdogmatisk metod. De lege lata, och därmed också materialet har en klar tyngdpunkt i praxis. Som en grund för förståelse av rättsfall och JO-uttalanden klarläggs den rättsliga regleringen. Lagstiftning, förarbeten och rättsprinciper behandlas tämligen deskriptivt.</p><p> </p><p>Kommuner har till stor del sin fria anställningsrätt vid rekryteringar, dock med hänsyn till objektivitetsprincipen och likabehandlingsprincipen enligt Regeringsformen. Kommuners förehavanden omfattas normalt av offentlighetsprincipen. Offentlighetsprincipen syftar bland annat till att ge medborgare och media rätt att kontrollera att rekryteringar sköts sakligt och opartiskt. Handlingsoffentligheten som regleras i TF kap.2 är begränsad till att enbart gälla s.k. allmänna handlingar. Rekvisiten för att en handling ska anses vara allmän är att den inkommit eller upprättats hos en myndighet samt förvaras hos den samma. Genom en restriktiv tolkning av reglerna för allmänna handlingar omfattas inte ansökningshandlingar som inkommer till en konsult i ett kommunalt rekryteringsärende av handlingsoffentlighet. En sådan restriktiv tolkning ska dock inte göras enligt RegR. Detta har framkommit dels i</p><p>RÅ 84 2:49 där en kontrolldagbok som aldrig inkommit eller förvarats hos Ale kommun ändå kom att betraktas som allmän handling eftersom dagboken faktiskt tillhörde kommunen. Även frågan om handlingsoffentlighet vid kommunala rekryteringar under konsultmedverkan har prövats av RegR ett antal gånger med olika resultat. Utfallet beror bl.a. på vilken tillgång till ansökningarna kommunerna haft under konsultarbetet, hur annonserna utformats och hur det kommande anställningsförfarandet går till.</p><p> </p><p>Även JO har ett flertal gånger uttalat sig i frågan, vid ett tillfälle gjordes en utredning av fem kommuners förfarande i rekryteringsärenden med konsultmedverkan. JO kritiserade vissa av kommunernas förehavande men menar i det stora hela att det inte finns några rättsliga hinder för kommuner att använda sig av konsulter i rekryteringsärenden.</p><p> </p><p>Konklusionen av denna utredning är att det finns möjligheter för kommuner att tillämpa konfidentiell hantering av ansökningar i förberedande rekryteringsärenden. Ett sådant förfarande kräver dock att det i annonsen tydligt redogörs för att det är intresseanmälningar som efterfrågas, att konsultens och kommunens arbete klart åtskiljs samt att själva rekryteringen är öppen även för personer som inte skickat intresseanmälningar till tjänsten och för de som skickat intresseanmälningar men inte rekommenderats av konsulten.</p>

Ansökningshandlingarna i ett kommunalt rekryteringsärende är vanligtvis att betrakta som allmänna handlingar. Detta har ibland upplevts som ett problem för kommunala arbetsgivare. Det befaras att många kompetenta presumtiva intressenter avstår från att söka sig en ny kommunal anställning, då det inte kan ske utan en offentlighet redan vid ansökningstillfället.  Under de senaste 20 åren har kommuner därför i allt större utsträckning anlitat konsulter vid rekrytering av högre tjänstemän. I samband med detta har det flera gånger diskuterats hur detta förfarande påverkar offentlighetsprincipen. När privata konsulter sköter kommunala rekryteringsärenden, menar vissa att ansökningshandlingarna i ärendet inte är att betrakta som allmänna när de inkommer till konsulten. Detta eftersom privata aktörer inte omfattas av offentlighetsprincipen. Andra är av motsatt uppfattning.   Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns möjlighet för kommunen att tillämpa konfidentiell behandling av ansökningarna genom att anlita konsulter. Frågeställningen lyder: på vilket sätt och under vilka förutsättningar kan handlingar hållas konfidentiella i ett kommunalt rekryteringsförfarande med konsultmedverkan? I uppsatsen behandlas enbart kommunal rekrytering, statlig rekrytering lämnas utanför. Även arbetsrättsliga konsekvenser och sekretessprövning lämnas utanför. Utredningen bygger på en traditionell rättsdogmatisk metod. De lege lata, och därmed också materialet har en klar tyngdpunkt i praxis. Som en grund för förståelse av rättsfall och JO-uttalanden klarläggs den rättsliga regleringen. Lagstiftning, förarbeten och rättsprinciper behandlas tämligen deskriptivt.   Kommuner har till stor del sin fria anställningsrätt vid rekryteringar, dock med hänsyn till objektivitetsprincipen och likabehandlingsprincipen enligt Regeringsformen. Kommuners förehavanden omfattas normalt av offentlighetsprincipen. Offentlighetsprincipen syftar bland annat till att ge medborgare och media rätt att kontrollera att rekryteringar sköts sakligt och opartiskt. Handlingsoffentligheten som regleras i TF kap.2 är begränsad till att enbart gälla s.k. allmänna handlingar. Rekvisiten för att en handling ska anses vara allmän är att den inkommit eller upprättats hos en myndighet samt förvaras hos den samma. Genom en restriktiv tolkning av reglerna för allmänna handlingar omfattas inte ansökningshandlingar som inkommer till en konsult i ett kommunalt rekryteringsärende av handlingsoffentlighet. En sådan restriktiv tolkning ska dock inte göras enligt RegR. Detta har framkommit dels i RÅ 84 2:49 där en kontrolldagbok som aldrig inkommit eller förvarats hos Ale kommun ändå kom att betraktas som allmän handling eftersom dagboken faktiskt tillhörde kommunen. Även frågan om handlingsoffentlighet vid kommunala rekryteringar under konsultmedverkan har prövats av RegR ett antal gånger med olika resultat. Utfallet beror bl.a. på vilken tillgång till ansökningarna kommunerna haft under konsultarbetet, hur annonserna utformats och hur det kommande anställningsförfarandet går till.   Även JO har ett flertal gånger uttalat sig i frågan, vid ett tillfälle gjordes en utredning av fem kommuners förfarande i rekryteringsärenden med konsultmedverkan. JO kritiserade vissa av kommunernas förehavande men menar i det stora hela att det inte finns några rättsliga hinder för kommuner att använda sig av konsulter i rekryteringsärenden.   Konklusionen av denna utredning är att det finns möjligheter för kommuner att tillämpa konfidentiell hantering av ansökningar i förberedande rekryteringsärenden. Ett sådant förfarande kräver dock att det i annonsen tydligt redogörs för att det är intresseanmälningar som efterfrågas, att konsultens och kommunens arbete klart åtskiljs samt att själva rekryteringen är öppen även för personer som inte skickat intresseanmälningar till tjänsten och för de som skickat intresseanmälningar men inte rekommenderats av konsulten.